Medellivslängden i Danmark, Sverige och Öresundsregionen

Abstract

I början av 1990-talet visade en dansk rapport att den förväntade återstående medellivslängden vid födelsen för befolkningen i Danmark utvecklats mycket ogynnsamt under perioden mellan 1970 och 1990 jämfört med medellivslängden för alla andra befolkningar i länderna inom OECD-området. Under dessa tjugo år hade de danska kvinnornas medellivslängd visserligen ökat från 75,9 till 77,7 år, och männens från 70,8 till 72,0 år, men förändringen kan jämföras med till exempel de japanska kvinnornas ökade medellivslängd från 74,7 till 81,9 år och de japanska männens ökade medellivslängd från 69,3 till 75,9 år. Trots en ökad medellivslängd under perioden hade de danska kvinnornas medellivslängd halkat ned från åttonde till tjugonde­ första plats bland 23 OECD-länder. På motsvarande sätt hade de danska männens relativa placering vad gäller medellivslängd minskat från femte till artonde plats. De svenska kvinnor­nas relativa placering förändrades under samma period från andra till fjärde plats (från 77,1 till 80,4 år), och de svenska männens från första till tredje plats (från 72,2 till 74,8 år) (1).
Rapporten väckte stort intresse i Danmark och utlöste en intensiv forsknings- och utrednings­verksamhet för att förstå orsakerna till denna relativt sämre utveckling. Rapporten blev sam­tidigt en del av grogrunden för ett danskt-svenskt samarbete mellan Dansk Institut för Klinisk Epidemiologi (DIKE), sedan 1999 omdöpt till Statens Institut for Folkesundhed (SIF), och Socialmedicinska avdelningen/Socialmedicinska enheten vid Samhällsmedicinska institutio­nen i Malmö (Lunds Universitet). Samarbetet handlar om att kartlägga och försöka förklara olikheter i hälsa mellan den västra (Själland) och den östra (Skåne) sidan av Öresund. Syftet med denna artikel är att redogöra för skillnaderna i medellivslängd mellan den danska och den svenska sidan av Öresund. Syftet är också att ge en kortfattad överblick över de orsaker vi funnit till dessa skillnader.