”Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”. Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem.
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1071Keywords:
fritidshem, gränsteori, lärare, professionell identitetAbstract
In 2014 the first cohort of (a newly designed group of teachers) ”primary teachers with a specialization in extended school education” graduated from Swedish universities. In addition to the traditional formal qualifications as leisure pedagogues their degree also includes the competency to teach practical/aesthetical subjects in compulsory school up to year six. The newly designed teachers thus have to relate to dual professional identities and try to maintain balance between their work in the traditional socially oriented recreation centers against their teaching in a goal- and results-driven school. In this article we study a group of 40 new teachers before and after graduation, trying to get hold of how they perceive and negotiate their professional identities and how they orient themselves in the professional landscape. The results show that the graduates try to balance their own ideals and professional intentions against traditional professional identities and labor market conditions.
References
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Licentiatstudie. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Ackesjö, H. (2011). Medspelare och ordningsvakter - barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på fritidshemmet och i skolan. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.) Fritidspedagogik – Fritidshemmets teorier och praktiker (s. 182-203). Stockholm: Liber.
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. (Doktorsavhandling.) Kalmar: Linnéuniversitetet.
Ackesjö, H. & Dahl, M. (2011). „Det bästa med fritids var att kompisarna var där”. En diskussion om meningsfull fritid och hållbar fritidspedagogik. I A. Klerfelt & B. Haglund Fritidspedagogik – Fritidshemmets teorier och praktiker (s. 204-223). Stockholm: Liber.
Ackesjö, H. & Landefrö, A. (2014). På spaning efter en gräns. Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige. Barn. Forskning om barn og barndom i Norden, 32(3), 27-43.
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet
Andersson, B. (2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? Barn. Forskning om barn og barndom i Norden, 32(3), 61-74.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala Universitet.
Carlgren, I. (2001). Fritidspedagogerna och skolans utveckling. Falköping: Lärarförbundet.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research Methods in Education. Sixth Edition. London: Routhledge.
Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. (Doktorsavhandling.) Kalmar: Linnéuniversitetet.
Fyhr, G. (2001). Destruktiva processer då fritids integreras i skolan. Psykologitidningen 3, 4-7.
Giddens, A. (1994). Living in a Post-Traditional Society. I U. Beck; A. Giddens & S. Lash (Red.) Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aestetics in Modern Social Order (s. 56-109). Stanford: Stanford University Press.
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Doktorsavhandling, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Heggen, K. (2008). Profesjon og identitet. I A. Molander & L I Terum (red.) Profesjonsstudier (s. 321-332). Oslo: Universitetsforlaget.
Lärarförbundet (2015) http://www.lararnasnyheter.se/lararnastidning/2015/03/19/fa-fritidspedagoger-soker-legitimation
Merton, R.K. (1957) Social Theory and Social Structure. London: Collier-Macmillan.
Molander, S. & Terum L.I. (2008). Profesjonstudier. Oslo: Universitetsforlaget AS.
Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. (Doktorsavhandling.) Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Newman, D. & Paasi, A. (1998). Fences and neighbours in the postmodern world: Boundary narratives in political geography. Progress in Human Geography, 22(2), 186-207.
Newman, D. (2006). The line that continue to separate us: borders in our “borderless” world. Progress in Human Geography, 30(2), 143-161.
Pálsdottir, K. (2012). Care, learning and leisure: The organizational identity of after-school centres for six-to-nine-year old children in Reykjavik. Reykjavik: School of Education, University of Iceland.
Petersson, B. (2003). Intervjubaserade studier av kollektiva identiteter. I B. Petersson & A. Robertson (Red.) Identitetsstudier i praktiken (35-52). Stockholm: Liber.
Regeringens proposition 2009/2010:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag.
Searle, J.R. (1997). Konstruktionen av den sociala verkligheten. Göteborg: Daidalos.
Sjöstrand, P. (1968). Karriärens utveckling – En socialpsykologisk analys av yrkesval. Sociologiska institutionen. Göteborgs universitet. Monografi 1.
Sjöstrand, P. (1980). Teorier om yrkesval. I S. Franke-Wikberg & U.P. Lundgren (Red.). Karriär och levnadsbana. (24-57). Stockholm: Wahlstöm & Widstrand.
Skolverket (2011). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015) http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2015/utvecklingen-i-fritidshemmen-mastevandas-1.233371
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning. Stockholm: Fritzes.
Wertsch, J. (1991). Voices of the Mind. A Sociocultural Approach to Mediated Action. Cambridge: Harvard University Press.
