I detta temanummer ges en rad exempel på vad psykiatrisk FoU kan innehålla, och hur arbetet kan organiseras ute på klinikerna. FoU-ar betets organisatoriska struktur och placering skiljer sig avsevärt mel lan olika kliniker, men i regel är det personellt och resursmässigt små grupper och enheter som arbetar med FoU. Förmodligen kommer ingen av oss att få Nobelpriset till följd av dessa insatser, och det är heller inte målet. När psykiatrisk FoU är som bäst är den nyfiken, patient och verksamhetsnära och snabb. Den har även hittat en organisatorisk inplacering på lämpligt avstånd från, och med lämplig närhet till, klinikledningen. Den hittar relevanta frågor, belyser dessa med adekvata metoder anpassade efter frågeställningen, och förmår föra ut sina resultat till dem som är berörda.
Detta temanummer av SMT är ett hyllningsnummer och tack till Claes Göran Westrin och hans 35 åriga arbete som redaktör för tidskriften. Jag hoppas att bidragen från några av personerna i hans stora nätverk skall intressera läsarna. I numret finns också en artikel om redaktionssekreterare Ann Appelgren och hennes insatser för tidskriften under många år. Den har skrivits av Claes-Göran Westrin.
Detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift ägnas åt anhörigas roll inom den del av äldrepolitiken som handlar om vård och omsorg. Den grundläggande iden med ett temanummer om anhöriga är att förmedla kunskap, skapa debatt och inspirera till handling. Det innebär att artiklarna inte uteslutande bygger på forskning utan även belyser statsmakternas agerande och den praktiska verksamheten. För att underlätta den fortsatta läsningen återges här definitioner av tre begrepp med anknytning till insatser för äldre människor som inte klarar den dagliga livsföringen utan hjälp. Det gäller begreppen anhörig, anhörigomsorg och anhörigstöd. Definitionerna är hämtade från regeringens proposition 1996/97:124 med förslag till ändringar i socialtjänstlagen, där socialtjänstens roll i förhållande till "närstående" som vårdar långvarigt sjuka, äldre och människor med funktionshinder slås fast i en ny bestämmelse.
De nordiska länderna har en i de flesta avseenden priviligierad ställning när det gäller hälsoläget i stort. Emellertid finns även i våra länder ojämlikheter i hälsa och fortfarande förekommer betydande exposition för kända riskfaktorer. Dessa fakta talar för att det fortfarande finns stora hälsovinster att göra även i våra länder. Trendanalyser visar också att "gamla" krämpor ersätts av "nya". I detta nummer av SMT presenteras en översikt av den folkhälsoforskning med nordisk profil, som bedrivs vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg (NHV).
I detta temanummer presenterar vi en "huvudartikel" om rehabiliterings vetenskap som mångvetenskaplig diskurs. Artikeln är en utveckling av tidigare publicerade artiklar i Socialmedicinsk tidskrift år 1995 och 1997 och en skrift som utgavs till CSF:s femårs-jubileum 1998 som hade titeln Arbetslivsinriktad rehabilitering- på väg från mångvetenskap till tvärvetenskap. Vi presenterar här ett försök att kombinera kunska perna från olika vetenskapliga discipliner för att bättre kunna studera de förhållanden och processer som gör att människor på grund av sjukdom och liknande svårigheter hamnar vid sidan om arbetslivet. Syftet är att finna lämpliga åtgärder för att förebygga och motverka en sådan utveckling. I artikeln presenteras en modell som innebär ett ytterligare litet steg i riktning mot tvärvetenskap.
Detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift ägnas åt begreppet Risk framförallt inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Tema numret har kommit till efter samtal mellan professor Claes-Göran Westrin och mig kring utvecklingen av riskmedvetandet i vår del av världen, inte minst som ett resultat av en alltmer avancerad och utvecklad teknologi. Vi enades om att begreppet Risk är värt särskild uppmärksamhet eftersom det har så många ansikten. Risk tolkas på många olika sätt inom vart och ett av de områden där det används och studeras. Inte minst gäller det vid information om risk i skilda hälso- och sjukvårdsammanhang.
Intresset för äldres hälsa och särskilt kostens betydelse har kommit alltmer i fokus. Ett lågt intag av bland annat frukt och grönsaker utgör riskfaktorer för sjukdomstillstånd som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Dessa sjukdomar blir vanligare med stigande ålder och skulle kunna bli föremål för preventiva insatser. Jag hoppas att detta temanummer belyser vilken omfattande dokumentation och forskning som det finns idag kring kostfrågor och äldres situation. Förhoppningsvis kan detta nummer stimulera till en debatt kring vilka behov som finns inom äldreområdet för att förebygga ohälsa till följd av bristande kostvanor hos äldre, hur preventiva insatser kan prioriteras och hur utbildnings och informationsinsatser överensstämmer med uppställda nationella mål och handlingsplaner.
Samtidigt som det allmänna hälsoläget i Sverige liksom i övriga västländer förbättrats pekar ett flertal undersökningar på kvarstående och i vissa fall ökande skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i befolkningen, exempelvis med avseende på socioekonomisk ställning, kön och etnicitet. Socioekonomiska skillnader i dödlighet finns exempelvis rapporterade för såväl spädbarn, barn, vuxna som för de äldre. Lågutbildade rapporterar vidare fler symtom och sjukdomar och ett sämre allmänt hälsotillstånd. Sjukfrånvaro och förtidspensionering är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän.
Avsikten med detta nummer är inte att ge en fullständig bild av forskningen om ojämlikhet i hälsa. Tanken är i stället att ge några intresseväckande exempel på studier inom området. Flera av artiklarna ger också en introducerande översikt över det aktuella kunskapsläget
I 1994 års handikappreform ingick en speciell satsning på små och mindre kända handikappgrupper, bl.a. genom viktiga projektanslag. Denna satsning avsågs leda till uppbyggnad och utveckling av stöd- och specialistresurser för att i samhället ge ökad information beträffande dessa förut så okända grupper och deras speciella behov. Just nu har det i världen skett en mycket snabb kunskapsutveckling - speciellt neurobiologisk - inom ett flertal av dessa dunkla områden. De lavinartade framstegen inom humangenetiken utgör endast ett av många exempel på detta. I första delen av detta specialnummer av Socialmedicinsk tidskrift har vi försökt samla data och social-medicinska erfarenheter från ett representativt antal olika smågrupper.
"Sund, sundare, Öresund" var benämningen på en synnerligen välbesökt och uppskattad konferens som ägde rum i Malmö 26-27 januari 2000.
Detta SMT-nummer sammanfattar en del av det stora material som presenterades de två konferensdagarna. Jag hoppas det kan stimulera intresset för det förebyggande arbetet och samarbetet kring Öresund ytterligare. Utan tvekan har jämförande studier mellan länder och mellan regioner en stor betydelse för att inte minst stimulera politiker och beslutsfattare att fundera över hur begränsade resurser kan användas även på förebyggande aktiviteter för att förbättra befolkningens hälsa på ett kostnadseffektivt sätt.
Detta temanummer är en första ansats till att utveckla tankar, formulera frågeställningar och sammanställa kunskap inom området psykiatrisk försäkringsmedicin. Området är tidigare mycket dåligt belyst och syftet med temanumret är att stimulera till fortsatt debatt och kunskapsutveckling inom området. Fokus i detta numer är på sjukskrivning och förtidspensionering inom den allmänna sjukförsäkringen, vilket innebär att problematik vad avser privata försäkringar ej belyses alls.
I detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift försöker vi att sätta oss in i den försäkrades situation och med hjälp av olika studier, kvalitativa och kvantitativa, belysa vilka förhållanden som är betydelsefulla i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess.
Totalt ersatte sjukförsäkringen under 1999 75 miljoner sjukdagar. Antalet ersatta sjukdagar har ökat med nära 50% sedan 1997. Kvinnor svarade för mer än 60% av antalet sjukdagar och för 66% av ökningen sedan 1997. Det är framförallt kvinnor anställda inom kommuner och landsting som uppvisar höga sjuktal. Preliminära siffror från Sjukförsäkringsutredningen tyder på att kvinnor inom vården svarar för ca 25% av den totala ökningen av sjukfrånvaron mellan åren 1997 och 1999.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Nya grupper drabbas och symptomen som orsakar sjukskrivning kan allt oftare kopplas till stressrelaterade orsaker på arbetsplatsen. Det krävs en kraftfull satsning både på att utveckla arbetslivsinriktad rehabilitering och inte minst på att utveckla hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen.
Detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift speglar den varierade forskning som bedrivs av socionomer/kuratorer i hälso- och sjukvård. Forskningen har bedrivits både inom samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet.
För fem år sedan bildades ett nätverk för socionomer som forskar inom hälso- och sjukvården. Med nätverket ville vi utveckla samarbetsformer mellan olika akademiska discipliner, skapa en kunskaps- och resursbas för social forskning inom hälso- och sjukvården och stimulera till ny gränsöverskridande forskning.
Traditionen att söka kunskap genom longitudinell forskning har en, internationellt sett, stark ställning i vårt land. Orsakerna till detta är flera. En orsak är att vi är ett välordnat land med våra personnummer vilket gör det lätt att följa individer över tid och mellan platser. De longitudinella projekten kan dessutom hämta information och kunskap på individnivå genom de befintliga nationella heltäckande register och som ur vetenskaplig synpunkt, i internationell jämförelse, ger unika möjligheter att söka kunskap. Syftet är att ge flera exempel på form och innehåll bland longitudinella projekt och även kunna ge exempel på vilka frågor man ställer och vilka svar man får.
Världshälsoorganisationen (WHO) har 1998 fastslagit 21 nya mål inom det s k Hälsa för Alla-arbetet i Europaregionen. I detta dokument heter det i Mål 18 bl a att till år 2010 skall alla medlemsstater ha försäkrat sig om att yrkesverksamma inom såväl hälso- och sjukvården som inom en rad andra samhällssektorer har fått tillräckliga kunskaper om folkhälsoarbete samt utvecklat färdigheter i att skydda och främja hälsa.
Jag hoppas och tror att detta temanummer skall ge stimulans och ökad kunskap inte bara för dem som arrangerar utbildning i folkhälsovetenskap utan också - och inte minst - för dem som ansvarar för en god kompetens på folkhälsoområdet för sin personal. Inte bara särskild folkhälsoverksam personal utan också hälso- och sjukvårdens personal, lärare i grundskola och gymnasium, personer inom miljövårdsområdet, personalansvariga inom företag samt chefer och politiker inom olika sektorer måste få en ökad folkhälsokompetens. Denna kompetenshöjning skall givetvis ske genom att berörda högskolor erbjuder fristående kurser och uppdragsutbildningar inom folkhälsoområdet.
Hur skall annars Sverige kunna leva upp till kraven på hög kvalitet i alla de hälsokonsekvensanalyser inför viktiga samhällsbeslut som EU och Amsterdamfördraget kräver?
Föregående temanummer i Socialmedicinsk tidskrift "Flyktingmedicin" nr 9/1995 tog upp om behovet att erbjuda vård och omsorg anpassad till varje individs säskilda behov och kulturella bakgrund. Att underlätta integration av utlandsfödda personer tillhör en av våra viktigaste framtidsfrågor och därför tar detta temanummer upp ämnesområdet "Integration och folkhälsa. Vision och realiteter inför 2000".
Detta temanummer presenterar ett urval artiklar och avsikten är inte att ge en heltäckande bild, utan att redovisa ett antal exempel på lösningar och strategier som är aktuella idag.
Detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift belyser genom ett urval artiklar möjligheterna att utnyttja IT i folkhälsoverksamhet. Avsikten är inte att ge en heltäckande bild, utan att förevisa ett antal exempel på lösningar och frågeställningar som är aktuella idag. För att ge ett perspektiv beskrivs först två visioner, vilka inte behöver vara så avlägsna som de till en början synes.
Det har blivit något av "praxis" att Centrum för socialförsäkringsforskning (CSF) publicerar ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift i samband med socialförsäkringsstämman, som äger rum vartannat år. År 1995 var temat Rehabilitering och socialförsäkring - ett angeläget forsknings- och utvecklingsområde och år 1997 Rehabilitering i mångvetenskapligt perspektiv. I detta nummer presenterar vi artiklar med skilda teman författade av forskare knutna till CSF:s nätverk eller som samarbetar med CSF inom olika aktuella problemområden. Motivation är ett centralt begrepp inom rehabilitering och tas upp i två uppsatser, dels utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv och dels beträffande tidsupplevelsens betydelse för arbetsmotivation och rehabilitering. De juridiska möjligheterna till rehabilitering inom EU för personer bosatta i Sverige är ett annat mycket aktuellt område. Vad en arbetsgivaren kan göra på arbetsplatsen i fråga om tidiga rehabiliterande åtgärder är ett annat viktigt område och en av uppsatserna berör detta problemkomplex. En strävan efter samverkan mellan olika "rehabaktörer'' har blivit ett krav och en av uppsatserna beskriver en form för samverkan.
Syftet med detta temanummer är dels att beskriva metodens historik och vad den innehållsmässigt består av, dels att ur olika aspekter belysa och ge exempel på hur fokusgruppsmetodiken idag tillämpas inom folkhälsovetenskap. Det sistnämnda görs genom artiklar som berör olika ämnesområden, målgrupper och forskningsfrågeställningar. Fokusgrupper i flerkulturellt perspektiv lyfts också fram i studier från såväl Sverige som Zambia och Vietnam. En av artiklarna uppmärksammar särskilt metodologiska aspekter som berör att få fram ett innehållsrikt material från fokusgruppsintervjuer. Samtidigt ger artiklarna en vägledning till när fokusgruppsintervjuer är lämpliga att använda eller inte passar in som forskningsmetod.
Vården av döende finns på den samhälleliga dagordningen. Intresset och engagemanget bland många som arbetar inom vården är stort. Det syns bland annat genom behovet av konferenser, seminarier och fortbildning omkring döende och död och det syns även genom att alternativa vårdformer för döende människor växer fram inom kommuner och landsting. Intresset syns även genom att allt fler forskare engagerar sig i dessa frågor. Engagemanget finns, det är tydligt. Detta temanummer, "En god död - vad innebär det?", vill framförallt stimulera diskussionen om betydelsen av att allmänt värdeladdade mål och riktlinjer som värdig död, respekt för integritet, självbestämmande och individualiserad värd ges en ökad konkretion. Vad innebär det på det praktiska basplanet.
Varje år finner omkring 1800 människor i Sverige livet så outhärdligt att de väljer att avsluta det på egen hand. I Lund-Orups upptagningsområde (c:a 240 000 inv.) visar uppgifter från Rättsmedicin att cirka 30 personer årligen tagit sitt liv. En påtaglig minskning noterades 1997. Var och en av dem som begår självmord efterlämnar närstående som mycket starkt påverkas av dödsfallet. Att ta sitt liv är vederbörandes eget ansvar och beslut, inte de efterlevandes. Men livet för dessa har oåterkalleligen förändrats och blir aldrig mer detsamma. De måste söka nya oprövade sätt att fortsätta leva.
Arbetet på Stödenheten har handlat om både liv och död, men mest ändå om livet, där döden fått bilda fond och utgångspunkt för samtalen. Terapeuterna har haft förmånen att få följa de sörjande i deras arbete med att ur djupaste förtvivlan åter kunna möta livet och dess villkor. För alla har dödsfallet inneburit en mycket stor förändring i livet, men denna förändring tycks inte alltid ha varit enbart negativ. För somliga har den till slut inneburit ett fördjupande av upplevelsen av att vara människa.
I förra numret av Socialmedicinsk tidskrift redovisades ett flertal stimulansbidragsprojekt avseende främst vuxna personer med funktionshinder. Redovisningen fortsätter i detta nummer där några projektansvariga beskriver stimulansbidragsprojekt riktade till barn och ungdomar med funktionshinder. Flera projekt har ett brukar perspektiv vilket inte minst framgår av inledningsartikeln, där också kvalitetsaspekten poängteras. Teamarbete, tvärfacklighet och samverkan över huvudmannagränser har utvecklats och tillämpats i många projekt vilket uppmärksammas i några av artiklarna. Patientinformation och utbildningsprogram, bl a genom tillämpning av "skolmodellen", har visat sig kunna leda till framgång i habiliterings-/rehabiliteringsarbetet vilket beskrivs i två artiklar. Projekt riktade till barn och ungdomar med kommunikationshinder i form av hörselskador, synskador och talsvårigheter redovisas i några artiklar. Psykologisk och social problematik har lyfts fram och olika vägar till habilitering för barn med sådan problematik och stöd till deras närstående har beskrivits.
Detta temanummer handlar om den betydelse som ekonomiska förhållanden har för vår hälsa och vårt välbefinnande. Förr i tiden var sambandet mellan en individs privata ekonomi och dennes hälsa tydlig. Det finns dokumenterat i romaner, rapporter från provinsialläkare och socialarbetare, tidningsartiklar från seklets början och inte minst från depressionsåren. Då var det uppenbart att undermåliga bostadsförhållanden, otillräckligt med mat och dåliga sanitära för hållanden hade en stor inverkan på människornas hälsa. Allt detta var något som framförallt drabbade fattiga och människor som levde under små ekonomiska betingelser.
För 60 år sedan gjorde Lubbe Nordström sin berömda "forskningsresa" i landet för att skildra den misär som många människor levde i - urusla bostäder, dåliga sanitära förhållanden och fattigdom - och som mynnade ut i boken "Lort sverige". Vi skall också ge oss ut på en resa. Men inte bokstavligt. Vi skall göra nedslag på lite olika ställen i landet - på samhällsmedicinska enheter, på universitet och högskolor för att se vad som kan berättas om sambandet mellan ekonomiska förhållanden och ohälsa.
Social- och arbetslöshetsförsäkringarna utgör väsentliga delar av det svenska trygghetssystemet. Budgeten för Riksförsäkringsverket (RFV) och arbetsmarknads verket (AMV) på sammanlagt ca 150 miljarder kronor talar för att samhället också ställer stora resurser till förfogande för att skapa denna trygghet. Centralt vid såväl långvarig sjukskrivning som vid arbetslöshet är arbetslivsinriktad rehabilitering. För att stärka kunskapsutvecklingen inom detta område föreslog Rådet för arbetslivsforskning (RALF) att ett centrum för rehabiliteringsforskning skulle inrättas och finansierade en professur inom området (Gunnel Färm).
Vi ansåg att det var viktigt att inför tillkomsten av detta centrum få en uppfattning om vad RFV och AMS samt motsvarande länsmyndigheter förväntar sig av ett centrum av denna typ.
Tre artiklar om dagens sjukvård fick söndagen den 16 mars 1998 stort utrymme i Dagens Nyheter. De förenas av en röd tråd: berättelser om vårdorganisationers misslyckaden. Om sämre vårdkvalitet och ekonomi efter en jättelik omorganisation i Göteborg, där tre sjukhus blev till ett. Om självmord, brott och annat mänskligt elände efter en drastisk neddragning av antalet vårdplatser i psykiatrin. Om en ohållbar situation inom den av Solna kommun bedrivna äldrevården.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
