Undervisning på svenska och arabiska tar form i ett mångetniskt område
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2011.3.1196Keywords:
Arabic and Swedish, bilingual education, elementary school, school leadersAbstract
This article aims to examine the development of bilingual education in Swedish and Arabic, in a multicultural neighbourhood in Malmö, as seen from the perspective of some of the school leaders who were involved in the process. What have the school leaders experienced as positive or problematic in the years of bilingual education? How were the various discourses on bilingual education expressed in school practice? In addition to interviews with responsible school leaders, the article analyses various policy documents and language syllabi that provide guidelines for school activities. Another aim is to examine different discourses on language expressed in a media debate about bilingual education in Swedish and Arabic that took place at the time of the project. This media debate had a noticeable impact on school practice. Even though the school leaders overall expressed positive attitudes towards bilingual education, they were influenced by other discourses as well. For example, they mainly justified bilingual education by the argument that it would improve the pupils’ command of Swedish and that they would hopefully achieve better marks and goal attainment. That the pupils would become bilingual was not put forward as a major aim. Initially, the school leaders were highly positive to the results of bilingual education, but slowly discovered that there were some obstacles. They were consequently obliged to gradually modify the bilingual model which was applied in their schools.
References
Edlund, Ulf (2003). Arabiskan vägen in i samhället. I Lärarnas tidning. Elektronisk. Hämtad på http://www.lararnastidning.net (ssl-3).
Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity.
Fairclough, Norman (2004). Analysing Discourse. Textual analysis for social research. London: Routledge.
Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Doktorsavhandling, (Linköping Studies in Arts and Science No. 387). Linköping: Linköpings universitet.
Guneriussen, Willy (1996). Aktör, handling och struktur. Grundproblem i samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth (Red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth & Tuomela, Veli (1996). Hemspråksundervisningen. I K. Hyltenstam (Red.). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisningen i Sverige (ss. 9-110). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Christina (2005). Välkommen till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft. Doktorsavhandling, (Linköping Studies in Arts and Science No. 344). Malmö: Bokbox Förlag.
Jansson, E (2007). Tvåspråkig undervisning – för och emot- en argumentations- och diskursanalys av en debatt i Sydsvenska Dagbladet. C-uppsats, IMER, Malmö högskola. Skolverket 2002.
Kvalitetsredovisning Malmö stad, Förskola, Förskoleklass, Grundskola, Särskola och Fritidshem (2005). Stadsdelen.
Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (2001). Hegemony and Socialist Strategy: Towards a Radical Democratics Politics (ss. 1-3). London: Vergo
Lärarnas tidning 2009-9-15.
Municio, Ingrid (1993). Svensk skolpolitik under intryck av två diskurser: Nationell självförståelse och demokratiskt credo. I Invandring, forskning, politik. En vänbok till Tomas Hammar (ss. 27-38). Stockholm: CEIFO.
Policydokument Barn och Ungdom, Stadsdelen 2006-2008.
Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Prisma: Stockholm.
Runfors, A. 1996. Skolan, mångfalden och jämlikheten. En diskussion om strukturerande principer vid hantering av olikhet. I En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt (ss. 41-62). Mångkulturellt centrum. Tumba.
Runfors, A & Sjögren, A 1996. Introduktion i Sjögren, A. Runfors. A & Ramberg, I. En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt. Mångkulturellt centrum. Tumba.
Salameh, Eva-Kristina (2011). Lexikal utveckling på tvåspråk. Educare, 3. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola.
Sjögren, A. 1996. Språket, nykomlingens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism. I En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt (ss. 19-38). Mångkulturellt centrum. Tumba.
Skolplan för Malmö 2004-04-01.7.
SOS-Rapport 1999:6. Mångfald, integration, rasism och andra ord. Socialstyrelsen. Ceifo.
SOU 1992:94. Skola för bildning. Språkprogram för Stadsdelen (2003).
Thomas, Wayne, Collier, Virginia (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. National Clearinghouse for Bilingual Education (NCBE) Resource Collection Series, No 9. 1997.
Tuomela, Veli (2002). Modersmålsundervisningen – en forskningsöversikt I Flera språk – fler möjligheter – Utveckling av modersmålsstöd och modersmålsundervisning – ett regeringsuppdrag, 2002. Dnr 2001:2751. Skolverket: Stockholm.
Tvingstedt, Anna-Lena, Drakenberg, Margareth, Morgan, Eva (2009). Ett försök med tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska: (Rapporter om utbildning 2/2009). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Wigerfelt, Berit (2009). En likvärdig skola? I Educare 2-3.
Wigerfelt, Berit (2011a). Stigmatiserande mediabilder. I Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering. Tallberg Broman, Ingegerd (Red). Gleerups: Lund.
Wigerfelt, Berit & Morgan, Eva (2011b). Balansgång mellan två språk. Lärares berättelser om tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska. I Educare 3, . Lärande och samhälle, Malmö högskola
Winther Jörgensen, M & Phillips, L.2000. Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur. Lund.
PM rörande utveckling av bilingualundervisning med arabisk inriktning inom ramen för grundskolan i Södra Innerstaden. 2001-11-09. Dnr 506-361/2001.
Reservation angående SI SDF 012221, Paragraf 198.
Axelsson, Monica, Huss, Leena & Lainio, Jarmo (2002, 11 januari). Två språk ger större möjligheter. Sydsvenskan, s. 2.
Carlgren, Andreas (2002, 25 januari). Tvåspråkighet öppnar dörrar Sydsvenskan, s. 2.
Elgh, Elisabeth (2002, 18 januari). Skolan är ingen försöksverkstad. Sydsvenskan, s. 2.
Elgh, Elisabeth & Hemmestorp, Anja (2004 1 april). Blandade klasser bästa pedagogiken. Sydsvenskan, s.3.
Elgh, Elisabeth & Hemmestorp, Anja (2004 22 maj). Språkexperimentet är inget annat än ett svek mot barnen. Sydsvenskan, s. 3.
Khursid, Muhammed (2004 5 april). Svenska språket ska gälla i svenska skolor. Sydsvenskan, s. 3.
Lindqvist, Inga-Lina & Lindqvist, Per-Ole (2002, 12 januari) Tvåspråkighet låser barnen ute. Sydsvenskan, s.2.
Riitta Eriksson (2002, 21 januari). Tvåspråkighet ger goda resultat. Sydsvenskan, s. 2.
Tiréus, Ann-Christin, Sjöström, Bo & Niklewski, Roger (2002, 14 januari). Språkförsöket kan leda vidare. Sydsvenskan, s. 2.
Utbildningsdepartementet (1984). Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Skolverket (2002). Flera språk – fler möjligheter. Rapport till regeringen. Dnr 01-01:27
Skolverket (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321 2008.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys.
SOU 1992:94. Skola för bildning.
SFS 2009:600. Svensk språklag. Stockholm riksdagen.
Språkrådet. Svensk språkpolitik. Hämtad 14 december 2011 från Språkrådet: Internet: http://www.sprakradet.se
