Elevbedömning, motivation och uppförande. En studie av skolvisa skillnader i bedömning och diskrepans mellan vitsord och testresultat i årskurs 9 i finlandssvenska skolor
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2015.2.1136Keywords:
assessment, basic education, mathematics, SwedishAbstract
This study investigated differences in assessment in mathematics, Swedish and behavior between schools and how the students’ motivation and behavior can explain the discrepancy between grades and test results. The sample consisted of grade nine students (N = 1152) in 14 lower secondary schools in the Swedish speaking parts of Finland. Standardized tests for reading and writing skills, and mathematical performance were used. Grades in mathematics, Swedish and behavior were collected from the schools. No differences were found between schools in the assessment of mathematics and Swedish, but there were differences between schools in the assessment of behavior. Students with high motivation and high behavior grades got better grades than their test results would indicate in Swedish. High motivation for the subject raised the grades in mathematics, but the grades in behavior had no impact. Hence, motivation influences grades in mathematics and Swedish.
References
Archambault, Isabelle, Janosz, Michel, Fallu, Jean-Sébastien & Pagani, Linda S. (2009). Student engagement and its relationship with early high school dropout. Journal of adolescence, (32), 651-670.
Atjonen, Päivi (2007). Hyvä, paha arviointi.[Bra, dålig bedömning]. Helsinki: Tammi.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (2012a). Assessment for learning in the classroom. I John Gardner (Red.), Assessment and learning (ss. 11-32). 2nd edition. London: Sage.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (2012b). The reliability of assessments. I John Gardner (Red.), Assessment and learning (ss. 243-263). 2nd edition. London: Sage.
Bru, Edvin (2006). Factors associated with disruptive behaviour in the classroom. Scandinavian Journal of Educational Research, 50 (1), 23-43.
Coutts, Rosanne, Gilleard, Wendy & Baglin, Robert (2011). Evidence for the impact of assessment on mood and motivation in first-year students. Studies in higher education, 36 (3), 291-300.
Crisp, Victoria & Novaković, Nadežda (2009). Are all assessment equal? The comparability of demands of college-based assessments in a vocationally related qualification. Research in Post-Compulsory Education, 14 (1), 1-18. Förordning om grundläggande utbildning 20.11.1998/852
Harlen, Wynne (2012). On the relationship between assessment for formative and summative purposes. I John Gardner (Red.), Assessment and learning (ss. 87-102). 2nd edition. London: Sage.
Hellgren, Jan (2011). Modersmål och litteratur i årskurs 9. En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2010. Utbildningsstyrelsen, uppföljningsrapporter 2011:1. Tammerfors: Juvenes Print – Tampereen Yliopistopaino Oy.
Hirvonen, Kati & Rautopuro, Juhani (2012). Arvioinnin tuloksia. I Rautopuro, Juhani (Red.). Hyödyllinen pakkolasku. Matematiikan oppimistulokset peruskoulun päättövaiheessa (ss. 33-54). [Utvärderingens resultat. I Nyttig tvångsräkning. Matematikens inlärningsresultat i slutet av den grundläggande utbildningen] Opetushallitus, Koulutuksen seurantaraportit 2013:3. Tampere: Juvenes print – Suomen Yliopistopaino Oy Jakku-Sihvonen, Ritva & Heinonen, Sari (2001). Johdatus koulutuksen uudistvaan arviointikulttuuriin. Opetushallitus, Arviointi 2/2001.
Janosz, Michel, Archambault, Isabelle, Morizot, Julien & Pagani, Linda S. (2008). School engagement trajectories and their differential predictive relations to dropout. Journal of social issues, 64 (1), 21-40.
Janosz, Michel, LeBlanc, Marc, Boulerice, Bernard & Tremblay, Richard E. (1997). Disentangling the weight of school dropout predictors: a test on two longitudinal samples. Journal of youth and adolescence, 26 (6), 733-762.
Johansson, Maj-Gun (2005). LS. Handledning. Klassdiagnoseri läsning och skrivningför högstadiet och gymnasiet. M-G Johansson & Psykologiförlaget AB. Stockholm: Psykologiförlaget.
Klapp Lekholm, Alli (2011). Effects of school charateristics on grades in compulsory school. Scandinavian journal of educational research, 55 (6), 587-608.
Klapp Lekholm, Alli & Cliffordsson, Christina (2008). Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background. Educational Research and Evaluation, 14 (2), 181-199.
Klapp Lekholm, Alli & Cliffordsson, Christina (2009). Effects of student characteristics on grades in compulsory school. Educational Research and Evaluation, 15 (12), 1-23.
Korhonen, Johan, Linnanmäki, Karin & Aunio, Pirjo (2014). Learning difficulties, academic well-being and educational dropuot: A personcentred approach. Learning and individual differences, 31 (3), 1-10.
Lag om grundläggande utbildning 21.8.1999/628
Maas, Coora J. M., & Hox, Joop J. (2005). Sufficient Sample Sizes for Multilevel Modeling. Methodology: European Journal of Research Methods for the Behavioral and Social Sciences, 1(3), 86-92.
Mattila, Leena & Rautopuro, Juhani (2012a). Koulukohtaisia tuloksia . I Rautopuro, Juhani (Red.). Hyödyllinen pakkolasku. Matematiikan oppimistulokset peruskoulun päättövaiheessa (ss. 55-64). [Skolvisa resultat. I Nyttig tvångsräkning. Matematikens inlärningsresultat i slutet av den grundläggande utbildningen] Opetushallitus, Koulutuksen seurantaraportit 2013:3. Tampere: Juvenes print – Suomen Yliopistopaino Oy.
Mattila, Leena & Rautopuro, Juhani (2012b). Taustatietoja oppilaista ja opetuksesta. I Rautopuro, Juhani (Red.). Hyödyllinen pakkolasku. Matematiikan oppimistulokset peruskoulun päättövaiheessa (ss. 87-117). [Bakgrundsinformation om eleverna och undervisningen. I Nyttig tvångsräkning. Matematikens inlärningsresultat i slutet av den grundläggande utbildningen] Opetushallitus, Koulutuksen seurantaraportit 2013:3. Tampere: Juvenes print – Suomen Yliopistopaino Oy.
Niemi, Eero K. (Red.), (2006). Arvioinnilla laatua koulutukseen. Ajatuksia paikalliseen ja seudulliseen arviointiin. . [Kvalitet i utbildningen genom utvärdering. Tankar om lokal och regional utvärdering.] Opetushallitus, Arviointi 1/2006. Helsinki: Yliopistopaino
Ouakrim-Soivio, Najat (2013). Toimivatko päättöarvioinnin kriteerit? Oppilaiden saamat arvosanat ja Opetushallituksen oppimistulosten seuranta-arviointi koulujen välisten osaamiserojen mittareina. [Fungerar avgångsbedömningens kriterier? De vitsord eleverna fått och Utbildningsstyrelsens uppföljningsstudie av inlärningsresultaten som en mätare för kunskapsskillnader mellan skolorna] Opetushallitus, Raportit ja selvitykset 2013:9. Tampere: Juvenes Print – Suomen Yliopistopaino Oy.
Ouakrim-Soivio, Najat. & Kuusela, Jorma (2012). Historian ja yhteikuntaopin oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 2011. [Inlärningsresultat i historia och samhällslära i slutskedet av den grundläggande utbildningen 2011.] Koulutuksen seurantaraportit, no. 2012:3. Helsinki: Opetushallitus.
Reyes, Maria R., Brackett, Marc A., Rivers, Susan E., White, Mark & Salovey, Peter (2012). Classroom emotional climate, student engagement, and academic achievement. Journal of educational psychology, 104 (3), 700-712.
Räsänen, Pekka & Leino, Leila (2005). KTLT. Laskutaidon testi. Opas yksilö- tai ryhmämuotoista arviointia varten. [KTLT. Test av räkneförmågan. Manual för individuell eller grupptestning]. Jyväskylä: NMI.
Savolainen, Hannu, Ahonen, Timo, Aro, Mikko, Tolvanen, Asko & Holopainen, Leena (2008). Reading comprehension, word reading, and spelling as predictors of school achievement and choice of secondary education. Learning and Instruction, (18), 201–210.
Scott, Shelleyann, Webber, Charles F., Lupart, Judy L., Aitken, Nola & Scott, Donald E. (2014). Fair and equitable assessment practices for all students. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 21 (1), 52-70.
Skolverket (2007). Provbetyg – slutbetyg – Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan 1998-2006. Sammanfattning av rapport 300. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverket (2014). Nationella prov & Bedömningsstöd. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod. Nerladdat 31.1.2014.
Stobart, Gordon (2012). Validity in formative assessment. I John Gardner (Red.), Assessment and learning (ss. 233-242). 2nd edition. London: Sage.
Stornes, Tor, Bru, Edvin & Idsoe, Thormod (2008). Classroom social structure and motivational climates: On the influence of teachers’ involvment, teachers’ autonomy support and regulation in relation to motivational climates in school classrooms. Scandinavian journal of educational research, 52 (3), 315-329.
Thuen, Elin & Bru, Edvin (2004). Coping styles and emotional and behavioural problems among Norwegian grade 9 students. Scandinavian journal of Educational research, 48 (5), 493-510.
Tirri, Kirsi (1999). Opettajan ammattietiikka. [Lärarens yrkesetik] Juva: WSOY.
Törnvall, Maj (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Pedagogisk-psykologiska problem, 677. Malmö högskola: Institutionen för pedagogik.
Utbildningsstyrelsen (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Föreskrift 1/011/2004.
Utbildningsstyrelsen (2010). Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Föreskrift 29.10.2010.
Wiesman, Jeff (2012). Student motivation and the alignment of teacher beliefs. The clearing house, (85), 102-108.
Wikström, Christina (2006). Education and assessment in Sweden. Assessment in Education, 13 (1), 113-128.
