"Vi förstår, du behöver inte översätta"
Elevperspektiv på tvåspråkig undervisning i den svenska skolan
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2011.3.1199Keywords:
bilingual education, elementary school, migration background, pupils’ perspective, school successAbstract
The overall aim of this article is to contribute with a pupils’ perspective on bilingual education, as well as their views on the mother tongue teachers who taught them. Swedish schools are exploring bilingual education because pupils with migration background do not perform as well as pupils with non-migration background. Beside the reason of employing mother tongue teachers for language support, earlier research suggests three dominating motives for employing teachers with migration backgrounds: supporting school success, creating role models, and bridging the gap between families and school. The empirical study consists of interviews with nine pupils in a class of 19, contextualized by a few weeks spent in their class. Results suggest that from the pupils’ perspective the mother tongue teacher does not add anything besides the language support. However, pupils are clear about these teachers’ importance for language development, and thereby their own school development. Furthermore they feel that knowledge development only takes place when classes are held in Swedish. It thus appears that schools have failed to convey that the mother tongue is just as important for the pupils as Swedish. A key conclusion is that schools need to enhance the status of different languages within the school context.
References
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. Stockholm: Ordfront.
Andersson, Björn (2008, 27 mars). Utlandsfödd lärare bristvara. I Lärarnas tidning. Elektronisk. Hämtad på http://www.lararnastidning.net. Publicerat 27 mars 2008.
Aram, Nasmil och Bildt, Carina (2004). Osynliga framtidsdrömmar? Nyinvandrade ungdomars möte med den svenska skolan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Arbetsmarknadsdepartementet. (augusti 2005). Sverige inifrån – Röster om etnisk diskriminering (Statens offentliga utredningar, 2005:69). Stockholm: Fritzes.
Bourdieu, Pierre (1973). Cultural reproduction and social reproduction. In Brown, Richard (Ed.), Knowledge, education and cultural change (pp. 71-112). London/Presented at a conference of the British Sociological Association at the Univeristy of Durham.
Bourdieu, Pierre (1979/1993). Distinktionen. I Kultursociologiska texter/Pierre Bourdieu; i urval av Donald Broady och Mikael Palme (ss. 245-310). Stockholm/Stehag: Symposion.
De los Reyes, Paulina (2001). Mångfald och differentiering: diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Edlert, Maria, & Berseth, Elsa (2003). Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola. Resultat av en kvalitativ undersökning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling/Andreas Lund & Co AB.
Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Doktorsavhandling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
Hydén, Margareta (2000). Forskningsintervjun som relationell praktik. I Hanne Haavind (Red.), Kön och tolkning. Metodiska möjligheter i kvalitativ forskning (ss. 130-156). Stockholm: Natur och Kultur i samarbete med Gyldendal akademisk.
Hällgren, Camilla, Granstedt, Lena, & Weiner, Gaby (2006). Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jönsson, Annelis & Rubinstein Reich, Lena (2004). Invandrade akademiker som lärare i den svenska skolan. (Rapport 2004:18). Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, Erica (2007). Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? (Rapport 2007:23). Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Lorentz, Hans (2006). Interkulturell kompetens – en pedagogisk utvecklingsmodell. I Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (Red.), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (ss. 109-133). Lund: Studentlitteratur.
Obondo, Margaret (1999). Olika kulturer, olika språksocialisation: konsekvenser för utbildning och social integrering av invandrarbarn. I Axelsson, Monica (Red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång - mångfalden som resurs. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Parszyk, Ing-Marie (2002). Yalla – det är bråttom. Assyriska/syrianska elevers skolliv följs från förskolan till nian. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2008/09:1 (M). Budgetpropositionen för 2009. Stockholm: Finansdepartementet.
Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Doktorsavhandling. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Sawyer, Lena & Kamali, Masoud (2006). Inledning. I SOU 2006:40 Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. (Statens offentliga utredningar, 2006:40).Stockholm: Fritzes.
Skolkommittén. Krock eller möte – om den mångkulturella skolan (Statens offentliga utredningar, 1996:143, delbetänkande). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. (Rapport 321). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010a). Utbildningsresultat Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2010. Stockholm: Skolverket.
Sundström, Ulrika (2008, 27 mars). Vi fungerar som en brygga. I Lärarnas tidning. Elektronisk. Hämtad på http://www.lararnastidning.net. Publicerat 27 mars 2008.
Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein-Reich, Lena och Hägerström, Jeanette (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket.
Tvingstedt, Anna-Lena (2011). Barnen talar två språk och har två kulturer - föräldraperspektiv på tvåspråkig undervisning. EDUCARE, (3). Lärande och samhälle, Malmö högskola.
Utbildningsdepartementet. En hållbar lärarutbildning (Statens offentliga utredningar, 2008:109). Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet (1990/2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Wigerfelt, Berit (2011). Undervisning på svenska och arabiska tar form i ett etniskt blandat område. EDUCARE (3). Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola
