”Barnen talar två språk och har två kulturer”
Föräldraperspektiv på tvåspråkig undervisning
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2011.3.1198Keywords:
Arabic and Swedish, bilingual education, parental views, primary schoolAbstract
Cooperation between school and home is one of the cornerstones in school policies in Sweden, as well as internationally. During the last decades, questions of parental influence and the freedom to choose schools have come to the fore. The importance of well-functioning cooperation between school and home, aiming to support school performance and improve the pupils’ results, is another issue which has been stressed in policy, as well as in research. When implementing a major change, such as developing bilingual education, it is important to have the support and cooperation of the parents. In this paper the views of parents of pupils who received bilingual education in Arabic and Swedish are presented. Data was collected in questionnaires. In addition to information concerning the educational and linguistic background of the family, the parents gave their views on bilingual education in general, and on the bilingual education their children received, in particular. The parents appreciated the bilingual education and emphasized the importance of both mother tongue and Swedish for their children. They regarded bilingualism as an asset and wanted their children to become bilingual and bicultural.
References
Bevelander, Pieter, Broomé, Per, Carlson, Benny, Popola, Margareta, Salameh, Eva-Kristina, Staaf Patricia & Wigerfelt, Berit (2002). Halvvägs på väg vart? Storstadssatsningen i Rosengård 2000-2001. (Forskningsrapport för IMER 2002) Malmö: Malmö högskola, IMER.
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school. What hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Doktorsavhandling, (Malmö studies in educational sciences No.30). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bourdieu, Pierre (1986). The forms of capital. In J. Richardson (Ed.) Handbook of theory and research for the sociology of education. Westport Conn: Greenwood.
Bourdieu, Pierre (1989). Social space and symbolic power. Sociological theory 7(1). 14-25.
Boyd, Sally (1985). Language survival: a study of language contact, language shift and language choice in Sweden. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bronfenbrenner, Urie (1989). Ecological systems theory. Annals of Child Development, (6), 187-249.
Bronfenbrenner, Urie (1999). Environments in developmental perspective: Theoretical and operational models. In S. Friedman & T. Wachs (Eds.). Measuring environment across the life span (pp. 3-28). Washington DC: American Psychological Association.
Brown, Andrew (2000). Positioning, pedagogy and parental participation in school mathematics: An exploration of implications for the public understanding of mathematics. Social epistemology 14(1), 21-31.
Bunar, Nihad (2001). Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Stockholm. Symposion.
Cairney, Trevor & Ashton, Jean (2002). Three Families, Multiple Discourses: Parental Roles, Constructions of Literacy and Diversity of Pedagogic Practice. Linguistics and Education 13(3): 303–345.
Corson, David (1998). Changing education for diversity. Buckingham: Open University Press.
Cummins, Jim (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society. Ontario: California Ass. for Bilingual Education.
Cummins, Jim (2000). Language power and pedagogy. Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multiligual Matters.
Darling, Sharon & Westberg, Laura (2004). Family literacy: Parent involvement in children’s acquisition of reading. The Reading Teacher, 57(8) 774-776.
Edin, Per-Anders, Fredriksson, Peter, Grönqvist, Hans & Åslund, Olof (2009). Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat. IFAU Rapport 2009:18. Stockholm: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Doktorsavhandling, (Örebro Studies in Education, 10). Örebro: Örebro universitet.
Erikson, Lars (2008). Föräldrar och skola – olika innebörder. I A. Nilsson (Red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har… Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Fan, Xitao & Chen, Michael (2001). Parental involvement and student’s academic achievement: A meta-analysis. Educational psychology review 2001,13(1), 1-22.
Frank, Elisabeth (2009). Läsförmåga bland 9-10-åringar. Doktorsavhandling, (Göteborg Studies in Educational Sciences 280). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gibbons, Pauline (2006). Bridging discourses in the ESL classroom. Students, teachers and researchers. London: Continuum.
Guilford, Joy Paul(1965). Fundamental Statistics in Psychology and Education. (4th ed). New York: McGraw –Hill.
Heath, Shirley Brice (1983). Ways with Words. Language, life and work in communities and classrooms. London: Cambridge University Press.
Hewison, Jenny & Tizard, Jack. (2004). Parental involvement and reading attainment. In David Wray (Ed.) Literacy, its nature and teaching (pp. 208-218). New York: Routledge.
Högdin, Sara (2006). Hemmets resurser. Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång. Pedagogisk forskning i Sverige 11(1), 1-18.
Jeynes, William. (2003). A Meta-Analysis: The Effects of Parental Involvement on Minority Children’s Academic Achievement. Education & Urban Society, 35(2), 202-218.
Jeynes, William. (2005). A Meta-Analysis of the Relation of Parental Involvement to Urban Elementary School Student Academic Achievement. Urban Education, 40(3), 237-269.
Jönsson, Annelis (1985). TV – ett hot eller en resurs för barn. En longitudinell studie av relationen mellan TV och skola. Doktorsavhandling. Lund: Gleerups.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: Lärarhögskolan.
Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Doktorsavhandling, (Malmö Studies in International Migration and Ethnic Relations No 4 and Linköping Studies in Art and Science No 329). Malmö: Malmö högskola IMER.
Lpo94 (1994/2009). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Löfgren, Horst (2006). Grundläggande statistiska metoder för analys av kvantitativa data: med övningar för programpaketet SPSS. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Muller, Chandra & Kerbow, David (1993). Parent involvement in the home, school and community. In B. Schneider & J. Coleman (Eds.) Parents their Children and Schools (pp. 13-42). Westview: Boulder, pp 13-39.
Namei, Shidrokh (1993). Tvåspråkiga elever i grundskolan. I Å. Viberg, V. Tuomela och S. Namei (Red.). Rapporter om tvåspråkighet 8. Språk och miljö i Botkyrka (pp. 39-94). Stockholm: Stockholms universitet. Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (ss. 437-460). Lund: Studentlitteratur.
Obeid, Najah (2009). Tvåspråkig undervisning ur skolledarskaps- och elevperpektiv. En kvalitativ studie om tvåspråkig undervisning inom grundskola. Examensarbete. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
OECD (1997). Parents as partners i schooling. Paris: OECD.
Paquette, Dede & Ryan, John (2004). Bronfenbrenner’s Ecological Systems theory. http://pt3.nl.edu/paquetteryanwebquest.pdf.
Parszyk, Ing-Marie (2002). Yalla. Det är bråttom. Assyrisk/syrianska elevers skolliv från förskolan till nian. Lund: Studentlitteratur
Parszyk, Ing-Marie (2006). Om möten för lärande I M. Axelsson & N. Bunar. Skola, språk och storstad. En antologi om språkutveckling och skolans villkor i det mångkulturella urbana rummet (ss. 111-128). Stockholm: Pocky.
SCB (2008). Befolkningens utbildning 2008. (Statistiska meddelanden UF 37 SM 0901) Stockholm: Statistiska centralbyrån. http://www.seb.se.
SCB (2009). Tema utbildning: Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda – en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige. (Temarapport 2009:4). Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se.
Schofield, Janet Ward (2006). Migration background, minority–group membership and academic achievement. Research evidence from social, educational and developmental psychology. AKI Research Review 5. Berlin: Arbeitsstelle Interkulturelle Konflikte und gesellschaftliche Integration (AKI) Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung (WZB).
Skolverket (2005). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild. Stockholm: Skolverket.
Skolverkets statistik (2007). Barn och grupper i fritidshem 15 oktober 2007. http://www.skolverket.se/sb/d/1676/a/11525.
Skolverket (2009). Elever Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Stevenson, Harold, Chen, Chuansheng & Uttal, David (1990). Beliefs and achievement: A study of Black, White and Hispanic Children. Child Development 61, 508-523.
Stoep, Judith; Bakker, Joep & Verhoeven Ludo (2002). Parental and teacher commitment to emergent literacy development. In Ludo Verhoeven, Carsten Elbro & Pieter Reitsma (Eds). Precursors of Functional literacy (pp 249-264). Philadelphia: John Benjamins publishing company.
Tvingstedt, Anna-Lena, Drakenberg, Margareth & Morgan, Eva (2009). Ett försök med tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska. (Rapporter om utbildning 2/2009) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Wentzel, Kathryn (1998). Parents’ aspirations for children’s educational attainment: Relations to parental belief systems and social address variables. Merrill Palmer Quarterly, 44, 20-37.
Wigerfelt, Berit (2011). Undervisning på svenska och arabiska tar form i ett mångetniskt område. EDUCARE, (3). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
