Studier av kognitiv beteendeterapi och gradvis ökad träning vid ME/CFS är missvisande

Författare

  • Sten Helmfrid Docent i fysik

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v93i4.42350

Nyckelord:

myalgisk encefalomyelit, kroniskt trötthetssyndrom, behandling, biopsykosocial, PACE

Abstract

Det har publicerats ett flertal studier av kognitiv beteendeterapi (KBT) och gradvis ökad träning vid kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) utifrån en behandlingsmodell som säger att sjukdomen vidmakthålls av kognitiva processer. Trots att studierna varit bristfälliga och modellen saknar vetenskapligt stöd, framställs behandlingarna ofta som evidensbaserade. Studierna är oblindade och bygger på subjektiva utfallsparametrar. Det saknas objektiva mått på följsamhet. Patientgrupperna är otydligt definierade och inkluderar ofta trötta patienter med psykiatriska diagnoser. Den bakomliggande modellen har inget teoretiskt stöd och motsägs av fysiologiska fynd. Enkäter från patientorganisationer visar att KBT inte ger bättre resultat än placebo och att gradvis ökad träning leder till försämring. Kognitiv beteendeterapi och grad-vis ökad träning vid ME/CFS kan därför inte betraktas som evidensbaserade interventioner.

Författarbiografi

Sten Helmfrid, Docent i fysik

Riksföreningen för ME-patienter

Downloads

Publicerad

2016-08-08

Referera så här

Helmfrid, S. (2016). Studier av kognitiv beteendeterapi och gradvis ökad träning vid ME/CFS är missvisande. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(4), 433–444. https://doi.org/10.62607/smt.v93i4.42350

Liknande artiklar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.