Barn, barndom och fritidshem
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48238Keywords:
barns vardagsliv, barndomssociologi, barns rättigheter, fritidshem, kompensationAbstract
This position paper highlights children’s perspectives and childhood(s) in school-age educare (SAEC). There are several reasons for this: firstly, many children spend a lot of time in SAEC and SAEC is thus an important arena for shaping Swedish children’s childhood(s), secondly, children, compared to adults perspectives regarding cooperation, learning and organisation of SAEC activities, have been given relatively little space in SAEC research, thirdly, children, children´s perspectives and childhood in SAEC is basic in relation to the mission of the SAEC which, among other things, highlights children’s interests and participation, fourthly, due to recent shifts in the SAEC’s mission teaching has been emphasised possibly at the expense of other missions important for children’s everyday lives. Our position is that highlighting children’s perspectives in research directed to SAEC supports our understanding of their everyday life but also the conditions of the SAEC practice as such. We therefore want to discuss the potential of giving children’s voices even more space in research on SAEC. This is done based on the perspective of childhood sociology and emphasize: the child's rights to and in SAEC, the SAEC’s mission in relation to children’s perspectives and SAEC as an arena for children’s everyday lives.
References
Ackesjö, H., & Haglund, B. (2021). Undervisning i fritidshem - Intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning och lärande, 15(1), s. 69 - 87. DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Ackesjö, H., Wernholm, M., & Krasniqi, M. (2024) An attractive school-age educare: Free choices as expanded or limited agency, Education Sciences, 14(9), 937. doi: 10.3390/educsci14090937 DOI: https://doi.org/10.3390/educsci14090937
Alderson, P. (2016). The politics of childhoods real and imagined: Practical application of critical realism and childhood studies. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315669380
Andersson, B. (2024). Fritidshemmets utveckling från ett styrningsperspektiv. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. (2 uppl., s. 39–62). Gleerups Utbildning AB.
Andersson, E. (2024). Hur kan lärare och elever förbättra utbildningen tillsammans? Demokratisk skolförbättring och betydelsen av lärares kollektiva vanor. Forskning og forandring, 7(1), 26–48. doi: 10.23865/fof.v7.5446 DOI: https://doi.org/10.23865/fof.v7.5446
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5, 49–61. doi: 10.23865/ntpk.v5.1373 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373
Boström, L., Hörnell, A., & Frykland, M. (2015). Learning environments at Leisure-Time Centres. International Journal for Research on Extended Education, 3(1), 5–23. doi: 10.3224/ijree.v3i1.19578 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v3i1.19578
Caspersen, J., Vennerod-Diesen, F., Holmedahl-Hermstad, I., Ljusberg, A-L., Mordal, S., Pedersen, C., & Tangen., S. (2024). Inforing av rammeplan i SFO. Slutrapport fra evalueringen av de forste årene med rammeplanen. NTNU Sannfunnsforskning.
Christensen, P. (2003). Place, space and knowledge: Children in the village and the city. I P. Christensen & M. O'Brien (red.), Children in the city: home, neighbourhood and community (s. 13-28). Routledge/Falmer. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203167236
Corsaro, W. A. (2018). The sociology of childhood (5th edition). Sage Publications.
Dahl, M. (2021). På spaning efter fritidshemmets undervisning. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 7(1), 55–71. doi: 10.57126/noad.v7i1.6598 DOI: https://doi.org/10.57126/noad.v7i1.6598
Elvstrand, H. (2015). Att göra delaktighet i skolan: Elevers erfarenheter. Utbildning och lärande, 9(1), 102–115.
Elvstrand, H., Dahl, M., & Lago, L. (2022). Barn i fritidshem: Ett barndomssociologiskt perspektiv på fritidshemmets uppdrag och praktik. I H. Elvstrand & L. Lago (red.), Barn i fritidshem (s. 12–41). Liber.
Elvstrand H., & Lago, L. (2019). Do they have a choice?: Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 11(1), 54-68. doi: 10.1080/20004508.2019.1656505 DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505
Elvstrand, H., & Lago, L. (red.) (2022). Barn i fritidshem. Liber
Elvstrand, H., & Lago, L. (2022). Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan? Forskning og Forandring, 5(1), 25–45. doi: 10.23865/fof.v5.3746 DOI: https://doi.org/10.23865/fof.v5.3746
Elvstrand, H., Lago, L., & Jansson, M. (I tryck). Vad händer i fritidshemmet?: En studie om elevers erfarenheter med fokus på delaktighet. Educare.
Elvstrand, H., & Närvänen, A-L. (2016). Children’s own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4, 496-503. http://pubs.sciepub.com/education/4/6/10.
Falkner, C., & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik: En forskningsöversikt. Kommunförbundet Skåne.
Falkner, C., Ludvigsson, A., Øksnes, M., Knutas, A., & Kjaer, B. (2023). Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien: Mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 28(1-2), 100–120. doi: 10.15626/pfs28.0102.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs28.0102.04
Gustafsson Nyckel, J. (2024). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (2 uppl., s. 63–82). Gleerups Utbildning AB.
Haglund, B. (2015). Pupil’s opportunities to influence activities: A study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556–1568. doi: 10.1080/03004430.2015.1009908?journalCode=gecd20 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1009908
Haglund, B. (2023). Pupils’ development: Policy enactment in Swedish school-age educare. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(3), 221–232. doi: 10.1080/20020317.2023.2236748 DOI: https://doi.org/10.1080/20020317.2023.2236748
Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J., & Lager, K. (I tryck). Ett fritidshem för alla barn? Argumenterande diskurser i remissvar angående en likvärdig utbildning. Pedagogisk Forskning i Sverige. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/3478
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23.
Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children. International Journal for Research in Extended Education, 1(1), 86–95.
Hjalmarsson, M., & Odenbring, Y. (2019). Compensating for unequal childhoods: Practitioners’ reflections on social injustice in leisure-time centres. Early Child Development and Care, 190(14), 1-11. doi: 10.1080/03004430.2019.1570176 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1570176
James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Polity press.
Lager, K. (2020). Possibilities and impossibilities for everyday life: Institutional spaces in School-Age EduCare. International Journal of Research in Extended Education, 8(1), 22–35. doi: 10.3224/ijree.v8i1.03 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03
Lager, K. (2021). “Som kompisar, fast vuxna”: Relationens betydelse för barns aktörskap i fritidshem. Barn, (2-3), 29-45. doi: 10.5324/barn.v39i2-3.3759 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v39i2-3.3759
Lager, K. (2024). Children’s experiences: The institutional grip of evaluation in Swedish school-age educare. Journal of Childhood, Education & Society, 5(1), 61–71. doi: 10.37291/2717638X.202231153 DOI: https://doi.org/10.37291/2717638X.202451334
Lager, K., & Gustafsson Nyckel, J. (2022). Meaningful leisure time in school-age educare: The value of friends and collective strategies. Education in the North, 29(1), 84-100. doi: 10.26203/spn0-8f76
Lager, K., & Gustafsson Nyckel, J. (I tryck). Barns perspektiv på omsorg i fritidshemmets rutinsituationer. Educare.
Lager, K., Sheridan, S., & Gustafsson, J. (2016). Systematic quality development work in a Swedish leisure-time centre. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(6), 694-708. doi: 10.1080/00313831.2015.1066434 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1066434
Lago, L. (2023). Doing and resisting pupilness in Swedish school-age educare. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 9(2), 1-17. doi: 10.3384/confero.2001-4562.231215 DOI: https://doi.org/10.3384/confero.2001-4562.231215
Lago, L., & Elvstrand, H. (2021). Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser. Barn, 39(2-3), 15-28. doi: 10.5324/barn.v39i2-3.3785 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v39i2-3.3785
Lago, L., & Elvstrand, H. (2022). Children on the borders between institution, home and leisure: Space to fend for yourself when leaving the school-age educare centre. Early Child Development and Care, 193(11), 1715-1727. doi: 10.1080/03004430.2021.1929200 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2021.1929200
Littmarck, S., Jansson, M., Bevemyr, M., & Elvstrand, H. (2023). Fritidshemmets fysiska lärmiljöer: Förutsättningar för och planering av inomhusmiljöer för varierade handlingserbjudanden. Barn, 41(4), 100–117. doi: 10.23865/barn.v41.530 DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v41.5301
Ljusberg, A-L. (2023). The concept of pupils´ interests in the context of school-age educare in Sweden. Early Child Development and Care, 193(2), 223–234. doi: 10.1080/03004430.2022.2075356 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2022.2075356
Ljusberg, A.-L., & Holmberg, L. (2019). Lärare, barn och lärande i kurslitteratur: Ideologiska dilemman i talet om fritidshem. Educare, (3), 17–33. doi: 10.24834/educare.2019.3.2 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2019.3.2
Martinez, C. (2019). Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: views and practices among Swedish leisure-time teachers. Nordic Journal of Digital Literacy, 14(3–4), 134–146. https://www.idunn.no/doi/10.18261/issn.1891-943x-2019-03-04-04 DOI: https://doi.org/10.18261/issn.1891-943x-2019-03-04-04
Memisevic, A. (2024). Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv: En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. DOI: https://doi.org/10.3384/9789180755368
Närvänen, AL., & Elvstrand, H. (2015). What is participation? Pedagogues’ interpretative repertoires and ideological dilemmas regarding children’s participation in Swedish leisure-time centres. International Journal for Research on Extended Education, 3, 5-23. DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v3i2.20890
Perselli, A-K., & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), s. 75 – 95. DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Prout, A. (2011). Taking a step away from modernity: Reconsidering the new sociology of childhood. Global Studies of Childhood, 1(1), 4–14. doi: 10.2304/gsch.2011.1.1.4 DOI: https://doi.org/10.2304/gsch.2011.1.1.4
Quennerstedt, A., Harcourt, D., & Sargeant, J. (2014). Forskningsetik i forskning som involverar barn: Etik som riskhantering och etik som forskningspraktik. Nordic Studies in Education, 34(2), 77–93. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2014-02-02
Qvortrup, J. (2009). Are children human beings or human becomings?: A critical assessment of outcome thinking. Vita e pensiero. Rivista Internazionale di Scienze Sociali, 117(3/4), 631–653.
Qvortrup, J. (1994). Barn halva priset: Nordisk barndom i samhällsperspektiv. Sydjysk Universitetsforl.
Ringskou, L., & Gravesen, D.T. (2022). Keen on qualification?: A comparative review of Danish and Swedish research literature on leisure-time pedagogy. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, 78–92. doi: 10.23865/ntpk.v8.2613 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.2613
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholms universitets förlag.
Sandin, B., & Halldén, G. (2003). Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom. I B. Sandin & G. Halldén (red.), Barnets bästa: En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering (s. 7–23). Brutus Östlings bokförlag.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2024). En granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet. Rapport 2024:8. Skolinspektionen.
Skolverket. (2023). Fritidshemmet: Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Skolverket.
Skolverket. (2024a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Skolverket.
Skolverket. (2024b). Elever och personal i fritidshemmet. Läsåret 2023/24. Skolverket.
SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Regeringskansliet.
SOU 2022:61 Utredningen om utökad rätt till fritidshem. Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid. Regeringskansliet.
Unicef. (1989). Konventionen om barnets rättigheter. Unicef Sverige.
Uprichard, E. (2008). Children as ‘Being and Becomings’: Children, Childhood and Temporality. Children & Society, 22, 303–313. doi: 10.1111/j.1099-0860.2007.00110.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2007.00110.x
Wernholm, M. (2023). Undervisning i ett fritidshem för alla? Pedagogisk forskning i Sverige, 28(4), 64-88. doi: 10.15626/pfs28.04.03 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs28.04.03
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
