Preventionens vapenvägrare: Samvete, vetenskap eller personlig erfarenhet som (il)legitima skäl till undantag från obligatorisk smittkoppsvaccination i Sverige 1900-1960
DOI:
https://doi.org/10.62607/smt.v92i6.42521Nyckelord:
smittkoppor, vaccination, folkhälsopolitik, etik, medicinhistoriaAbstract
Smittkoppsvaccinationen var obligatorisk i Sverige mellan åren 1816 och 1976. I artikeln behandlas det relativt utbredda folkliga motståndet mot tvånget under 1900-talets första hälft. I riksdagen krävdes vid upprepade tillfällen upphävt tvång eller åtminstone undantagsmöjlighet i form av samvetsklausul. Förslagen vann aldrig majoritet, om än ibland med knapp marginal. Enligt lagjusteringar krävdes för undantag från vaccination istället godkända medicinska skäl eller personlig erfarenhet av negativa hälsoeffekter efter vaccination, medan vetenskapliga studier eller statistik rörande biverkningar inte ansågs vara legitima skäl att undslippa vaccination. Mycket få ansökningar om undantag från obligatoriet godkändes av de medicinska myndigheterna och regeringen. Även om lagstiftningen var restriktiv, behövde medicinens och statens anspråk omförhandlas och anpassas efter vad som var möjligt att genomföra politiskt.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Författare till innehåll publicerat i SMT behåller upphovsrätten till sina verk.




