Kunskap för folkhälsa

Författare

  • Charli Eriksson
  • Elisabeth Aldenberg
  • Bengt Andersson
  • Susanne Öhrling
  • Regina Winzer

Abstract

Som ett led i utvecklingen av denna mandatperiods forskningspolitiska proposition gav reger­ingen Folkhälsoinstitutet (FHI) den 23 juni i uppdrag att utarbeta en kunskapsstrategi för sitt ansvarsområde1. I utredningen Forskning 2000, som föregick regeringens beslut om kunskaps­strategier2, framhålls att "i kunskapsstrategierna analyseras situationen utifrån bedömningar av framtida utveckling och behov inom berörda områden situationen med avseende på kunskap­stillgång och kunskapsbehov. Bedömningarna ska, där så är relevant göras i ett internatio­nellt perspektiv''3.
Det övergripande syftet med kunskapsstrategierna är att ge underlag för bedömning av omfattningen och inriktningen av de svenska insatserna inom högre utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Detta skall ske utifrån såväl samhällets behov som kunskapsutvecklingen. Kunskapsstrategierna skall innehålla fakta, analyser och bedömningar som skall kunna tjäna som underlag inte bara för statsmakternas beslut utan även för planering och prioritering på myndighetsnivå. Ett internationellt perspektiv skall eftersträvas.
Folkhälsoinstitutet har genomfört sitt utvecklingsarbete genom medverkan av medarbetare inom Folkhälsoinstitutet, delaktighet i arbetet från experter och forskare, genomförande av en enkätundersökning till praktiker och en rad samtal, seminarier och arbetsmöten med olika intressenter. Samverkan har också skett med andra nationella myndigheter och forsknings­råd. Internt har arbetet letts av professor Charli Eriksson i samverkan med medlemmarna i en redaktionskommitte: Elisabeth Aldenberg, Bengt Andersson, Regina Winzer och Susanne Öhrling. En serie underlagsrapporter har tagits fram som stöd för slutsatserna i kunskaps­strategin. Arbetet bygger vidare på Folkhälsoinstitutets forskningspolicy och rapporten Kun­skap för folkhälsa - Folkhälsoinstitutets stöd till folkhälsoforskningen 1992-984. I denna artikel behandlas utbildning och utbildningsbehov inom folkhälsoområdet samt Folkhälsoinstitutets kunskapsstrategi

Författarbiografier

Charli Eriksson

Charli Eriksson, är professor och vetenskapligt ansvarig, Elisabeth Aldenberg, forsknings­sekreterare, Bengt Andersson, avdelningsdirektör, Susanne Öhrling, avdelningsdirektör och Regina Winzer, avdelningsdirektör, samtliga vid Folkhälsoinstitutet.

Elisabeth Aldenberg

Charli Eriksson, är professor och vetenskapligt ansvarig, Elisabeth Aldenberg, forsknings­sekreterare, Bengt Andersson, avdelningsdirektör, Susanne Öhrling, avdelningsdirektör och Regina Winzer, avdelningsdirektör, samtliga vid Folkhälsoinstitutet.

Bengt Andersson

Charli Eriksson, är professor och vetenskapligt ansvarig, Elisabeth Aldenberg, forsknings­sekreterare, Bengt Andersson, avdelningsdirektör, Susanne Öhrling, avdelningsdirektör och Regina Winzer, avdelningsdirektör, samtliga vid Folkhälsoinstitutet.

Susanne Öhrling

Charli Eriksson, är professor och vetenskapligt ansvarig, Elisabeth Aldenberg, forsknings­sekreterare, Bengt Andersson, avdelningsdirektör, Susanne Öhrling, avdelningsdirektör och Regina Winzer, avdelningsdirektör, samtliga vid Folkhälsoinstitutet.

Regina Winzer

Charli Eriksson, är professor och vetenskapligt ansvarig, Elisabeth Aldenberg, forsknings­sekreterare, Bengt Andersson, avdelningsdirektör, Susanne Öhrling, avdelningsdirektör och Regina Winzer, avdelningsdirektör, samtliga vid Folkhälsoinstitutet.

Downloads

Publicerad

2000-04-01

Referera så här

Eriksson, C., Aldenberg, E., Andersson, B., Öhrling, S., & Winzer, R. (2000). Kunskap för folkhälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 77(2), 117–121. Hämtad från https://publicera.kb.se/smt/article/view/32629

Nummer

Sektion

Tema: Utbildning om folkhälsa. Visioner och realiteter inför 2000