Omkring år 2010 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara första eller andra generationens invandrare. Det är ingen sensation, vi härstammar alla i någon form från ”invandrare” från andra delar av världen. Det som gör situationen speciell är den snabba ökningen av personer från andra delar av världen och deras ohälsa. Det här numret av SMT handlar om våra möjligheter och metoder att ta emot människor från andra delar av världen, att bedöma deras hälsa och ta oss an deras hälsoproblem.
Det är snart tio år sedan handikappreformen genomfördes med en ny lag (LSS) och statsbidrag för utveckling av nya metoder för rehabilitering. Utvärderingen av de mer än 500 projekt som fick bidrag visade ”att statsbidragen stimulerat utvecklingen av habilitering och rehabilitering genom att nya arbetsformer tagits fram och ett ökat antal yrkesgrupper ... deltar i rehabiliteringsarbetet” Frågan är om en ny utvärdering idag skulle ge samma positiva bild. Har fler yrkesgrupper involverats? Har de goda effekterna stått sig? I detta temanummer rapporterar Forsknings- och utvecklingsenheten vid Försäkringskassan i Stockholms län om de senaste årens utveckling i Sverige.
Detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift utgår från CHESS - Centre for Health Equity Studies - och representerar olika exempel på forskning om ohälsa och ojämlikhet. Artik larna representerar också forskningsfältetih· ela dess bredd från social kontext till individuell sårbarhet. Allt är skrivet speciellt för <lett nummer, även om det i huvudsak bygger på och sammanfattar forskning som författarna p licerat på annat håll. Vi hoppas att denna samling artiklar inte bara ger en bild av den forsknifg som bedrivs vid CHESS, utan framförallt att de kan bidraga till fördjupad kunskap och dertt kring folkhälsa och ojämlikhet.
I detta nummer av SMT redovisas delar av ett av de största projekt som genomförts om kvinnors förhållande till alkohol. Forskningsfynden har lett till kunskap om kvin nors alkoholvanor och om riskfaktorer för överkonsumtion och alkoholmissbruk I flera av artiklarna diskuteras skillnader mellan kvinnors och mäns alkoholvanor: finns det skillnader, hur ser de ut, är de på väg att minska? Svaren hämtas både från analyser av biomedicinska skillnader och från socialt och kulturellt betingade förutsättningar.
I detta nummer redovisar vi teorier, modeller, metoder och erfarenheter av prioriteringar i hälso- och sjukvården i vårt land, i Danmark och i Norge. Det framgår att attityder i befolkningen, bland politiker och i de professionella grupperna i vården i många avseenden står mot varandra. Svårigheterna att göra gemensamma bedömningar om hur resurserna ska användas, som i sin tur kan få praktiskt genomslag i vården, tycks bero på grundläggande skillnader i uppfattningen av sjukvårdens uppdrag.
Mellan sjukhusen i Hammerfest, Kirkenes och Tromsö är akuta transporter vanskliga vissa tider både på land, till sjöss och i luften. Det var därför naturligt att telemedicin etablerades i Nordnorge redan för femton år sedan. Sjukhusen använde det ordinarie telenätet och utvecklade system för bildöverföring med rimliga hastigheter. Vid den tiden var det ännu inte möjligt att sända bilder via Internet. Sedan dess har den tekniska utvecklingen varit formidabel och för användarna är det främst hastigheten i bildöverföring som imponerar. Högupplösta röntgenbilder och mikroskopiska preparat gör att diagnostikern kan sitta i en annan del av världen och omedelbart ha kontakt och ge besked till det lokala sjukhuset.
De nordiska länderna har en i de flesta avseenden priviligierad ställning när det gäller hälsoläget i stort. Emellertid finns även i våra länder ojämlikheter i hälsa och fortfarande förekommer betydande exposition för kända riskfaktorer. Dessa fakta talar för att det fortfarande finns stora hälsovinster att göra även i våra länder. Trendanalyser visar också att "gamla" krämpor ersätts av "nya". I detta nummer av SMT presenteras en översikt av den folkhälsoforskning med nordisk profil, som bedrivs vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg (NHV).
Detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift ägnas åt anhörigas roll inom den del av äldrepolitiken som handlar om vård och omsorg. Den grundläggande iden med ett temanummer om anhöriga är att förmedla kunskap, skapa debatt och inspirera till handling. Det innebär att artiklarna inte uteslutande bygger på forskning utan även belyser statsmakternas agerande och den praktiska verksamheten. För att underlätta den fortsatta läsningen återges här definitioner av tre begrepp med anknytning till insatser för äldre människor som inte klarar den dagliga livsföringen utan hjälp. Det gäller begreppen anhörig, anhörigomsorg och anhörigstöd. Definitionerna är hämtade från regeringens proposition 1996/97:124 med förslag till ändringar i socialtjänstlagen, där socialtjänstens roll i förhållande till "närstående" som vårdar långvarigt sjuka, äldre och människor med funktionshinder slås fast i en ny bestämmelse.
Detta temanummer av SMT är ett hyllningsnummer och tack till Claes Göran Westrin och hans 35 åriga arbete som redaktör för tidskriften. Jag hoppas att bidragen från några av personerna i hans stora nätverk skall intressera läsarna. I numret finns också en artikel om redaktionssekreterare Ann Appelgren och hennes insatser för tidskriften under många år. Den har skrivits av Claes-Göran Westrin.
I detta temanummer ges en rad exempel på vad psykiatrisk FoU kan innehålla, och hur arbetet kan organiseras ute på klinikerna. FoU-ar betets organisatoriska struktur och placering skiljer sig avsevärt mel lan olika kliniker, men i regel är det personellt och resursmässigt små grupper och enheter som arbetar med FoU. Förmodligen kommer ingen av oss att få Nobelpriset till följd av dessa insatser, och det är heller inte målet. När psykiatrisk FoU är som bäst är den nyfiken, patient och verksamhetsnära och snabb. Den har även hittat en organisatorisk inplacering på lämpligt avstånd från, och med lämplig närhet till, klinikledningen. Den hittar relevanta frågor, belyser dessa med adekvata metoder anpassade efter frågeställningen, och förmår föra ut sina resultat till dem som är berörda.
SMT innehåller i det här numret samlade artiklar om Barns hälsa. Någon temaredaktör har vi inte haft, artiklarna har kommit in under året. Vi hoppas att alla skall finna något av intresse. Vi vill särskilt peka på uppföljningen av konsekvenserna för familjer med för tidigt födda barn. Den kan ses som en komplettering till "1000-gram studien", den prospektiva undersökningen av utfallet för barn födda mycket för tidigt.
Vi ser i vårt samhälle bekräftelser på "The broken window's theory". Ett exempel är de omfattande sjukskrivningarna. Eftersom ingen "lagar det trasiga fönstret" kan hedervärda medborgare "sjukskriva sig" när tillvaron känns tung - utan en strikt medicinsk anledning. Sjukskrivning kan användas som vapen i konflikter på arbetsplatsen och till och med på arbetsmarknaden. Försäkringskassornas låga rehabkompetens, Riksförsäkringsverkets passivitet, läkarnas medverkan och den politiska flatheten inför fenomenet är häpnadsväckande. Samtidigt vet vi att en minimal andel av de långtidssjukskrivna återgår i arbete och att överdödligheten i gruppen är hög. Frågan är om det saknas socialmedicinska analyser eller politiska åtgärder? Mitt svar är klart, det sönderslagna fönstret måste lagas.
"Sund, sundare, Öresund" var benämningen på en synnerligen välbesökt och uppskattad konferens som ägde rum i Malmö 26-27 januari 2000.
Detta SMT-nummer sammanfattar en del av det stora material som presenterades de två konferensdagarna. Jag hoppas det kan stimulera intresset för det förebyggande arbetet och samarbetet kring Öresund ytterligare. Utan tvekan har jämförande studier mellan länder och mellan regioner en stor betydelse för att inte minst stimulera politiker och beslutsfattare att fundera över hur begränsade resurser kan användas även på förebyggande aktiviteter för att förbättra befolkningens hälsa på ett kostnadseffektivt sätt.
I 1994 års handikappreform ingick en speciell satsning på små och mindre kända handikappgrupper, bl.a. genom viktiga projektanslag. Denna satsning avsågs leda till uppbyggnad och utveckling av stöd- och specialistresurser för att i samhället ge ökad information beträffande dessa förut så okända grupper och deras speciella behov. Just nu har det i världen skett en mycket snabb kunskapsutveckling - speciellt neurobiologisk - inom ett flertal av dessa dunkla områden. De lavinartade framstegen inom humangenetiken utgör endast ett av många exempel på detta. I första delen av detta specialnummer av Socialmedicinsk tidskrift har vi försökt samla data och social-medicinska erfarenheter från ett representativt antal olika smågrupper.
Samtidigt som det allmänna hälsoläget i Sverige liksom i övriga västländer förbättrats pekar ett flertal undersökningar på kvarstående och i vissa fall ökande skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i befolkningen, exempelvis med avseende på socioekonomisk ställning, kön och etnicitet. Socioekonomiska skillnader i dödlighet finns exempelvis rapporterade för såväl spädbarn, barn, vuxna som för de äldre. Lågutbildade rapporterar vidare fler symtom och sjukdomar och ett sämre allmänt hälsotillstånd. Sjukfrånvaro och förtidspensionering är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän.
Avsikten med detta nummer är inte att ge en fullständig bild av forskningen om ojämlikhet i hälsa. Tanken är i stället att ge några intresseväckande exempel på studier inom området. Flera av artiklarna ger också en introducerande översikt över det aktuella kunskapsläget
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
