Psykisk hälsa hos unga

Författare

  • Charli Eriksson Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
  • Bo J.A. Haglund

Abstract

Fokus för detta nummer är att redovisa och diskutera de ungas psykiska hälsa/ ohälsa i dagens svenska samhälle. Men också att redovisa en del av de aktiviteter som finns för att de unga skall må bra.  Ungdomars psykiska hälsa formas genom den vardag som de växer upp och utvecklas i. Under de senaste decennierna har samhället genomgått genomgripande förändringar till följd av ekonomiska kriser, ökad immigration, teknologisk utveckling, ungdomars senare inträde på arbetsmarknaden och ett förlängt beroende av föräldrarnas stöd, som kan resultera i förändringar i hur ungdomar mår. Ungdomen är en viktig utvecklingsperiod. Unga människor står inför stora omställningar och utmaningar, bland annat växande akademiska förväntningar, förändrade sociala relationer med familj och kamrater och fysiska och känslomässiga förändringar i samband med den biologiska mognaden.

I temanumret vill vi redovisa olika perspektiv som framförs i aktuell debatt om barn och ungdomars psykiska hälsa. Temanumret innehåller artiklar om trender, jordmån – faktorer som påverkar, interventioner, debatten samt avhandlingspresentationer och bokrecensioner.

Författarbiografi

Charli Eriksson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Professor emeritus, FD

Blev professor 1987 i samhällsmedicin vid Nordiskahälsovårdshögskolan. Har arbetat vid universiteten i Göteborg, Umeå och Örebro samt vid Karolinska institutet, Folkhälsoinstitutet, Örebro läns landsting och Hälsoministeriet i Kenya.

Downloads

Publicerad

2020-12-20

Referera så här

Eriksson, C., & Haglund, B. J. (2020). Psykisk hälsa hos unga. Socialmedicinsk Tidskrift, 97(5 och 6), 732–742. Hämtad från https://publicera.kb.se/smt/article/view/38171