En läroplansanalys om samstämmighet inom Lgr11
Direktiv rörande undervisning om nationella minoriteter
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.5Keywords:
alignment, compulsory school, curriculum, national minorities, SwedenAbstract
This article investigates in what way the Swedish compulsory school curriculum (Lgr11) addresses knowledge regarding Swedish national minorities. The aim is to study alignment within Lgr11 through a case of the theme national minorities. Research questions target alignment within syllabi and alignment between syllabi and the aim and guidelines in the curricula. Theories of alignment and curriculum theory formed the theory and methodology for the analysis, foregrounding similarities and differences in how Swedish national minorities are addressed in Lgr11. Results show numerous inconsistencies. Learning goals in curriculum and syllabus content are, for instance, not aligned, and differences exist within the syllabus between aim (syfte), central content (centralt innehåll) and the lower set measurable demands (kunskapskrav). This is problematic since earlier research demonstrated that measurable demands have out-conquered teaching content. These challenges for teacher’s interpretation of curricula and syllabus can affect the teaching content.
References
Anderson, Lorin W. (2002). Curricular Alignment: A Re-Examination, Theory Into Practice, 41:4, 255-260
Biggs, John and Catherine So kumTang. (2007). Teaching for quality learning at university: what the student does, Maidenhead: McGraw-Hill/Society for Research into Higher Education.
Borgström, Eric, och Westman, Maria. (2017). Skrivbegreppet i Lgr11: En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. I Saga Bendegard, Ulla Melander Marttala och Maria Westman, red: Språk och Norm, s 26–36. Uppsala: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet.
Carlgren, Ingrid. (2016). Att kunna eller l.tsas kunna. I Ellen Krogh och Sven-Erik Holgersen, red: Sammenlignende fagdidaktik 4, Cursiv nr 19 2016, Aarhus: Aarhus universitet DPU.
Indzic Dujso, Aleksandra. (2015). Nationella minoriteter i historieundervisningen: bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975–2013. Lic. Umeå: Umeå universitet
Eliasson, Per, Karlsson, Klas-Göran, och Zander, Ulf. (2014). Historieämnet i de nya läroplanerna. I Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander red: Historien är Närvarande: Historiedidaktik Som Teori Och Tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Tomas. (1986a). Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. Kap 1–4. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Englund, Tomas. (1986b). Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. Kap 5–8. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Englund, Tomas. (1986c). Curriculum as a political problem: changing educational conceptions, with special reference to citizenship education. Diss. Uppsala universitet.
Englund, Tomas. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.
Englund, Tomas, Forsberg Eva och Sundberg, Daniel. (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber AB
Forsberg, Eva. (2012). Kunskapssyn i omvandling? I Tomas Englund, Eva Forsberg och Daniel Sundberg, red: Vad Räknas Som Kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s 225–241. Stockholm: Liber.
Johnsson Harrie, Anna. (2016). En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Stockholm: Forum för levande historia
Hultin, Eva. (2006). Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie. Diss. .rebro universitet.
Johansson, Lotta. (2013). Från definierat förflutet till utstakad framtid: En begreppshistorisk analys av kulturbegreppet i läroplaner, 1962–2011. I Utbildning & Demokrati 2013, vol 22, nr 1 s 29–45
Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724
Landahl, Joakim. (2015). Skolämnen och moralisk fostran: En komparativ studie av samhällskunskap och livskunskap. I Nordic Journal of Educational History. s 27–47, 2:2.
Larsson, Anna. (2011). Samhällskunskap. I Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, red: Utbildningshistoria: en introduktion, s 249–258. Lund: Studentlitteratur.
Mattlar, Jörgen. (2014). De nationella minoriteterna i läroplan och läroböcker s.39–54. I Sandström, M., Nilsson, L. Stier, J. (red) Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur 2014
Mattlar, Jörgen. (2015). ”Ett erkännande av de nationella minoriteterna? Historieundervisningen under tidigt 2000-tal” i Sjögren, D. & Westberg, J. (red.) Norrlandsfrågan: Erfarenheter av utbildning, bildning och fostran i nationalstatens periferi. Umeå: Kungliga Skytteanska samfundet
Mattlar, Jörgen. (2016). ” Ett folk utan land? – den nationella minoriteten romer i svenska läroböcker.” In (red.) Askeland, N. og Aamotsbakken, B. Folk uten land. Og gi stemme og status til urfolk og nasjonale minoriteter. Kristiansand: Portal forlag AB
Nordin, Andreas. (2012). Bildningens plats i den svenska läroplanen – några kritiska reflektioner. I Tomas Englund, Eva Forsberg och Daniel Sundberg, red: Vad Räknas Som Kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s 179–199. Stockholm: Liber.
Näsström, Gunilla. (2008). Measurement of Alignment between Standards and Assessment. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Näsström, Gunilla, Susanne Alger och Anna Sundström. (2011). Samstämmighet mellan kursplan och prov: En studie av kunskapsprovet för körkortsbehörighet AM. Umeå: Rapporter från institutionen för beteendevetenskapliga mätningar No 47.
Näsström, Gunilla och Widar Henriksson. (2008). Alignment of standards and assessment: A theoretical and empirical study of methods for alignment. I Electronic Journal of Research in Educational Psychology, 2008, Vol.6(3), pp.667-690
Olovsson, Tord Göran. (2015). Det kontrollera(n)de klassrummet. Bedömningsprocessen i svensk grundskolepraktik i relation till införandet av nationella skolreformer. Diss. Ume.: Umeå universitet.
Persson, Helen. (2018). Historia i futurum: Progressionen i historia i styrdokument och läroböcker 1919–2012. Diss. Lund: Lunds universitet.
Palm, Göran. (1968). Indoktrineringen i Sverige. Stockholm: PAN/ Norstedts.
Reichenberg, Monika. (2016). Samer i svenska läroböcker. En studie i medborgarfostran. In (red.) Askeland, N. og Aamotsbakken, B. Folk uten land. Og gi stemme og status til urfolk og nasjonale minoriteter. Kristiansand: Portal forlag AB
Román, Henrik och Jörgen Mattlar. (2011). Svenska. I Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, red: Utbildningshistoria: en introduktion, s 271–288. Lund: Studentlitteratur.
Rosenlund, David. (2011). Att hantera historia med ett öga stängt: Samstämmighet mellan historia A och lärares prov och uppgifter. Lic. Malm./Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik.
Skolverket Grundskolan Kursplaner och betygskriterier 2000. (2000). Stockholm: Fritzes. Offentliga publikationer.
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011, Reviderad 2016). Stockholm: Wolters Kuwerts. Offentliga publikationer.
Skott, Pia. (2011). Utbildningspolitik och l.roplanshistoria. I Esbjörn Larsson och Johannes
Westberg (red.) Utbildningshistoria: en introduktion. (s 249–258) Lund: Studentlitteratur.
Spjut, Lina. (2020). Nationella minoriteter i grundskolans l.romedel 2011–2019. Nordidactica, Journal of Humanities and Social Science Education 2020:4 s 59–87
Statens Institut för Läromedel, SIL. (1984).Rapporter 1984:1, Om samhörighet och konflikt: En temagranskning av politiksynen i läromedel i samhällskunskap samt några didaktiska anteckningar om skolans medborgerliga och politiska fostran, utförd av Tomas Englund på uppdrag av läromedelsnämnden. Stockholm: Svenskt tryck.
Statens Offentliga Utredningar. (1992). Skola för bildning: Betänkande av läroplanskommittén, SOU 1992:94.
Statens Offentliga Utredningar. (2017). Nationella minoritetsspråk i skolan, SOU 2017:91.
Stolare, Martin, och Wendell, Joakim. (2018). Historieämnet i Lgr 11. I Martin Stolare och Joakim Wendell, red: Historiedidaktik i Praktiken, s. 15–23. Malmö: Gleerups Utbildnings AB.
Sundberg, Daniel. (2018). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I Ninni Wahlström red: Läroplansteori och didaktik, s 73–81. Andra upplagan, fjärde tryckningen. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sundström, Åsa. (2011). Fokus på Lgr 11: del 1 och 2. Stockholm: Fortbildning AB, Fortbildning i Stockholm.
Svingby, Gunilla. (1978). Läroplaner som styrmedel för svensk obligatorisk skola: teoretisk analys och ett empiriskt bidrag. Diss. G.teborg: G.teborgs universitet.
Svingby, Gunilla. (1982). Läroplanen, läromedlen och undervisningens innehåll. I Ulf P. Lundgren, Gunilla Svingby och Erik Wallin red: Läroplaner och läromedel: en konferensrapport, s 165– 208. Stockholm: Inst. för pedagogik, Högskola för lärarutbildning.
Svonni, Charlotta. (2015). At the Margin of Educational Policy: Sámi/Indigenous People in the Swedish National Curriculum 2011. In p 898–906, Creative Education (6).
Wahlström, Ninni. (2018). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan, fjärde tryckningen. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2021 Lina Spjut
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
