Samspelet mellan filosofi, teori och klinisk praktik i kulturellt medveten psykiatri

Abstract

Denna artikel har två syften. Det första är att beskriva en arbetsmodell för en kulturellt medveten psykiatri. Det andra syftet är att illustrera denna modell genom en mindre fallstudie. I den första delen presenteras en av de övergripande utmaningarna för kulturell psykiatri: bristen på koppling mellan teori och klinisk praxis. Mezzich och Caraccis upplaga av Cultural formulation (2008) analyserar några av de underliggande omständigheter och den förvirring som kommer av de infallsvinklar till kultur och kulturell information som återfinns i DSM-IV. Sedan uppmärksammas vikten av en tydlig och operativ vårdfilosofi inom psykiatri vad gäller hur kultur och kulturell information kan bidra till teori och praktik. En arbetsmodell för detta presenteras. I del två illustreras modellen med en kortfattad fallstudie från en barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsklinik i södra Norge. Kliniken har för närvarande främst, men inte uteslutande, etniskt norska patienter. Kulturell kunskap förstås utifrån ett meningsskapande perspektiv som ser existentiell mening som nödvändigt för att förstå kulturella konstruktioner av hälsa och sjukdom. Betydelsen av en vårdfilosofi för att förstå och genomföra ett flerdimensionellt, kulturellt medvetet psykiatriskt program belyses.