”Jag råkade med meningen”
Elevers förståelse av att säga förlåt i en fritidshemskontext
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48262Keywords:
fritidshem, språk- och begreppsutveckling, undervisningsaktiviteter, sociala och empatiska förmågorAbstract
In School-age Educare, the concept of teaching should be interpreted broadly to encompass care as well as development and learning. As outlined in the steering documents for School-age Educare, opportunities should be provided for pupils to engage in discussions on ethical issues and their own everyday lives. Through teaching, students should be supported in testing their own and others' ideas in dialogue and interaction. The objective of this study is to contribute with knowledge regarding specific teaching activities in fostering comprehension of the concept "forgiveness" within the context of the school-age Educare. The study employs a practice-oriented approach, drawing inspiration from Learning Study, and has been conducted in collaboration with teachers in School-age Educare. The material comprises nine video-recorded interviews and video observation of three conversations between students and teachers discussing a film or story that focuses on the learning object of forgiveness. The method of analysis was based on a variation theory approach, whereby categories were distinguished based on the students' understanding and the critical aspects that emerged. The analysis thus follows the understanding of the learning object and its critical aspects. The students’ understanding of forgiveness evolved from a narrow conception of the concept as a mere verbal expression of regret to a more nuanced understanding of its multifaceted nature. They began to perceive forgiveness as a process of taking responsibility, making amends, and relating to the other students in a way that acknowledges their sorrow. The results demonstrate how teaching fosters deeper insights into the concept of forgiveness and provides opportunities for students to engage in meaningful conversations in School-age Educare. These conversations are informed by the students’ evolving social, language, and conceptual development.
References
Ackesjö, H., & Dahl, M. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning. En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8(1), 63-77. DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3331
Ackesjö, H., & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situations- styrning och inbäddning. Utbildning & lärande, 15(1). 69-87. DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Arda Tuncdemir, T. B., Burroughs, M. D., & Moore, G. (2022). Effects of philosophical ethics in early childhood on preschool children's social–emotional competence and theory of mind. International Journal of Child Care and Education Policy, 16(1), 1-19. DOI: https://doi.org/10.1186/s40723-022-00098-w
Axelsson, M., & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Red.) Flerspråkighet - en forskningsöversikt (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012). Vetenskapsrådet.
Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare, (2), 107-131. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6
Brinton, D. M., Snow, M. A., & Wesche, M. (2003). Content-based second language instruction. University of Michigan Press. DOI: https://doi.org/10.3998/mpub.8754
Bruce, B., Ivarsson, U., & Svensson, A-K. (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Studentlitteratur.
Dahlström, H., Damber, U., Gidlund, U., Saari, C. W., & Norberg, M. (2023). Literacy i fritidshemmet: En studie om förutsättningar för literacy i svenska fritidshem. Barnforskning om barn og barndom i Norden, 41(4), 81–99. DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v41.5211
Everard, B. E. (2018). The way we say sorry. [Doktorsavhandling, Antioch University]. AURA - Antioch University Repository and Archive. https://aura.antioch.edu/etds/444?utm_source=aura.antioch.edu%2Fetds%2F444&utm_medium=PDF&utm_campaign=PDFCoverPages
Gibbons, P. (2006). Bridging discourses in the ESL classroom: students, teachers and researchers. Continuum.
Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(1), 22–44.
Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett diskursivt landskap. Educare, (1), 64- 86. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070
Hajer, M. (2000). Creating a language promoting classroom: Content-area teachers at work. I J. K. Hall & L. S. Verplaetse (Red.), Second and foreign language learning through classroom interaction (s. 265-286). Routledge.
Hajer, M. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. Ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I M. Olofsson (Red.), Symposium 2003: Arena andraspråk (s. 44-60). HLS förlag.
Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language. How ´Language Oriented Content Teaching´ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246-263. DOI: https://doi.org/10.1075/dujal.18001.haj
Hajer, M., & Meestringa, T. (2020). Språkinriktad undervisning – en handbok. Hallgren & Fallgren.
Halliday, M., & Webster, J. (Red.). (2016). Aspects of language and learning. Springer. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-662-47821-9
Hammond, J., & Gibbons, P. (2005). Putting scaffolding to work: The contribution of scaffolding in articulating ESL education. Prospect, 20(1), 1-25.
Hippinen Ahlgren, A. (2021). Lärare i fritidshems undervisningskunskap: undervisningshandlingar i interaktion mellan lärare och barn. [Licenciatavhandling, Stockholms universitet]. Stockholms universitet.
Hjalmarsson, M. (2018) Leisure-time teachers’ reflections on systematic quality work: approaches and challenges. Early Child Development and Care, 189(13), 2197-2205. DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1445731
Holmqvist, M. (2017). Models for collaborative professional development for teachers in mathematics. International Journal for Lesson and Learning Studies, 6(3), 190–201. DOI: https://doi.org/10.1108/IJLLS-12-2016-0051
Holmqvist, M. (Red.). (2021). Teorier för undervisning och lärande. Gleerups.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning (Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series, 125) [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lunds universitet.
Johansson, I., & Ljusberg, A. L. (2004). Barn i fritidshem (Individ, omvärld och lärande, Forskning nr 21). Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet. https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.48816.1320917299!/IOL_Forskning21
Jonsson, K., & Lillvist, A. (2019). Promoting social learning in the Swedish leisure time centre. Education Inquiry, 10(3), 243-257. DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1571358
Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 379) [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem. Educare, (2), 51-68. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3
Lago, L., & Bötrius, C. (2021). Elevers perspektiv på läsning i grundskola och fritidshem. Venue, 10(1). DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.3288
Lenninger, S. (2019). Barns semiotiska frihet och rätten att bli hörd. I L. Ponnert & A. Sonander (Red.), Perspektiv på barnkonventionen- Forskning, teori och praktik (s. 255-271). Studentlitteratur.
Lundy, L., & McEvoy, L. (2012). Children´s rights and research process: Assisting children to (in)formed views. Childhood, 19(1), 129-144. DOI: https://doi.org/10.1177/0907568211409078
Lundbäck, B. (2022). Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik (Linnaeus University Dissertations, 463) [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet].
Lyster, R., & Ballinger, S. (2011). Content-based language teaching: Convergent concerns across divergent contexts. Language Teaching Research, 15(3), 279–288. DOI: https://doi.org/10.1177/1362168811401150
Magnusson, P., Albin, Å., Bengtsson, S., Bondesson, L., Cronert, E., & Nilsson, J. (2016). Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet. Kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten. Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande, (13), 5-23.
Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Erlbaum.
Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I Vetenskapsrådet, Forskning av denna världen II - om teorins roll i praxisnära forskning (s. 105-122). Vetenskapsrådet.
Marton, F., & Lo, M.L. (2007). Learning from “The Learning Study”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 14(1), 31-44.
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Studentlitteratur.
Närvänen, A. L., & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om) skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete. Barn–Forskning om barn og barndom i Norden, 32(3), 9-25. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498
Orwehag, M. (2020). Didaktik i fritidshemmet. Gleerups.
Perselli, A., & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75-95. DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Quennerstedt, A., Hartcourt, D., & Sargeant, J. (2014). Forskningsetik i forskning som involverar barn. Nordic Studies in Education, 34 (2), 77–93. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2014-02-02
Rubin, M. (2019). Språkliga redskap- språklig beredskap. En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning (Doctoral Dissertations in Education, 85) [Doktorsavhandling, Malmö universitet]. Malmö universitet.
Skolforskningsinstitutet. (2021) Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem. Systematisk forskningssammanställning 2021:03. Solna: Skolforskningsinstitutet.
Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf
Skolverket. (2018). Beskrivande data 2017. Förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3953 https://www.skolverket.se/publikationer?id=3953
Skolverket. (2022). Skapa trygghet för lärande. Om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=10216
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.
Smith, C. E., Anderson, D., & Straussberger, A. (2018). Say you're sorry: Children distinguish between willingly given and coerced expressions of remorse. Merrill-Palmer Quarterly, 64(2), 275-308. DOI: https://doi.org/10.13110/merrpalmquar1982.64.2.0275
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Prisma.
Tväråna, M. (2021). Fenomenografi och variationsteori- att undersöka lärande och utveckla undervisning. I M. Serder & A. Jobér (Red.), Vetenskapliga teorier för lärare (s. 296-321). Liber.
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Bokförlaget Daidalos.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
