"Det är svårt för skolan när det inte är uppenbara försummelser"

Elevhälsan, utsatta elever och social klass

Authors

  • Ylva Odenbring Göteborgs universitet
  • Thomas Johansson Göteborgs universitet
  • Johannes Lunneblad Göteborgs universitet

DOI:

https://doi.org/10.24834/educare.2018.1.2

Keywords:

family, neglect, respectability, social class, student welfare

Abstract

This paper examines Swedish secondary school’s strategies for supporting students who lack parental care, and what explanations school professionals use to describe and categorize this group of vulnerable students. The results indicate that students’ family backgrounds are central to the explanations given for social problems, as well as to how different student groups are categorized. Discourses of the non-­‐respectable family are provided as the main explanations for neglect among the students categorized as stigmatized, whereas discourses explaining problems among students who could be categorized as middle-­‐class, revolved around the absent and career focused parent.

Author Biographies

Ylva Odenbring, Göteborgs universitet

Docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Thomas Johansson, Göteborgs universitet

Professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Johannes Lunneblad, Göteborgs universitet

Docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

References

Ball, J. Stephen (2003). Class strategies and the education market: The middle classes and social advantage. New York: Routledge.

Barajas–Gonzalez, R. Gabriela & Brooks–Gunn, Jeanne (2014). Income, neighborhood stressors, and harsh parenting: Test of moderation by ethnicity, age, and gender. Journal of family psychology, 28(6), s. 855. DOI: http://dx.doi.org./10.1037/a0038242

Berntsson, T. Leeni & Ringsberg, C. Karin (2014). Swedish parents’ activities together with their children and children’s health: a study of children aged 2–17 years. Scandinavian Journal of Public Health, 42(15), s. 41–51. DOI: 10.1177/1403494814544901

Bourdieu, Pierre. (1998). Practical reason. On the theory of action. Cambridge: Polity Press.

Cater, K. Åsa, Andershed, Anna Karin, & Andershed, Henrik (2014). Youth victimization in Sweden: Prevalence, characteristics and relation to mental health and behavioral problems in young adulthood. Child Abuse & Neglect, 38(8), s. 1290–1302.

Cederborg, Ann–Christine (2014). Utsatta barn och ungdomar. I A–C. Cederborg (Red.). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups.

DePanfilis, Diane & Dubowitz, Howard (2005). Family connections: A program for preventing child neglect. Child Maltreatment, 10(2), s. 108–123. DOI: 10.1177/1077559505275252

DePanfilis, Diane (2006). Child neglect: A guide for prevention, assessment, and intervention. U.S. Department of Health and Human Services Child Abuse and Neglect User Manual Series. Hämtad från: http://www.childwelfare.gov/pubs/usermanuals/neglect/neglect.pdf

Foucault, Michel (2000). The archaeology of knowledge. London: Routledge.

Guvå, Gunilla (2009). Professionellas föreställningar om elevhalsans retorik och praktik. (FOG–rapport nr. 65). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. Växjö: Växjö University Press.

Harju, Anne & Thornd, Anne Brita (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context-from children’s point of view. Child indicators research, 4(2), 283–299.

Hill, D. Terrence, Ross, E. Catherine, & Angel, J. Ronald (2005). Neighborhood disorder, psychophysiological distress, and health. Journal of Health and Social Behavior, 46(2), s. 170–186.

Lareau, Annette (2011). Unequal childhoods: Class, race, and family life. Berkeley: University of California Press.

Lareau, Annette (2015). Cultural Knowledge and Social Inequality. American Sociological Review, 80(1), 1–27. DOI: 10.1177/0003122414565814

Lucas, Steven & Jernbro, Carolona (2014). Försummelse av barn – ett försummat problem. Läkartidningen, 111;CYIA.

Lunneblad, Johannes. & Johansson, Thomas. (2012). Learning from each other? Multicultural pedagogy, parental education and governance. Race Ethnicity and Education, 15(5), 705–723.

Kryger, Niels (2015). Barndomskonstruktioner i skole–hjem–relationen i Danmark – et kritisk blik. Barn, 1, s. 9–23.

Majblomman (2015). Ge en gåva till ett barn som har det svårt. Nedladdad från http://www.majblomman.se

Nasman, Elisabet (2012). Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.

Odenbring, Ylva, Johansson, Thomas & Hunehall Berndtsson, Kristina (2017). The Many Faces of attention, deficit hyperactive disorder: unruly behaviour in secondary school and diagnostic solutions. Power & Education, 9(1), 51–64.

Reuterswärd, Marina & Hylander, Ingrid (2017). Shared responsibility: school nurses' experience of collaborating in school–‐based interprofessional teams. Scandinavian journal of caring sciences, 31(2), 253–262.

Rädda Barnen (2014). Barnfattigdom i Sverige. Årlig rapport 2014. Stockholm: Rädda Barnen.

Skeggs, Beverly (1997). Formations of class and gender. Becoming respectable. London: Sage.

Skeggs, Beverly (2004). Class, self, culture. London: Routledge.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen (2014). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

Strömland, Kerstin (2000). Fetal alkoholsyndom onödigt lidande som inte blivit ovanligare. Lakartidningen, 97(45), s. 5108–5110.

Joner, Björn (2014). Svenska barn drabbas nar företag bryter mot FN–principer. Svenska Dagbladet. Hämtad från http://www.svd.se/svensk–overtid–bryter–mot–fns–barnprincip

Walkerdine, Valerie, Lucey, Helen & Melody, June (2001). Growing up girl. Psychosocial explorations of gender and class. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgave.

Weitz Spånberger, Ylva (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: en studie av fem livsberättelser. Stockholm: Stockholm University.

Vetenskapsrådet. 2011. God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wiklund, Maria & Fjellman–Wiklund, Annchristine (2013). Stress hos unga – samband med ångest, hälsobesvär och genus. BestPractice – Psykiatri/Neurologi. Yrkesdialog mellan specialister, 4(14), 7–11.

Downloads

Published

2018-04-06

How to Cite

Odenbring, Y., Johansson, T., & Lunneblad, J. (2018). "Det är svårt för skolan när det inte är uppenbara försummelser": Elevhälsan, utsatta elever och social klass. Educare, (1), 26–42. https://doi.org/10.24834/educare.2018.1.2

Issue

Section

Articles