Att utmana eller återskapa traditionen
sex skolors arbete med elever i relationssvårigheter
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2012.1.1190Keywords:
Behavioral problems, organization, prevention, principals, schools, segregation, SENCOs, special needs teachersAbstract
Being part of a decentralized system Swedish schools have a rather large possibility to shape their own activities. In the present article we analyze the activities of different schools, working with children who are considered to have problems relating to others. Four schools represent a traditional way to work with these children. In contrast, two additional schools present challenges towards this tradition. Specifically, the work of these two latter schools is focused. The analysis is built upon interviews with three persons in each school: the headmaster, one teacher and the special educational needs coordinator (the SENCO). The two groups of schools are compared with regard to a number of themes: organizational solutions, the importance of school leadership, the role of the “small group”, the role of the SENCOs, occupational development, preventive work, and relations. The two groups of schools differ with regard to all these themes. Finally we discuss the implications of the two different approaches.
References
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Mikael (1996). Att lära av undervisning, I Christer Brusling & Göran Strömqvist (Red.), Reflektion och praktik i läraryrket (s. 143-159). Lund: Studentlitteratur.
Allwood, Carl Martin & Erikson Martin G. (Red.) (1999). Vad är vetenskapsteori? I Carl Martin Allwood, & Martin G Erikson (Red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra Samhällsvetenskaper (s. 17–40). Lund: Studentlitteratur.
Biesta, Gert (2003). Demokrati – ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem. Utbildning & Demokrati. 12(1), 59–77.
Bonniers Svenska Ordbok (1980/2002). Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Dewey, John (1916/1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Dyson, Alan & Millward, Alan (2000). Schools and Special Needs. Issues of Innovation and Inclusion. London: Paul Chapman Publishing.
Ekström, Pija (2004). Makten att definiera – En studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet. Institutionen för pedagogik och didaktik: Göteborgs universitet.
Handal, Gunnar (1996). Att stimulera till reflekterad praktik. I Christer Brusling & Göran Strömqvist (Red.), Reflektion och praktik i läraryrket (s. 107–124). Lund: Studentlitteratur.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma. Stockholm: Skolverket.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla – Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005). Specialpedagogik i två Skolkulturer – Elever, föräldrar och lärare berättar. Educare, (1), 7-18.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS förlag.
Larsson, Hans (2008). ”Dom är så oroliga” – En studie om skolpersonals tal om elever i relationssvårigheter. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Licentiatavhandling.
Liljegren, Britta (2001). Samspel för förändring, Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Lundgren, Marianne & Persson, Bengt (2003). Barn i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete: Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Mitchell, D. (2008). What really works in inclusive and special education – Using evidence-based teaching strategies. New York: Routledge.
Nilholm, Claes; Persson, Bengt; Hjerm, Mikael & Runesson, Susanne (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. Insikt 2007:2. Vetenskapliga rapporter från Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping.
Nordahl, Thomas; Sørlie, Mari-Anne; Manger, Terje & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Specialpedagogiska rapporter, nr 4. Göteborgs Universitet: Institutionen för specialpedagogik.
Persson, Bengt; Andreasson Ingela & Heimersson, Marie (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Vetenskapsrådet, Reflektioner kring specialpedagogik, (s. 36-51). Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.
SFS 2000:1108. Grundskoleförordningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006a). På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006b). Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan – En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Thomas, Gary & Loxley, Andrew (2001). Deconstructing Special Education and Constructing Inclusion. London: Routledge.
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
