Från mobboffer till brottsoffer. Diskurser kring kränkande behandling i den svenska skolan

Authors

  • Johannes Lunneblad Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet
  • Nils Hammarén Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet
  • Thomas Johansson Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet
  • Ylva Odenbring Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

DOI:

https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1073

Keywords:

degrading treatment, discourse analysis, school policy, social order, subject positions

Abstract

There is a strong case for stating that, during the past decades, there has been a shift in perspective when addressing questions of how to handle and preserve social order in schools. As an institution that focuses on social order and education, since the 1990s the Swedish school system has also become an institution that focuses on social order in terms of law and legal issues. The overall purpose of the present article is to explore in which contexts and in what ways degrading treatment is articulated in policy documents that relate to social order in Swedish schools. Methodologically, we use a discourse analytical approach. We study how contexts and articulations identified in policy documents relate to discourses of degrading treatment and thus contribute to an understanding of how degrading treatment as a concept is constituted. Articulated in different contexts and in different ways, the results show that degrading treatment is constituted as a somewhat ambiguous concept. For example, social psychological perspectives are sometimes articulated within a legal discourse. Articulations of degrading treatment in policy documents cannot be comprehended as totally mutually dependent events, but rather as multiple and partly mutually independent events. Accordingly, we believe that the significance of degrading treatment is best understood as a conjunction of different articulations, contexts and interests. Additionally, the tendency of schools to increasingly treat degrading treatment as crimes has resulted in changing subject positions. The previous position of the bullied pupil is now instead increasingly interpellated and moulded as a victim of crime.

Author Biographies

Johannes Lunneblad, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Johannes Lunneblad är docent vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, vid Göteborgs universitet. Han har deltagit i både internationella och nationella forskningsprojekt kring våld och kränkande behandling i skola, samt ungas uppväxtvillkor i multietniska förorter.

Nils Hammarén, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Nils Hammarén är filosofie doktor i socialt arbete och docent i barnoch ungdomsvetenskap. Han är verksam som universitetslektor med inriktning mot ungdomsforskning vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hammaréns undervisning och forskningsintresse berör frågor om ungdom, identitet, makt, segregation och lärande.

Thomas Johansson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot Barnoch ungdomsvetenskap. Johansson har forskat om ungdomskultur, familjer, faderskap och populärkultur. Bland hans senaste böcker finns: The Global Gym. Gender, health and Pedagogies (tillsammans med Jesper Andreasson) och Det professionella mötet (med Marcus Herz). Johansson arbetar för närvarande med en internationell bok om faderskap (Palgrave) och en internationell bok om maskulinitet och genusteori.

Ylva Odenbring, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Ylva Odenbring är docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet. Hon forskar om kön, klass och mångkultur i utbildning, men också om viktimologiska frågor i utbildning.

References

Arneback, Emma (2012). Med kränkningen som måttstock: om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan. Diss. Örebro: Örebro universitet.

Ball, Stephen J. (2007). Education Plc: understanding private sector participation in public sector education. Abingdon, Oxon: Routledge.

Beronius, Mats (1994). Bidrag till de sociala undersökningarnas historia - eller till den vetenskapliggjorda moralens genealogi. Stockholm: B. Östlings bokförlag. Symposion.

Betänkande 2005/06:UbU4. Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm.

Bickmore, Kathy (2011). Policies and programming for safer schools: Are ‘anti-bullying’ approaches impeding education for peacebuilding? Educational Policy 25(4): 648–687.

Bliding, Marie (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik: en studie av barns relationsarbete i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Brank, Eve M., Hoetger, Lori A. & Hazen, Katherine P. (2012). Bullying. Annual Review of Law and Social Science, 8: 213–230.

BRÅ. (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

DeVoe, Jill F., Bauer, Lynn & Hill, Monica (2011). Student Victimization in US Schools. National Center for Education Statistics: US Department of Education.

Ellmin, Roger (2014). Att förebygga mobbning i skolan. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.

Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian (2002). Skolan – en arena för mobbning. En forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm: Skolverket.

Farrington, David P. (1993). Understanding and preventing bullying. In: Michael T (ed.) Crime and Justice: A Review of Research. Chicago, IL: University of Chicago Press.

Greene, Michael B. (2006). Bullying in Schools: A Plea for Measure of Human Rights. Journal of Social Issues, 62(1), 63-79.

Hall, Stuart (1996). Cultural studies and its theoretical legacies. In S. Hall, D. Morley & K.-H. Chen (Eds.), Stuart Hall: critical dialogues in cultural studies (p. 262-275). London; New York: Routledge.

Hall, Stuart (1999). Betydelse, representation och ideologi: Althusser och den poststrukturalistiska debatten. I J. Curran, D. Morley & V. Walkerdine (Red.), Samtidskultur och kommunikation (s. 16-48). Lund: Studentlitteratur.

Irisdotter Aldenmyr, Sara (2012). Moral aspects of therapeutic education: a case study of life competence education in Swedish education. Journal of Moral Education, 41(1), 23-37.

Juvonen, Jaana & Graham, Sandra (eds) (2001). Peer Harassment in School: The Plight of the Vulnerable and Victimized. New York: Guilford Press.

Kolfjord, Ingela (2004). Offerskapandet problematik. Raetfard, (2), 54-71.

Laclau, Ernesto (1990). New Reflections on the Revolution of Our Time. London: Verso.

Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985/2008). Hegemonin och den socialistiska strategin. Göteborg: Glänta.

Larsson, Joakim, Löfdahl, Annica & Pérez Prieto, Hector (2010). Rerouting: Discipline, Assessment and Performativity in Contemporary Swedish Educational Discourse. Education Inquiry, 1(3), 177-195.

Meyer, Elizabeth J. (2008). A feminist reframing of bullying and harassment: Transforming schools through critical pedagogy. McGill Journal of Education 43(1): 33–48.

Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olika lika värde. Stockholm.

Myndigheten för skolutveckling. (2007). Granskning och utvärdering av program mot mobbning. Stockholm.

Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.

Olweus, Dan (1978). Aggression in the Schools: Bullies and Whipping Boys. Washington, DC: Hemisphere Press.

Olweus, Dan (1991). Victimization among school children. In: Baenninger R (ed.) Targets of Violence and Aggression: Advances in Psychology. Amsterdam: North-Holland.

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden - finns den?. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Qvarsebo, Jonas (2006). Skolbarnets fostran: enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962. Diss. Linköping: Linköpings universitet.

Prop. 2006/07:69. Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Ring, Jonas (2010). Brott bland ungdomar i årskurs nio: resultat från skolundersökningen om brott åren 1995-2008. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Salmivalli, Christina, Lappalainen, Miia & Lagerspetz, Kirsti M. J. (1998). Stability and change of behaviour in connection with bullying in schools: A two-year follow-up. Aggressive Behaviour 24(3): 205–218.

SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shariff, Shaheen (2004). Keeping Schools out of Court: Legally Defensible Models of Leadership. The Educational Forum, 68(3), 222-233. DOI: 10.1080/00131720408984634.

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2004). Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och före- bygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009a). På tal om mobbning och det som görs. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009b). För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011a). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda: hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stockholm: Skolverket.

SOU 2002:121. Skollag för kvalitet och likvärdighet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sutton, Jonathan & Smith, Peter K. (1999). Bullying as a group process: An adaptation of the participant role approach. Aggressive Behaviour 25(2): 97–111.

Talja, Sanna (1999). Analyzing Qualitative Interview Data. The Discourse Analytic Method. Library and Information Science Research, 12(4), 459–77.

von Brömssen, Kerstin (2013). Skolan är en lättköpt arena – livskunskap i kritisk belysning. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, (2), 65-92.

Wahlgren, Paula (2014). De laglydiga. Om skolans brottsförebyggande fostran. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Downloads

Published

2016-03-01

How to Cite

Lunneblad, J., Hammarén, N., Johansson, T., & Odenbring, Y. (2016). Från mobboffer till brottsoffer. Diskurser kring kränkande behandling i den svenska skolan. Educare, (1), 131–154. https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1073