Hur blir andras ungar våra barn?

Författare

  • Abdulahi Cadaani Medlem SIMON Gävle, socialpedagog och arbetar med ensamkommande flyktingungdomar
  • Mohamed Rage Ordförande SIMON Luleå och kom till Sverige som ensamkommande ungdom
  • Ann-Sofie Roberntz Riksförbundet SIMON, Svenskar och invandrade mot narkotika

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v93i1.42476

Nyckelord:

Ensamkommande flyktingbarn, narkotika, psykisk ohälsa, idéburen organisation, kultur

Abstract

Ensamkommande barn och ungdomar är en riskgrupp när det gäller att utveckla narkotikamissbruk och/eller psykisk ohälsa. Många bär med sig trauman och andra drogkulturer varför det i mötet med denna målgrupp är viktigt att ha kunskap om psykisk ohälsa, kultur och droger. Behovet av trygghet och nära relationer är stort. Här kan de idéburna organisationerna, såsom Riksförbundet SIMON, Svenskar och invandrade mot narkotika, fylla en viktig funktion, genom att skapa generationsöverskridande aktiviteter som kan erbjuda långsiktiga relationer, ej myndighetsbaserade. Genom att utbilda/folkbilda de egna medlemmarna i psykisk hälsa, droger och föreningsarbete, samt ta till vara medlemmarnas resurser skapar SIMON en plattform för förtroendeskapande möten, verkar för att sprida medlemmarnas kunskaper till myndigheter och andra aktörer och länka till dem som erbjuder professionell hjälp, när sådan behövs.

Downloads

Publicerad

2016-03-09

Referera så här

Cadaani, A., Rage, M., & Roberntz, A.-S. (2016). Hur blir andras ungar våra barn?. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(1), 71–75. https://doi.org/10.62607/smt.v93i1.42476

Nummer

Sektion

Tema: Ensamkommande flyktingbarn och unga – om hur de har det och hur det är möjligt att åstadkomma förbättringar

Liknande artiklar

<< < 280 281 282 283 284 285 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.