Vad innebär egentligen lagkravet på etik-prövning av forskning som utförs enligt en metod som syftar till att påverka eller innebär uppenbar risk att skada?

En rättslig analys av 4 § 2 p. lagen (2003:460) om etik-prövning av forskning som avser människor

Abstract

I artikeln görs en rättslig analys av lagkravet på etikprövning av forskning som utförs enligt en metod som syftar till att påverka eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen. Bestämmelsen har ett potentiellt mycket omfattande tillämpningsområde för socialmedicinsk forskning, och har i en tidigare artikel i denna tidskrift kritiserats för att vara otydlig och öppen för tolkning. Vår analys bekräftar att bestämmelsens innebörd är otydlig men visar att så är fallet av andra skäl och i delvis andra avseenden än vad som tidigare gjorts gällande. Vidare pekar vår diskussion om förhållandet mellan uttalanden i förarbetena och Överklagandenämndens tillämpning av bestämmelsen på att det finns anledning att inom ramen för den pågående utredningen om etikprövningslagens tillämpningsområde överväga en avgränsande precisering av detta krav.

Artikeln har författats inom ramen för forskningsprojektet ”Sila mygg och svälja kameler? En ändamålsenlig etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.” Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och har godkänts vid etikprövning, dnr 2022-03004-01.