Den friska boken och den sjuka läsaren
Om litteratur som medicin
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2011.1.1215Keywords:
bibliotherapy, uses of literature, culture and health, pedagogy of literatureAbstract
Central agents of the institution of literature (critics, authors, scholars) find it increasingly hard to explain why reading literature is important. This leaves the field open for other interests to legitimize what was once a core value in education and the wider public sphere. One example of this is the increased interest in the potential health effects of producing and consuming culture, including the reading and writing of literature. This article targets the phenomenon of bibliotherapy, i.e. a field and practice concerned with how literature can function as a kind of medicine, thus making the reader healthier, more harmonious etc. Three examples are scrutinized: a popular introduction to bibliotherapy from the early 60s, an anthology from 2004 with a wide range of contributors, from researchers to psychiatrists, and, finally, a “therapeutic diary” from 2010 by the famous Swedish pop singer Caroline af Ugglas and the poet and psychoanalyst Ulf Karl Olov Nilsson. What conceptions of literature and reading can be discerned in these texts? Which values and ideologies lie beneath the renewed interest in literature as a kind of medicine?
References
Af Ugglas, Caroline & Nilsson, Ulf Karl Olov (Ukon) (2010). Hjälp, vem är jag? – anteckningar från en terapi. Stockholm: Piratförlaget.
Aspelin, Jonas (2008). Suveränitetens Pris. En kritisk studie av självhjälpslitteratur. Ludvika: Dualis.
Aurela, Anneli (2004). Sagoberättarterapi i barnpsykiatrisk verksamhet. I Ihanus (red.) (2004), Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy. ss. 192-210.
Barthes, Roland (1970). Mytologier. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.
Beck, Ulrich, Giddens, Anthony & Lash, Scott (1994). Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order. Cambridge: Polity Press.
Bernhardsson, Katarina (2010). Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa. Lund: Ellerströms.
Carlstedt, Anna & Cullhed, Anders (red.) (2010). Poeter och profeter. Från Platon till Mare Kandre. Hedemora & Möklinta: Gidlunds.
Ceronetti, Guido (2009). Kroppens tystnad. Material för ett studium i medicin. Umeå: h:ström – Text & Kultur.
Clarén, Ulf (2009). Mozart och tango medel för läkning. Sydsvenskan 2009-11-12.
Eriksson, Inger (2006). Poesiläsning som meningsskapare. En studie om poesigrupper på sjukhem och hospice. Lund Studies in Ethics and Theology, Lund: Lunds universitet.
Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Folkpartiet (2010). Den som läser en bok blir snygg och klok. http://www.folkpartiet.se
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Stockholm & Stehag: Symposion.
Foucault, Michel (2008). Självteknologier. I Michel Foucault. Diskursernas kamp. Stockholm & Stehag: Symposion, ss. 261-292
Gambrill, Eileen (2005). Bibliotherapy. Encyclopedia of Behavior Modification and Cognitive Behavior Therapy. Sage Publications. http://www.sage-ereference.com/cbt/Article_n44.html
Gottfries, Ingrid & Persson, Bodil EB (red.) (1996). Humaniora och medicin. Lund: Studentlitteratur.
Guillory, John (2000). The Ethical Practice of Modernity. The Example of Reading. I The Turn to Ethics. Marjorie Garber, Beatrice Hanssen & Rebecca L. Walkowitz (red.). New York & London: Routledge, ss. 29-46.
Hållner, AnnaLena (2009). Sätt att räkna tiden. Analys av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Linköping Studies in Arts and Science No. 495. Norrköping: NISAL, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy.
Ihanus, Juhani (2004a). Litteratur och terapi. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy. ss. 13-36.
Ihanus, Juhani (2004b). Diktens upplevelseströmmar. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ss. 157-169.
Johansson, Anders (2008). Nonfiction. Göteborg: Glänta Produktion. Johansson, Anders (2010). Göra ont. Litterär metafysik. Göteborg: Glänta Produktion.
Johansson, Thomas (2006). Makeovermani. Om Dr Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Stockholm: Natur och Kultur.
Keen, Suzanne (2007). Empathy and the Novel. Oxford & New York: Oxford University Press.
Kulturrådet (2008). Kultur – en del av ett hälsosamt liv? (Kulturrådets skriftserie 2008:4). Stockholm: Statens kulturråd. http://www.kulturradet.se.
Küchen, Maria (2010). Terapitugg med bitter eftersmak. Sydsvenskan 2010-09-20.
Littau, Karin (2006). Theories of Reading. Books, Bodies and Bibliomania.
Cambridge & Malden: Polity Press.
Mazzarella, Merete (2001). Om att använda skönlitteratur. Tidskrift för litteraturvetenskap, 3, ss. 74-80.
Mazzarella, Merete (2004). En god bok receptet för medicinare. Svenska Dagbladet 2004-09-18.
Mazzarella, Merete (2005). Den goda beröringen. Om kropp, hälsa, vård och litteratur. Stockholm: Forum.
Melberg, Arne (1992). Mimesis. En repetition. Stockholm & Stehag: Symposion.
Murto, Pentti (2004). Läkande ord – orden läker. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ss. 170-191).
Olsson, Ulf (2002). Jag blir galen. Strindberg, vansinnet och vetenskapen. Stockholm & Stehag: Symposion.
Olsson, Ulf (2007). Litteraturens nya ordningar. Författarfunktion, skrivarskola och identitetspolitik. I Ulf Olsson. Invändningar. Kritiska artiklar. Stockholm & Stehag: Symposion, ss. 243-271.
Persson, Magnus (2002). Kampen om högt och lågt. Studier i den sena nittonhundratalsromanens förhållande till masskulturen och moderniteten. Stockholm & Stehag: Symposion.
Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Peterson, Richard A. (1997). The Rise and Fall of Highbrow Snobbery as a Status Marker. Poetics, 25, 75-92.
Petersson, Margareta & Årheim, Annette (2009). Läkarutbildning och litteratur. Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. Uppsala 27–28 november 2008. Anne Palmér (red). Uppsala: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning & Uppsala universitet.
Salakka, Liisa (2004). Diktterapi som en del av sjukhuspsykoterapi. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ss. 211-219.
Sandberg, Juha (2004a). Bärande ord. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ss. 65-72.
Sandberg, Juha (2004b). Långsiktig diktterapi i öppen vård. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ss. 220-232.
School of Life (2010). About the School of Life. http://www.theschooloflife.com/About
Sippola, Leena (2004). Läsning som en källa till psykisk hälsa. I Ihanus, Juhani (red.) (2004). Att tiga eller att tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa. Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu Oy, ,ss. 51-64.
Staberg, Jakob (2009). Sjukdomens estetik. Stockholm: Aiolos.
Söderling, Bertil (1962). Om vänskapen med böcker och ordens läkedom. Lund: Bibliotekstjänst.
Thavenius, Jan (1991). Klassbildning och folkuppfostran. Om litteraturundervisningens traditioner. Stockholm & Stehag: Symposion.
Thavenius, Jan (1992). Det postlitterära samhället. Tankar om litteraturens och läsningens framtid. Rapporter om utbildning, 2. Malmö: Lärarhögskolan.
Ziehe, Thomas (1989). Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm & Stehag: Symposion.
