Mellan sjukhusen i Hammerfest, Kirkenes och Tromsö är akuta transporter vanskliga vissa tider både på land, till sjöss och i luften. Det var därför naturligt att telemedicin etablerades i Nordnorge redan för femton år sedan. Sjukhusen använde det ordinarie telenätet och utvecklade system för bildöverföring med rimliga hastigheter. Vid den tiden var det ännu inte möjligt att sända bilder via Internet. Sedan dess har den tekniska utvecklingen varit formidabel och för användarna är det främst hastigheten i bildöverföring som imponerar. Högupplösta röntgenbilder och mikroskopiska preparat gör att diagnostikern kan sitta i en annan del av världen och omedelbart ha kontakt och ge besked till det lokala sjukhuset.
I detta nummer redovisar vi teorier, modeller, metoder och erfarenheter av prioriteringar i hälso- och sjukvården i vårt land, i Danmark och i Norge. Det framgår att attityder i befolkningen, bland politiker och i de professionella grupperna i vården i många avseenden står mot varandra. Svårigheterna att göra gemensamma bedömningar om hur resurserna ska användas, som i sin tur kan få praktiskt genomslag i vården, tycks bero på grundläggande skillnader i uppfattningen av sjukvårdens uppdrag.
I detta nummer av SMT redovisas delar av ett av de största projekt som genomförts om kvinnors förhållande till alkohol. Forskningsfynden har lett till kunskap om kvin nors alkoholvanor och om riskfaktorer för överkonsumtion och alkoholmissbruk I flera av artiklarna diskuteras skillnader mellan kvinnors och mäns alkoholvanor: finns det skillnader, hur ser de ut, är de på väg att minska? Svaren hämtas både från analyser av biomedicinska skillnader och från socialt och kulturellt betingade förutsättningar.
Detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift utgår från CHESS - Centre for Health Equity Studies - och representerar olika exempel på forskning om ohälsa och ojämlikhet. Artik larna representerar också forskningsfältetih· ela dess bredd från social kontext till individuell sårbarhet. Allt är skrivet speciellt för <lett nummer, även om det i huvudsak bygger på och sammanfattar forskning som författarna p licerat på annat håll. Vi hoppas att denna samling artiklar inte bara ger en bild av den forsknifg som bedrivs vid CHESS, utan framförallt att de kan bidraga till fördjupad kunskap och dertt kring folkhälsa och ojämlikhet.
Det är snart tio år sedan handikappreformen genomfördes med en ny lag (LSS) och statsbidrag för utveckling av nya metoder för rehabilitering. Utvärderingen av de mer än 500 projekt som fick bidrag visade ”att statsbidragen stimulerat utvecklingen av habilitering och rehabilitering genom att nya arbetsformer tagits fram och ett ökat antal yrkesgrupper ... deltar i rehabiliteringsarbetet” Frågan är om en ny utvärdering idag skulle ge samma positiva bild. Har fler yrkesgrupper involverats? Har de goda effekterna stått sig? I detta temanummer rapporterar Forsknings- och utvecklingsenheten vid Försäkringskassan i Stockholms län om de senaste årens utveckling i Sverige.
Omkring år 2010 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara första eller andra generationens invandrare. Det är ingen sensation, vi härstammar alla i någon form från ”invandrare” från andra delar av världen. Det som gör situationen speciell är den snabba ökningen av personer från andra delar av världen och deras ohälsa. Det här numret av SMT handlar om våra möjligheter och metoder att ta emot människor från andra delar av världen, att bedöma deras hälsa och ta oss an deras hälsoproblem.
Vi ser i vårt samhälle bekräftelser på "The broken window's theory". Ett exempel är de omfattande sjukskrivningarna. Eftersom ingen "lagar det trasiga fönstret" kan hedervärda medborgare "sjukskriva sig" när tillvaron känns tung - utan en strikt medicinsk anledning. Sjukskrivning kan användas som vapen i konflikter på arbetsplatsen och till och med på arbetsmarknaden. Försäkringskassornas låga rehabkompetens, Riksförsäkringsverkets passivitet, läkarnas medverkan och den politiska flatheten inför fenomenet är häpnadsväckande. Samtidigt vet vi att en minimal andel av de långtidssjukskrivna återgår i arbete och att överdödligheten i gruppen är hög. Frågan är om det saknas socialmedicinska analyser eller politiska åtgärder? Mitt svar är klart, det sönderslagna fönstret måste lagas.
SMT innehåller i det här numret samlade artiklar om Barns hälsa. Någon temaredaktör har vi inte haft, artiklarna har kommit in under året. Vi hoppas att alla skall finna något av intresse. Vi vill särskilt peka på uppföljningen av konsekvenserna för familjer med för tidigt födda barn. Den kan ses som en komplettering till "1000-gram studien", den prospektiva undersökningen av utfallet för barn födda mycket för tidigt.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
