Förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse i samhällskunskap i grundskolan
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2023.2.852Keywords:
reading, disciplinary literacy, civic education, new literacy studiesAbstract
This paper deepens the understanding of conditions for students' subject-specific reading comprehension created through different ways of working with reading in civic education, and the support students thus get to read verbal texts. Motivation for the study is found in an increasing need for knowledge about reading in various school subjects, and theoretical foundation is found in New Literacy Studies and disciplinary literacy. Video recordings were analyzed from lessons in three different schools and six different classes (ca 100h in total). The schools worked with reading in different ways, two schools used different models for teaching reading and one school did not use any particular model. The material was analyzed using thematic content analysis. Seven different functions for reading were identified together with reading materials. Furthermore, we analyzed which text levels were in focus. Results show that the classrooms where teachers work according to special models give clearer support to read and comprehend longer coherent verbal texts by using this type of texts and working with them through a variety of functions for reading activities, activities general for several subjects as well as more subject specific activities.
References
Barton, D., Hamilton, M., & Ivanic, R. (Red.). (1999). Situated literacies: Theorising reading and writing in context. Routledge.
Biesta, G. (2015). What is education for? On good education, teacher judgement, and educational professionalism. European Jounral of Education, 50(1). https://doi.org/10.1111/ejed.12109
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa.
Brown, A. L., & Palincsar, A. S. (1989). Guided, cooperative learning and individual knowledge acquisition. I L. B. Resnick (Red.), Knowing, learning, and instruction: Essays in honor of Robert Glaser (s. 393–451). Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Brozo, W. G., Moorman, G., Meyer, C., & Stewart, T. (2013). Content area reading and disciplinary literacy: A case for the radical center. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 56(5), 353–357. https://doi.org/10.1002/JAAL.153
Christophersen, J., Børhaug, K., & Aarre, T. (2019). Introduksjon til samfunnskunnskap: Fagstoff og didaktikk. Det Norske Samlaget.
Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel, T. L. (2011). Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning (2. uppl.). Studentlitteratur.
Englund, T. (1988). Curriculum as a political problem: A historical perspective. Annual Meeting of the American Educational Research Association, 27, 3-27.
Europaparlamentet. (2016). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning. EUT L 119, 1–88.
Fang, Z., & Coatoam, S. (2013). Disciplinary literacy: What you want to know about it. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 56(8), 627–632. https://doi.org/10.1002/JAAL.190
Folkeryd, J. W., af Geijerstam, Å., & Edling, A. (2006). Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. I L. Bjar (Red.), Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan (s. 169–188). Studentlitteratur.
Gee, J. P. (2015). The new literacy studies. I: The routledge handbook of literacy studies (s. 35–47). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315717647
Hallesson, Y. (2011). Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. [Licentitatuppsats, Stockholms universitet].
Hallesson, Y., & Visén, P. (2018). Från källtext till elevtext – Spår av lästa ämnestexter i elevtexter i en årskurs 5-klass. Nordic Journal of Literacy Research, 4(1), 98. https://doi.org/10.23865/njlr.v4.1172
Hallesson, Y., Visén, P., Folkeryd, J. W., & af Geijerstam, Å. (2018). Four classrooms – four approaches to reading: Examples of disciplinary reading in social science subjects in years five and twelve. L1 Educational Studies in Language and Literature, 18, Running Issue(Running Issue), 1–29. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2018.18.01.06
Johansson, M. (21 februari 2021). Unga läser fel saker och alldeles för lite — Eller? Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/unga-laser-fel-saker-och-alldeles-for-lite-eller/
Kress, G., & Van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse: The modes and media of contemporary communication. Arnold Publishers.
Lee Brown, C. (2007). Strategies for making social studies texts more comprehensible for English-language learners. The Social Studies, 98(5), 185–188. https://doi.org/10.3200/TSSS.98.5.185-188
Lindh, C. (2019). I skrivandets spår. Elever skriver i SO. [Doktorsavhandling, Malmö universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404409/FULLTEXT01.pdf
Lindmark, T. (2013). Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:663989/FULLTEXT01.pdf
Lindqvist, E. (2014). Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap. Fallstudier av flerspråkiga elevers textanvändning. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:752071/FULLTEXT01.pdf
Lövstedt, A. C., & Acevedo, C. (2019). Reading to Learn. Rapport över det femte året i kompetensutvecklingsprojektet Reading to Learn som genomfördes i Göteborgs kommun under läsåret 2017/2018. Center för skolutveckling.
Mark, B., & Dalberg, T. (2018). Resultatrapport 2018: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. https://www.natprov.nordiska.uu.se/forskning/resultatrapporter/
Nilsson, N.-E. (2002). Skriv med egna ord: En studie av läroprocesser när elever i grundskolans senare år skriver “forskningsrapporter.” [Doktorsavhandling, Malmö Högskola].
Nygård Larsson, P. (2015, juni). SO-ämnenas texter och texttyper. Läslyftet: Främja elevers lärande i SO. https://larportalen.skolverket.se
Olvegård, C. (2014). “Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möte lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/34974/gupea_2077_34974_3.pdf;jsessionid=D4FA227C73BDAF1026662F109A674711?sequence=3
Oskarsson, M., Eliasson, N., Karlsson, K., Lundgren, M., Sollerman, S., Pettersson, A., Fredriksson, U., & Rasmusson, M. (2016). PISA 2015 – Bakgrund och metoder med exempel. Skolverket.
Rose, D., & Martin, J. R. (2012). Learning to write, reading to learn: Genre, knowledge and pedagogy in the Sydney School. Equinox.
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:786771/FULLTEXT01.pdf
Sandahl, J., Tväråna, M., & Jakobsson, M. (2022). Samhällskunskap (Social science education) in Sweden. JSSE - Journal of Social Science Education, 21(3). https://doi.org/10.11576/JSSE-5339
Saville-Troike, M. (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL Quarterly, 18(2), 199–219. https://doi.org/10.2307/3586690
Sellgren, M. (2011). Den dubbla uppgiften: Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. [Licentiatiuppsats, Stockholms universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445746/FULLTEXT01.pdf
Shanahan, C., & Shanahan, T. (2014). Does disciplinary literacy have a place in elementary school? The Reading Teacher, 67(8), 636–639. https://doi.org/10.1002/trtr.1257
Shanahan, T., & Shanahan, C. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents: Rethinking content area literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40–59. https://doi.org/DOI:10.17763/haer.78.1.v62444321p602101
Skogström, H. (2022). Skolämnesspecifikt läsande i tidiga skolår. [Licentiatuppsats, Uppsala universitet]. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1638464/FULLTEXT01.pdf
Skolforskningsinstitutet. (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Skolforskningsinstitutets systematiska översikter. https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/publicerade-systematiska-oversikter/lasforstaelse-och-undervisning-om-lasstrategier/
Skolverket. (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Skolverket.
Skolverket. (2017). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Skolverket.
Skolverket. (2022) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2022/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet---lgr22
Skolverket. (november 2023a). Lärportalen. https://larportalen.skolverket.se
Skolverket. (2023b). PIRLS 2021. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Skolverket.
Statens medieråd (Red.). (2021). Ungar och medier 2021. En statistisk undersökning av ungas medievanor och attityder till medieanvändning. Statens medieråd. https://www.statensmedierad.se/download/18.57e3b0a17a75fbf0654916e/1632377641632/Ungar%20och%20medier%202021_anpassad.pdf
Szpara, M., & Ahmad, I. (2007). Supporting English-language learners in Social studies class: Results from a study of high school teachers. The Social Studies, 98(5), 189–196. https://doi.org/10.3200/TSSS.98.5.189-196
Tväråna, M. (2019). Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169833
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., & Liberg, C. (2020). The decrease of school related reading in Swedish compulsory school – Trends between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, 66(1), 119–133. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247
Waagaard, V. (2023). Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1742835/FULLTEXT01.pdf
Walldén, R. (2020). Accepting or challenging the given? Critical perspectives on whole-class readings of texts in social studies. Journal of Language, Identity & Education, 1–16. https://doi.org/10.1080/15348458.2021.1958685
Walldén, R., & Nygård Larsson, P. (2022). “It can be a bit tricky”: Negotiating disciplinary language in and out of context in civics classrooms. Classroom Discourse, 1–24. https://doi.org/10.1080/19463014.2022.2084426
Weisman, E. M., & Hansen, L. E. (2007). Strategies for teaching social studies to English-language learners at the elementary level. The Social Studies, 98(5), 180–184. https://doi.org/10.3200/TSSS.98.5.180-184
Weyergang, C. (2022). «… og hvordan kan vi vite det, da?»: Ungdomsskoleelevers lesestrategier i møte med tekstoppgaver i samfunnsfag som krever en kritisk tilnærming. Acta Didactica Norden, 16(2). https://doi.org/10.5617/adno.9059
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2023 Åsa af Geijerstam, Jenny Wiksten Folkeryd, Yvonne Hallesson, Pia Raattamaa Visén
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
