Barnbruden ”Thea” - om barnbloggen som utställning och samtidsarena för konstruktioner av barndom
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1074Keywords:
childhood, “glocal” arena, intersectionality, online interactionsAbstract
Children’s blogs are becoming an increasingly popular phenomenon in what could be seen as a contemporary space for communication over age boundaries. This article is an attempt to shed light on the importance of an intersectional approach in the analysis of childhood constructions in social media. On the basis of a fictional child blog made up by Plan Norway, as part of a controversial campaign against child marriage, this article focuses on age, but also, gender, sexuality and ethnicity as main social variables in the process of constructing “Another” Scandinavian child portrait. An exhibitional approach involving both text and visuality is used in an extended discussion of online constructions of childhood. Children’s blogs are presented as a “glocal” arena with huge social and political potential regarding one of today’s strongest discourses of childhood: the discourse of the competent but vulnerable child.
References
Alanen, Leena (1992). Modern Childhood? Exploring the ‘Child Question’ in Sociology. Jyväskylä: Institute for Educational Research.
Alexander, Jeffrey C. (2011). Kulturell sociologi - Program, teori och praktik. Texter i urval av Mats Trondman, Anna Lund & Jason L. Mast (red). Göteborg: Daidalos.
Ambjörnsson, Fanny & Jönsson, Maria (red.). (2010). Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Stockholm: Makadam.
Andersson, Janicke, Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa, Nilsson, Magnus & Närvänen, Anna-Liisa (red.). (2011). Att leva med tiden. Samhälls och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande. Lund: Studentlitteratur.
Brembeck, Helene & Johansson, Barbro (2010). Foodscapes and Children’s Bodies. Culture Unbound – Journal of Current Cultural Research. 2. pp 797-818.
Brown, Sheila (2005). Understanding Youth and Crime. Listening to Youth?. Buckingham/Philadelphia: Open University Press.
Buckingham, David (2000). After the Death of Childhood. Cambridge: Polity.
Butler, Judith (1990). Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. London: Routledge.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Begreppbart: Makt. Stockholm: Liber.
Christensen, Pia & James, Allison (2000). Research with Children. Perspectives and Practices. London; New York: Falmer Press.
Collins, Randall (2005). Interaction Ritual Chains. Princeton: Princeton University Press.
Davies, Bronwyn (2014). Listening to Children: Being and becoming. New York: Routledge.
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Elder, Glen H. Jr. (1975). Age Differentiation and the Life Course. Annual Review of Sociology, 1, s.165-190.
Ferguson, Ann Arnett (2000). Bad Boys: Public Schools in the Making of Black Masculinity. Ann Arbor Michigan: University of Michigan Press.
Formark, Bodil (2013). Jösses flickor, vilket trassel! Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidskrift för genusvetenskap, nr 2-3, s. 7-20.
Goffman, Erving (1959). The presentation of self in everyday life. New York: Anchor Books.
Hall, Stuart (1997). Representation. Cultural Representations and Signifying Practices. London: SAGE Publications.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I Barns perspektiv och barnperspektiv, skrift nr 1-2 i skriftserien Pedagogisk forskning i Sverige, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet.
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons.
Halldén, Gunilla (2009). Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och precist som analytiskt verktyg. Locus. Tidskrift för forskning om barn och ungdomar, Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, (3-4).
Heggli, Gry (2004). Alderstyranni og dekronologisering. Alder som kulturanalytisk perspektiv. Tidskrift for kulturforskning, 3(1), s. 5-14.
Helander, Karin (2003). Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund: Studentlitteratur.
Hendrick, Harry (2000). The child as social actor in history. In Pia Christensen & Allison James (Eds), Research with Children. Perspectives and Practices. London: Falmer Press.
Hogan, Bernie (2010). The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing Performances and Exhibitions Online. Bulletin of Science Technology & Society, (30:377), Sage Pubications.
Holland, Patricia (2004). Picturing Childhood: The Myth of the Child in Popular Imagery. London: I.B. Taurus.
Holstein, James & Gubrium, Jaber (2000). The self we live by: Narrative identity in a postmodern world. New York: Oxford University Press.
Hundeide, Karsten (2011). Grundläggande inneboende egenskaper i ett humanistiskt dialogiskt förhållningssätt till barn. I Pramling Samuelsson, Ingrid, Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (red), Barnperspektiv och barnens perspektiv I teori och praktik. Översättning från engelskans “Child Perspective and Children’s Perspectives” (första upplagan). Stockholm: Liber.
James, Allison & Prout, Alan (1990). Constructing and Reconstructing Childhood. London: The Falmer Press.
Jenks, Chris (1996). Childhood. London; New York: Routledge.
Johansson, Barbro (2011). Doing adulthood in childhood research. Childhood, 19(1), 101-114.
Jonsson, Rickard (2007). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
Jönsson, Maria (2015). Behovet av närhet blir med åren betydligt större än nödvändigheten att bevara sin värdighet. Om genus, trots och åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap. Lund: Ellerströms förlag.
Krekula, Clary (2006). Kvinna i ålderskodad värld: Om äldre kvinnors förkroppsligade identitetsförhandlingar. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Krekula, Clary (2009). Age coding: on age-based practices of distinction. International Journal of Ageing and Later Life, 4(2), s. 7-31.
Krekula, Clary, Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabeth (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig Tidskrift (2-3), 81-94.
Laz, Cheryl (1998). Act your age. Sociological Forum, 13(1), 85-113.
Laz, Cheryl (2003). Age Embodied. Journal of Aging Studies, (17), 503-519.
Lee, Nick (2001). Childhood and Society. Growing up in an Age of Uncertainity. Buckingham, UK: Open University Press.
Livingstone, Sonia (2009). Children and the Internet. Cambridge: Policy Press.
Lunneblad, Johannes (2011). Identitet, kvalitet och realitet i en förortsskola. I Sernhede, Ove (red.), Förorten, skolan och ungdomskulturen. Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos.
Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 24(1), s. 47-56.
Lövgren, Veronica (2013). Villkorat vuxenskap. Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Diss. Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet.
Natland, Sidsel (2009). ’Typisk for jenter i denne alderen’? Alder som kulturell konstruksjon i studiet av jenters vold. Barn, 2(1), s. 9-29.
Neugarten, Bernice, Moore, Joan & Lowe, John (1965). Age Norms, Age Constraints, and Adult Socialization. American Journal of Sociology, 70, s.710-717.
Nikander, Pirjo (2000). ‘Old’ versus ‘Little Girl’: A Discursive Approach to Age Categorisation and Morality. Journal of Aging Studies, 14(4), s. 335-358.
Nikolajeva, Maria & Scott, Carol (2001). How picturebooks work. New York: Garland.
Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age Order and Children’s Agency. I Wintersberger, Helmut, Alanen, Leena, Olk, Thomas & Qvortrup, Jens (red.), Childhood, Generational Order and the Welfare State: exploring Children’s Social and Economic Welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, 225-249.
Oring, Elliot (1990). Legend, truth, and news. Southern Folklore, 47(2), 163-177.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Översättning från engelskans “Child Perspective and Children’s Perspectives” (första upplagan). Stockholm: Liber.
Prout, Alan (2005). The Future of Childhood. London: RoutledgeFalmer.
Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter. Godhets-maximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, (8), 101–113.
Qvarsell, Birgitta (2001). Det problematiska och nödvändiga barnperspektivet. I Henry Montgomery & Birgitta Qvarsell (red.), Perspektiv och förståelse. Att kunna se från olika håll. Stockholm: Carlsson, 90-105.
Qvortrup, Jens (2002). Sociology of Childhood: Conceptual Liberation of Children. In F. Mouritsen & J. Qvortrup (eds.), Childhood and Children’s Culture. Denmark: University Press of Southern Denmark.
Robertson, Roland (1994). Globalisation or Glocalisation?, Journal of International Communication, 1(1), s 33–52.
Robertson, Roland & White, Kathleen E. (2005). Globalization: Sociology and Cross-Disciplinarity. In C. Calhoun, C. Rojek & B.S. Turner (eds.), The Sage Handbook of Sociology. London: Sage.
Sernhede, Ove (2011). Förorten, skolan och ungdomskulturen. Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos.
Skolverkets rapport (2010). Barndomens förändrade villkor- Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Sundhall, Jeanette (2012). Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter. Institutionen för Kulturvetenskaper Göteborgs universitet.
Thomassen, Bjørn (2009). The Uses and Meaning of Liminality. International Political Anthropology, Vol. 2(1), s. 5-28 .
Trondman, Mats (2013). Att förstå barndom - Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning & Demokrati, vol 22, nr 2, 7–35.
United Nations (1989). Convention on the rights of the child, ‘United Nations Doc A/Res/44/25’.
West, Candace & Fenstermaker, Sarah (1995). Doing Difference. Gender and Society, (9), 8-37.
West, Candace & Zimmerman, H. Don (1987). Doing Gender. Gender and Society, (1), 125-151.
