Elevers berättelser om sina upplevelser av högstadiet
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2014.1.1159Keywords:
engagement, marginalization, organization, relations between teachers and students, school stories, secondary schoolAbstract
The voices of students are not often heard in a research context. This article focuses ten students’ experiences of the educational settings they were a part of, especially the settings in secondary school. Through stories from the ten students the article attempts to illuminate conditions for making an educational setting inclusive. The stories show that schools’ organizations and the relations with the teachers might be such conditions. Another condition for students seems to be to actively take part and to be engaged in their education. These conditions are important for the students’ possibilities to achieve their educational goals. The conditions are also important in order to avoid marginalization of the students.
References
Ahlberg, K. (2003). Att skapa och transkribera en berättelse – en del av tolkningen. I: C. Skott (Red.) Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. (ss. 73-83).
Andersson, H. (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program. Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. Malmö: Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Andrews, M. (2007). Shaping History. Narratives of Political Change. Cambridge: University Press.
Asp- Onsjö, L. (2012). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever med skolsvårigheter. I U, P. Lundgren, R, Säljö & C, Liberg. (Red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Aspelin, J. & Persson, S. (2009). Yrkeskunnande–i–relation. Teoretiska perspektiv på lärares grundkompetens. I O. Fransson & K. Jonnergård (Red.), Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling (ss. 85–110). Stockholm: Santérus förlag.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell Pedagogik. Malmö: Gleerups.
Atkinson, R. (2007). The Life Story Interview as a Bridge in Narrative Inquiry. In D.J. Clandinin (Ed.), Handbook of Narrative Inquiry (pp. 224–245). London: Sage Publications.
Attwood, G. & Croll, P. (2006). Truancy in secondary school pupils: Prevalence, trajectories and pupils perspectives. Research Papers in Education, 21(4), 467– 484.
Bamberg, M. G. W. (1997). Positioning between structure and performance. Journal of Narrative and Life History, 7(1–4), 333–342.
Bourdieu, P. (1999). Understanding. In P. Bourdieu (Ed.), The Weight of the World: social suffering in contemporary society (pp. 607–626). Cambridge: Polity Press.
Bruner, E. (1986). Experience and its expressions. In V. Turner & E. Bruner (Eds.), The Anthropological of Experience (pp. 3–30). Urbana: University of Illinois Press.
Cederberg, M. & Ericsson, I. (2008). Ungdomars upplevelser av grundskolan i Malmö. Röster från elever på IV-program. Malmö: Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center.
Clough, P. & Corbett, J. (2000). Theories of Inclusive Education: a Students’ guide. London: Sage publications.
Fleer, M. & Hedegaard, M. (2010). Children’s development as participation in everyday practice across different institutions. Mind, Culture and Activity. 17 149 – 168.
Freeman, M. (2010). Hindsight. The Promise or Peril of Looking Backward. New York: Oxford University Press.
Frelin, A. (2010). Teachers' Relational Practices and Professionality. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Department of curriculum studies.
Fromm, E. (1942). The Fear of Freedom. London and New York: Routledge.
Goodson, I. & Sikes, P. (2001). Life history research in educational settings: learning from lives. Buckingham: Open University Press.
Gubrium J. F. & Holstein J. A. (2003). From the individual interview to the interview society. In J. F. Gubrium & J. A. Holstein (Eds.). Postmodern interviewing (pp. 21–50). Thousand Oaks: Sage.
Gustafsson, J.-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola. Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Stockholm: Edita.
Henriksson, C. (2004). Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience. Doktorsavhandling. Växjö: Växjö universitet, institutionen för pedagogik.
Henriksson, C. (2013). Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Malmö: Holmbergs.
Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: Att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.
Jenner, H. (2009). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus, (19). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
Kohler Riessman, C. (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. London: Sage.
Lang, L. (2004). … Och den ljusnande framtid är vår … Några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lang, L. & Ohlsson, L. (2009). Ytterst berörd sällan hörd: Att som forskare lyssna till berättelser. I Educare (4), 35–59. Malmö: Lärarutbildningen. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. (1994). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11. (2011). Stockholm: Skolverket.
Munn, P. & Lloyd, G. (2005). Exclusion and excluded pupils. British Educational Research Journal, 31(2), 205–22.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), 124 – 138.
Pèrez Prieto, H. (2006). Historien om räven och andra berättelser. Om klasskamrater och skolan på en liten ort – ur ett skol- och livsberättelseperspektiv. (Karlstad University Studies, 2006:52). Karlstad: Karlstad universitet.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: Motiveringar, genomförande och konsekvenser. (Specialpedagogiska rapporter nr 11.) Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.
Polkinghorne, D. E. (1995). Narrative configuration in qualitative analysis. In J.A. Hatch & R. Wisniewski (Eds.), Life history and narrative (pp. 5–23). London: Falmer press.
Popkewitz, T. (2009). Kosmopolitism i skolreformernas tidevarv. Vetenskap, utbildning och samhällsskapande genom konstruktion av barnet. Stockholm: Liber.
Rogers, C. (2005). Pedagogy - Teaching for learning. British Journal of Educational Psychology, Monograph series 2.
Sernhede, O. (2009). Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället. Utbildning & Demokrati, 18(1), 7 – 32.
SFS. (1994). Grundskoleförordning: 1994:1 194, § 3.
Skidmore, D. (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special educational needs. European Journal of special needs education, 11(1), 33–47.
Skolverket. (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning avsenare års forskning och utvärdering. Stockholm: Fritzes.
Skrtic, T. (1991). Behind Special Education: A Critical Ananlysis of Professional Culture and School Organisation. Denver: Love Publishing.
Skrtic, T. (1995). Special education and student disability as organizational pathologies: Toward a metatheory of school organization and change. In T. Skrtic (Ed.), Disability and democracy: Reconstructing (special) education for postmodernity (ss. 190–232). New York, NY: Teachers College Press.
Svensson, A-K. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig läsning till mötet med lärarutbildningen. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Säfström, C-A. (2005). Skillnadens pedagogik: Nya vägar inom den pedagogiska teorin. Lund: Studentlitteratur.
Säfström, C-A. (2010). Vad kan utbildning åstadkomma? En kritik av idealiserade föreställningar om utbildning. Utbildning & Demokrati, 19(3), 11–22.
Thomas, G. & Loxley, A. (2001). Deconstructing special education and constructing inclusion. Maidenhead: Open University Press.Trondman, M. (1999). Kultursociologi i praktiken. Studentlitteratur: Lund.
Weiner, B. (2000). Intrapersonal and Interpersonal theories of motivation from an attributional perspective. Educational Psychology Review. 12(1) 1 – 14.
Ziehe, T. (1989). Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/Stehag: Symposion bokförlag.
Zimmerman, B. (2002). Becoming a selfregulated learner. An overview. Theory into Practice. 41(2) 64 – 70.
