Kroppen läser och skriver?
Läsningens och skrivandets kroppslighet i ljuset av Merleau-Pontys kroppsfilosofi
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2011.1.1217Keywords:
reading and writing, literacy learning, lived body, lifeworld, lived time and spaceAbstract
Reading and writing have been investigated from different perspectives. Depending on the perspective adopted, some aspects of the phenomena have become visible, while others have been ignored. One of these seldom highlighted aspects is the lived body, learning to read and write. In this article, I explore the phenomenological aspects of reading and writing. What do we see when we consider our embodied existence? Merleau-Ponty believes that man is an indivisible whole; the mind can neither be understood without the body, nor the body without the mind. What then are the consequences for our understanding of reading and writing when, in addition to aspects of skill, metacognition and learning in practice, account is also taken of the fact that we are lived bodies, situated in time and space? The findings from my doctorial thesis (Nielsen, 2005) serve to illustrate the discussion. Narratives from people with reading and writing difficulties show that the encounters with sign, words and text are a bodily encounter, as well as a mental one, facilitated by means of perception and motor activity. They also show that own time and personal space are important aspects of learning to read and write.
References
Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2002). Nya LUS-boken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bengtsson, Jan (1988). Kropp och pedagogik. Den mänskliga kroppens be tydelse i pedagogisk kunskapsbildning. Utbildning och demokrati 6(3) 39-46.
Bengtsson, Jan (1998). Rumsgestaltning och tidsreglering i klassrummet. Pedagogiska magasinet, 3, 36-39.
Bengtsson, Jan (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Jan Bengtsson (red.). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Berndtsson, Inger (2001). Förskjutna horisonter. Livsförändring och lärande i samband med synnedsättning. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 159). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 270). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Björkvall, Anders (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Bollnow, Otto F. (1983). The ”secret place” in the life of the child. Först publicerad i: Phenomenology + Pedagogy 1(2) 181-189. Elektroniskt tillgänglig http://www.phenomenologyonline.com.
Colaizzi, Paul F. (1978). Learning and existence, in Ronald S. Valle & Mark King (eds.). Existential-Phenomenological Alternatives for Psychology. New York: Oxford University Press.
Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Frost, Jørgen (2001). Bokstaver og opmærksomhed på enkelte sproglyd: kausalitet och mediering i tilegnelsen av læsefærdighet. Nordisk Tidskrift for Spesialpedagogikk, 79(3), 108-121.
Hagtvet, Bente E. (1990). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och kultur
Heidegger, Martin (1993). Varat och tiden. Göteborg: Daidalos.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö: Malmö högskola.
Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen – kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber.
Lgr11 (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Elektroniskt tillgänglig http://www.regeringen.se/sb/d/10120/a/153487.
Liedman, Sven-Eric (1997). I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonniers.
van Manen, Max (1997). Researching lived experience; human science for an action sensitive pedagogy (2:a uppl.) Ontario, Kanada: The Althouse Press.
Merleau-Ponty, Maurice (1962) Phenomenology of perception. London och New York: Rutledge.
Merleau-Ponty, Maurice (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt; läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 234). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Nielsen, Cecilia (2008). En läsande och skrivande människa. I Birgitta Kullberg & Cecilia Nielsen (red.). Skriftspråka eller skriftbråka; att utvecklas till en läsande och skrivande människa. Malmö: Gleerups.
Ong, Walter J. (1999). Muntlig och skriftlig kultur; teknologiseringen av ordet. Göteborg: Antropos.
Sipe, Lawrence R. (2002).Talking back and taking over: young children’s expressive engagemnet during storybook read-alouds. The Reading Teacher, 55( 5) 476-483.
Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen (1991). Barnomsorgen är för alla barn, Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1991:1. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensson, Anna-Karin (1998). Barnet, språket och miljön; från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Torstenson-Ed, Tullie (2003). Barns livsvärld. Lund: Studentlitteratur. Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Young, Iris (1980). Throwing like a girl: A phenomenology of feminine body comportment, motility and spatiality. Human Studies 3(2), 138-166.
Zetterqvist Nelson, Karin (2000). På tal om dyslexi. En studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter. Linköping: Linköpings universitet, Tema Barn.
