Att börja på förskolan
Exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2010.1.1241Keywords:
preschool, reception period, newcomer, actor-network theory, children’s networkAbstract
This article is about newcomers “doing” of the reception period at preschool. The study has an ethnographic approach, which is motivated from the new sociology of childhood (James & Prout, 1990) but also from actor-network theory (van House, 2003). The data consists of 17 hours video-recordings in a Swedish preschool context with focus on two newcomers; one boy (1:6) and one girl (3:1). Our data shows that in the processes of “doing” reception period, the building of networks is important. We found that the newcomers were involved in three different kinds of networks: (1) newcomer-pedagogue-preschool; (2) newcomer-artefacts-preschool, and (3) newcomer-peers-preschool. The findings suggest that in the construction of their social lives at preschool, the newcomers rely on both human (pedagogues, peers) and non-human entities (artefacts, norm systems). With reference to our findings we argue that newcomers are active in the construction of their lives from the first day at preschool. However, individual children seem to need some help in finding possible positions in existing networks. Building networks involve developing competencies needed to be regarded as a preschool child, but also to find out the norm systems and orderings of the preschool.
References
Alanen, Leena (1999). Childhood as a generational condition: Towards a relational theory of childhood. Paper in Research in Childhood: Sociology, Culture and History. A collection of Papers. University of South Denmark Odense/Esbjerg. October 28-31, 1999. Odense University Press.
Bartholomew, Lynne & Gustafsson, Ulla (1997). Transition from nursery to primary school: Conducive to learning? The Story of “O.” International Journal of Early Childhood, 29 (2), 1-7.
Blatchford, Peter (1983). Children’s entry into nursery class. Educational Research, 25 (1), 41-51.
Broadhead, Pat (2001). Investigating sociability and cooperation in four and five years Olds in Reception Class Settings. International Journal of Early Years Education, 9 (1), 23-35.
Corsaro, William (1979). We’re friends right? Children’s use of access rituals in a nursery school. Language in Society, 8, 315-336.
Corsaro, William (1985). Friendship and peer culture in the early years. Norwood, NJ: Ablex.
Corsaro, William (1997). The sociology of childhood. Thousand Oaks, California: Pine Forge Press.
Christensen, Pia & James, Allison (2000). Research with children: perspective and practices. London and New York: Falmer Press.
Davies, Bronwyn & Harré, Rom (1990). Positioning: The discursive production of Selves. Journal of Theory and Social Behaviour. 20 (1), 43-63.
Davies, Julie & Brember, Ivy (1992). The ethnic composition of nursery classes and its effect on children’s adjustment to nursery. Educational Psychology, 12 (1), 25-36.
Davies, Julie & Brember, Ivy (1994). Morning and afternoon nursery sessions: Can they be equally effective in giving children a positive start to school. International Journal of Early Years Education, 2 (2), 43-53.
Feldbaum, Craig L., Christenson, Terry E., & O’Neal, Edgar C. (1980). An observational study of the assimilation of the newcomer to the preschool. Child Development, 51 (2), 497-507.
Fetterman, David M. (1989). Ethnography: Step by step. Newbury Park, California: Sage.
Geertz, Clifford (1973). The interpretation of cultures: Selected essays. New York: Basic books.
Halldén, Gunilla (2005a). Förskolan i omvandling – och en ny barndom. I Utbildningsvetenskap 2005 – Resultat och framåtblick. (Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005).
Halldén, Gunilla (2005b). The metaphors of childhood in a preschool context. Paper presented at AARE conference, Sydney, 27 Nov – 1Dec 2005.
Halldén, Gunilla (Red.). (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Halldén, Gunilla (Red.). (2009). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hughes, Martin, Pinkerton, Gill & Plewis, Ian (1980). Children’s difficulties on starting infant school. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 20 (3), 187-196.
Harré, Rom & Luk van Langenhove (eds.) (1999). Positioning theory: Moral contexts of intentional action. Oxford: Blackwell Publishers.
Hårsman, Ingrid (1982). Om små barns separationsreaktioner teoretiska utgångspunkter för en studie av spädbarns anpassning till daghem. Stockholm: Barnpsykologiska forskningsgruppen, Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning.
Hårsman, Ingrid (1985). Spädbarns anpassning till daghem: huvudresultat från en jämförande studie av daghemsbarn och hemmabarn. Stockholm : Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
Hårsman, Ingrid (1994). Dagliga separationer och tidig daghemsstart: en jämförande studie av små barns separationsreaktioner, interaktionsmönster, anpassning och allmänna utveckling under de fem första månaderna på ett daghem. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning).
Hultman, Martin (2005) Att (be)skriva verkligheten.– ett försök att skissera möjligheterna att kombinera diskursteori med aktör-nätversteori. Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005. Elektroniskt tillgänglig 2009.11.22. Konferensrapport publicerad elektroniskt på http://www.ep.liu.se/ecp/015/.
Ivarsson, Pia-Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan. (Avh.) Uppsala: Uppsala Acta Universitatis Upsaliensis.
James, Allison & Prout, Alan (1990). A new paradigm for the sociology of childhood: Provenance, promise and problems. I Allison James & Allan Prout (Red.), Constructing and reconstructing childhood:Ccontemporary issues in the sociological study of childhood. London: The Falmer Press.
James, Allison, Jenks, Chris & Prout, Alan (1998). Theorizing childhood. Oxford: Polity Press.
Johansson, Eva (1999). Etik i små barns värld: Om värden och normer bland de yngsta barnen i förskolan. (Avh.) Göteborg Studies in Educational Sciences 141. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Larsson, Staffan (1993), Om kvalitet i kvalitativ forskning. Nordisk Pedagogik, nr 4.
Latour, Bruno. (2005). Reassembling the social: An introduction to actor-networktheory. Oxford: Oxford University Press.
Lindahl, Marita (1995). Inlärning och erfarande: Ettåringars möte med förskolans värld. (Avh.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Løkken, Gunvor (2000). Toddler peer culture: The social style of one and two year old body-subjects in everyday interaction. (Avh.). Trondheim: Pedagogisk Institutt, fakultet fir samfunnsvitenskap og teknologiledelse, Norges teknisknaturvitenskapelige universitet.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. (Avh.) Linköping: Institutionen för Utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.
Martinaud, Karen & Florin, Agnes (2002). Children entering nursery school coming from various modes of child care. [French] Revue de Psychoeducation et d’Orientation, 31 (1), 143-164.
Michélsen, Elin (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. (Avh.) Stockholm: Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet.
Ogilvie-Whyte, Sharon (2003). Building a bicycle ramp: An illustrated example of the process of translation in children’s everyday play activities, paper presented to the Childhood and Youth Studies Network, Department of Applied Social Science, University of Stirling, Scotland, 30 April 2003.
Plowman, Lydia, Prout, Allan & Sime, Daniella (2003). The technologisation of childhood? Report of a pilot study’, Mimeo, Faculty of Human Sciences, University of Stirling.
Prop. 2004/05:11. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Prout, Alan (2005). The future of childhood: Towards the interdisciplinary study of children. London: RoutledgeFalmer.
Qvarsell, Birgitta (1999). Pedagoger om kultur: Fjorton inlägg i diskussion om kultur som pedagogisk fråga. (Rapport nr 62 i serien Forskningsrapporter från pedagogiska institutionen), Stockholm: Univ.
Sarker, Suprateek, Sarker, Saonee & Sidorova, Anna (2006). Understanding business process change failure: An actor-network perspective. Journal of Management Information systems, 23 (1), 51-86.
Schwartz, J. Conrad & Wynn, Ruth (1970). Starting Nursery School, II: Prediction of Children’s Initial Emotional Reactions from Background Information. Final Report. Databas: ERIC.
Scopesi, A. Anderani (1981) Study of psychological problems of adaptation to nursery school. [Italian] Bollettino di Psicologia Applicata, 136 – 138, 23-37.
Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel. (Avh.) Linköping Studies in Arts and Science, 287. Linköping: Institutionen för tema.
Strandell, Harriet (1994). Sociala mötesplatser för barn. Aktivitetsprofiler och förhandlingskulturer på daghem. Helsinki: Gaudeamus.
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorgs- och Skolakommittén. Stockholm: Fritzes.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Tellgren, Britt (2004). Förskola som mötesplats: Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. (Lic. avh.) Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet
Thompson, Barbara (1975). Adjustment to school. Educational Research, 17 (2), 128-136.
Thorell, Mia (1998). Politics and alignments in children’s play dialogue. Play arenas and participation. (Avh.) Linköping Studies in Arts and Science, 173. Linköping: Institutionen för tema.
Thorne, Barrie (1993), Gender play: Girls and boys in school. Buckingham: Open University Press.
Van House, Nancy (2003). Digital libraries and collaborative knowledge construction. I Ann P. Bishop , Barbara P. Buttenfield & Nancy Van House (Red.), Digital Library Use: Social Practice in Design and Evaluation. Elektroniskt tillgänglig 2009.10.22 http://people.ischool.berekly.edu/~~vanhouse/_van_house_book_chapter.htm.
Wiechel, Anita (1993). Fem förskollärares erfarenheter av sexårsverksamhet och syn på flexibel skolstart. Malmö: Lärarhögskolan.
Zazzo, Bianka (1976). For the study of adaptation: Observations of behaviour in the nursery school. [French] Enfance, 1 – 2, 99-132.
Änggård, Eva (2005). Bildskapande: en del av förskolebarns kamratkulturer (Avh.). Linköping Studies in Arts and Science, 315. Linköping: Institutionen för tema Barn.
