Postcovid: En diagnos i ett epistemologiskt spänningsfält

Författare

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v102i4-5.58873

Nyckelord:

postcovid, diagnos, epistemologi, sociala kategorier, etnicitet

Abstract

Tidigt i coronapandemin stod det klart att vissa personer hade kvarstående symptom efter infektionen, så som fatigue och andnöd, vilket så småningom kom att bli en egen diagnos kallad postcovid. I Världshälsoorganisationens definition av postcovid framhålls att symtomen ska finnas kvar tre månader efter initial covid-19-infektion, de ska ha varat i minst två månader och symptomen ska inte kunna förklaras av annan diagnos. Definition är mycket vid och över 200 symptom kopplas till postcovid vilket synliggör dess komplexa symptombild. Den här artikeln tar avstamp i diagnosens sociologi och analyserar postcovid som ett gränsobjekt, i syfte att undersöka hur postcovid tolkas av olika aktörer. 36 personer har deltagit i expertintervjuer och våra resultat visar på epistemologiska spänningar kring diagnosens epidemiologi, etiologi, behandling och symptomuttryck.

Författarbiografier

Sofia Morberg Jämterud

Sofia Morberg Jämterud, PhD, biträdande lektor, Tema Teknik och social förändring,
Linköpings universitet, Linköping.

Anna Bredström

Anna Bredström, biträdande professor, REMESO, Linköpings universitet, Norrköping.

Downloads

Publicerad

2026-01-18

Referera så här

Morberg Jämterud, S., & Bredström, A. (2026). Postcovid: En diagnos i ett epistemologiskt spänningsfält. Socialmedicinsk Tidskrift, 102(4-5), 404–413. https://doi.org/10.62607/smt.v102i4-5.58873

Nummer

Sektion

Forskning och teori