Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap

Authors

  • Björn Haglund Department of Education Communication and Learning, University of Gothenburg

DOI:

https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070

Keywords:

school-age educare, leisure-time centre, social constructionism, ethnography, subject position

Abstract

School-age educare traditions are in many ways separate from school traditions. School-age educare traditions have, however, for a long time been subjects for a transformation process since newer steering documents, directed to the leisure-time centre, emphasize traditional school concepts as education, pupils and learning. This article highlights how the amalgamating between the traditional content and the state´s regulating intentions to change the activity is managed by the staff at one leisure-time centre by studying what activities the staff highlights and what approach they use in their interactions with the pupils. Data is based on six weeks of field work including participating observations, field notes and walk-and-talk conversations. The study shows that the staff emphasize the importance of free play and, with the help of conversations, try to get in touch with the children and make them feel safe and comfortable. The staff´s points of departure for managing the everyday practice seems to be rooted in older schoolage educare traditions despite the government´s efforts to orchestrating the activity.

Author Biography

Björn Haglund, Department of Education Communication and Learning, University of Gothenburg

Björn Haglund är docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse riktas främst till fritidshem och hur den sociala praktiken i denna verksamhet produceras och reproduceras.

References

Ailwood, Jo (2003). Governing Early Childhood Education through Play. I Contemporary Issues in Early Childhood 4(3), 286-299.

Andersson, Birgit (2010). Introducing assessment into Swedish leisuretime centres – pedagogues’ attitudes and practices. I Education Inquiry 1(3), 197-209.

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger – I spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Apple, Michael (2004). Creating Difference: Neo-Liberalism, Neo-Conservatism and the Politics of Educational Reform. I Educational Policy 18(1), 12-44.

Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. (Uppsala Studies in Education 80). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Emerson, Robert & Pollner, Melvin (2001). Constructing Participant/Observation Relations. I Robert Emerson (Ed.), Contemporary Field Research. Perspectives and Formulations, (pp. 239-259). Long Grove: Waveland Press Inc.

Evaldsson, Ann-Carita (1993). Play, disputes and social order: Everyday life in two Swedish after-school centers. Linköping Studies in Arts and Sciences 93.

Flising, Björn (1995). Samverkan skola-skolbarnsomsorg. En utvärdering. (SoS-rapport 1995:12). Stockholm: Socialstyrelsen.

Foucault, Michel (1997). Ethics, Subjectivity and Truth. Essential Works of Michel Foucault 1954-1984. Vol. 1. London: The Penguin Press.

Haglund, Björn (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Göteborg Studies in Educational Sciences, 224). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. I Pedagogisk Forskning i Sverige, 9(14), 22-44.

Giddens, Anthony (1979). Central Problems in Social Theory. London: MacMillan Press Ltd.

Giddens, Anthony (1984). The Constitution of Society. Cambridge: Polity Press.

Gustafsson, Jan (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik. En policyetnografisk fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen (Göteborg Studies in Educational Sciences 199). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Hall, Stuart (1997). Introduction. I Stuart Hall (Red.) Representation. Cultural Representations and Signifying Practices. London: SAGE Publications Ltd.

Hall, Stuart (1997). The work of representation. I Stuart Hall (Red.) Representation. Cultural Representations and Signifying Practices. London: SAGE Publications Ltd.

Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul (2007). Ethnography. Principles in practice. (3rd edition). London: Routledge.

Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan (Göteborg Studies in Educational Sciences 131). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Haudrup Christensen, Pia (2004). Children’s participation in ethnografic research. Issues of power and representation. I Children and Society, 18(2), 165–76.

Hjalmarsson, Maria (2013). Governance and Voluntariness for Children in Swedish Leisure-Time Centres: Leisure-Time Teachers Interpreting Their Tasks and Everyday Practice. I International Journal for Research on Extended Education, 1(1), 86-95.

Hollander, Jocelyn & Einwohner, Rachel (2004). Conceptualizing Resistance. I Sociological Forum, 19(4), 533-554.

Holligan, Chris (1999). Discipline and Normalisation in the Nursery: The Foucauldian Gaze. I Scottish Educational Review, 31(2), 137-148.

Hynes, Maria (2013). Reconceptualizing resistance: sociology and the affective dimension of resistance. I The British Journal of Sociology, 64(4), 559-577.

Johansson, Inge (1984). Fritidspedagog på fritidshem. En yrkesgrupps syn på sitt arbete. (Göteborg Studies in Educational Sciences 100).Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, Jan-Erik (1986). Från arbetsstuga till fritidshem. Ett bidrag till fritidshemmets historia. Kompletterande material till det pedagogiska programmet för fritidshem. Socialstyrelsen. Stockholm: Liber Allmänna Förlaget.

Kane, Eva, Ljusberg, Anna-Lena & Larsson, Håkan (2013). Making Magic Soup – The Facilitation of play in school-age childcare. I International Journal of Play, 2(1), 7-21.

Karlsson Vestman, Ove (2000). Perspektiv på fritidspedagogik – en granskning av verksamhetens filosofiska begrepp och ideologier. Paper presenterat vid ENSAC- European Network for School Age Care, Stockholm 2002-02-09.

Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2014). Walk-and-talk Conversations: a Way to Elicit Children’s Perspectives and Prominent Discourses in School-Age Educare. I International Journal for Research on Extended Education, 2(2), 5-19.

Miller, Peter & Rose, Nikolas (2008). Governing the Present. Cambridge: Polity Press.

Pihlgren, Ann (2011). Fritidsläraren planerar. I Ann Pihlgren (Red.) Fritidshemmets didaktik. (ss. 121-140). Lund: Studentlitteratur.

Ranson, Stewart (1995). Theorising Education Policy. Journal of Education Policy, 10(4), 427-448.

Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. (Studies in Educational Sciences, 41). Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm: HLS Förlag.

Rose, Nikolas (1996). Governing ”advanced” liberal democracies. I Andrew Barry, Thomas Osborne & Nikolas Rose (Eds.), Foucault and political reason. Liberalism, neo-liberalism and rationalities of government, (pp. 37-64). Chicago: The University of Chicago Press.

Saar, Thomas, Löfdahl, Annika & Hjalmarsson, Maria (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. I Nordisk Barnehage forskning, 5(3), 1-13.

Saar, Thomas (2014). Towards a new Pedagogy in the after-school setting. I European Early Childhood Education Research Journal, 22(2), 254-270.

Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Skolinspektionens rapport 2010:3. Stockholm.

Skolverket. (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Skolverkets rapport nr 186. Stockholm: Liber Distribution.

Skolverket. (2006). Skolverkets lägesbedömning 2006. Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 288. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2007). Allmänna råd med kommentarer. Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2008). Skolverkets lägesbedömning 2008. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport 324. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014). Fritidshem. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes.

Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Malmö Studies in Educational Sciences No. 10. Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Ursberg, Maria. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Utbildningsdepartementet. (2010). Skollagen (SFS 2010:800).

Walford, Geoffrey (2008). The nature of educational ethnography. I Geoffrey Walford (Ed.), How to do educational ethnography, (pp. 1-15). London: Tufnell Press.

Downloads

Published

2016-03-01

How to Cite

Haglund, B. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare, (1), 64–85. https://doi.org/10.24834/educare.2016.1.1070