Erkännandets dynamik - förskoleklasslärares tolkningar av ny läroplanstext
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2018.1.1Keywords:
Förskoleklass, Läroplansförändring, Lärarperspektiv, Policy enactment-teori, Preschool class, Policy change, Teachers perspectives, Policy enactment theoryAbstract
Swedish preschool class got its first specific curriculum in 2016. Because of this, the preschool class can be said to face change where existing practice meets new policy. This study aims to analyze how teachers in preschool classes do policy during this time of change by studying how teachers in preschool class relate the new curriculum to existing practice. New institutionalism, theory of professionalism and policy enactment theory are used to understand this. The data used are conversations with teachers at three different schools. The results show that parallel processes of recontextualization are initiated when new curriculum is confronted with the teachers' interpretations of their assignment, i.e. a simultaneous process of adaptation and change of existing pedagogical practice take place. Teachers interpret the new curriculum and relate to it as a whole. They express a recognition in terms of a societal trust in the teaching they conduct. Even though the teachers express that the new curriculum gives them trust, professional exclusivity and legitimacy, they also interpret it as a recognition of things they want to change in the educational practice. It is through this recognition that the teachers interpret and do policy. The article discusses a shift of the position of the preschool class in the education system.
References
Abbot, Andrew (1988). The system of professions. An essay on the division of expert labor. Chicago: University of Chicago Press.
Ackesjö, Helena (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. (Lic.–avh.). Göteborg: Göteborgs universitet.
Ackesjö, Helena (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. (Diss.) Kalmar: Linneuniversitetet.
Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2010). Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärare–i–relation i gränslandet, Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 142–163.
Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2016). The educational positioning of the preschool–class at the border between social education and academic demands. An issue of continuity in Swedish Early Education? Journal of Education and Human Development, 5(1), 82–196.
Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2017). Förskoleklassen bortom bron. Innehåll, mål och mening i undervisningen. I Anne Lillvist & Jenny Wilder (red.) Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola (s. 79–98). Lund: Studentlitteratur.
Baldwin, Richard (2013). Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education. (Diss.) Göteborg: Göteborgs Universitet.
Ball, Stephen J., Maguire, Meg. & Braun, Annette (2012). How schools do policy. Policy enactments in secondary schools. Oxon: Routledge.
Blase, Joseph & Björk, Lars (2010). The micropolitics of educational change and reform. Cracking open the black box. I Andy Hargreaves m.fl. (red.) The second international handbook of educational change, Springer International Handbooks of Education (s. 237–258). Dordrecht: Springer.
Czarniawska, Barbara (2005). En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Diss.) Uppsala: Uppsala universitet.
Freidson, Eliot (1999). Theory of professionalism: method and substance. International Review of Sociology, 9(1), 117–129.
Garpelin, Anders, Kallberg, Pernilla, Ekström, Kenneth & Sandberg, Gunilla (2010). How to organize transitions between units in preschool. International Journal of Transitions in Childhood, 4(1), 4–11.
Karlsson, Marie, Melander, Helen, Perez Prieto, Hector & Sahlström, Fritjof (2006). Förskoleklassen. Ett tionde skolår?. Stockholm: Liber.
Kärrby, Gunni & Lundström, Marita (2004). Pedagogisk integration och en förändrad praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(3), 189–204.
Lago, Lina (2014). "Mellanklass kan man kalla det”. Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Diss.) Linköping: Linköpings Universitet.
Munkhammar, Ingmarie (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. (Diss.) Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Nudzor, Hope Pius (2009). Re–conceptualising the paradox in policy implementation. A post–modernist conceptual approach. Discourse: Studies in the cultural politics of education, 30(4), 501–513.
Powell, Walter W. & DiMaggio, Paul J. (Red.) (1991). The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.
Sandberg, Gunilla (2012). På väg in i skolan. Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. (Diss.) Uppsala: Uppsala Universitet.
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. (Diss.) Göteborg, Göteborgs universitet.
Skolverket (2014). Förskoleklassen. Uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr11. Stockholm: Skolverket.
Taylor, Sandra, Rizvi, Fazal, Lingard, Bob, & Henry, Miriam (1997). Educational Policy and the Politics of Change. London: Routledge.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilkinson, Sue (2011). Analysing focus group data. I David Silverman (Red.) Qualitative research. Issues of theory, method and practice (s. 168–184). London: SAGE.
