Vad händer i fritidshemmet?
En studie om elevers erfarenheter med fokus på delaktighet
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2025.1.48247Keywords:
barns erfarenheter, delaktighet, fritid, fritidshem, undervisningAbstract
This study examines pupils’ experiences of activities in Swedish school-age educare (SAEC) by exploring the identified tension between mandatory and free activities in relation to participation. In recent years, there has been a shift from a social pedagogical starting point to education and learning in SAEC settings which has implications for the kind of activities that take place. The study contributes to knowledge of pupils’ perspectives on SAEC teaching using qualitative methods, fieldwork and interviews, with pupils in the ages between 7 and 9 at six different SAEC centres. The theoretical framework for the study is childhood sociology. Data has been collected and treated in accordance with a grounded theory approach. The results show that free activities are perceived more positively by the pupils than mandatory activities. However, whether an activity is perceived as meaningful also needs to be linked to other aspects, for example in pupils’ experiences of SAEC activities, the tension between mandatory and free activities intersects with comprehensibility and forms of participation leading to more positive experiences of activities that are framed in a way that is in line with the pupils’ expectations of SAEC activities or activities that enable active participation for the pupils.
References
Ackesjö, H. (2022). Att utvärdera fritidshemmets verksamhet: En variationsrik praktik. I H. Ackesjö & B. Haglund (red.), Perspektiv på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (s. 89-96). Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (IFOUS).
Ackesjö, H., & Dahl, M. (2022). Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning: En välregisserad dans mellan lärare och elever. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, s. 63-77. doi: 10.23865/ntpk.v8.3331 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v8.3331
Ackesjö, H., & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning. Utbildning och Lärande, 15(1), s. 69–87. doi: 10.58714/ul.v15i1.11230 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v15i1.11230
Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap: En begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk och kritikk, 5, s. 49-61. doi: 10.23865/ntpk.v5.1373 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373
Borg, A-L. (2023). ‘This place does not feel safe’: Safe and unsafe spaces in Swedish school-age educare. Children's Geographies, 21(6), s. 1044–1057. doi: 10.1080/14733285.2023.2175315 DOI: https://doi.org/10.1080/14733285.2023.2175315
Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory. SAGE Publication Ltd.
Dahl, M. (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet: En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. [Licentiatavhandling, Göteborgs universitet].
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Elvstrand, H., & Lago, L. (2019). ‘You know that we are not able to go to McDonald’s’: Processes of doing participation in Swedish leisure time centres. Early Child Development and Care, 189(13), s. 2156-2166. doi: 10.1080/03004430.2018.1443920 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1443920
Elvstrand, H., & Lago, L. (2020). Do they have a choice?: Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 11(1), s. 54-68. doi: 10.1080/20004508.2019.1656505 DOI: https://doi.org/10.1080/20004508.2019.1656505
Elvstrand, H., & Lago, L. (2022). Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan? Forskning og Forandring, 5(1), s. 25-45. doi: https://doi.org/10.23865/fof.v5.3746 DOI: https://doi.org/10.23865/fof.v5.3746
Elvstrand, H., & Närvänen, A-L. (2016). Children’s own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4, s. 496-503. doi: 10.12691/education-4-6-10
Elvstrand, H., Boström, L., & Orwehag, M. (2024). Undervisning i fritidshemmet: En forskningsöversikt. Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis, 18(3), 173–198. doi: 10.23865/up.v18.5677 DOI: https://doi.org/10.23865/up.v18.5677
Freeman, M., & Mathison, S. (2009). Researching children’s experiences. Guilford press.
Frønes, I. (2009). Childhood: Leisure, culture and peers. I J. Qvortrup, W.A. Corsaro & M.S. Honig (red.), The Palgrave handbook of childhood studies (s. 273-286). Palgrave Macmillan.
Glaser, B.G. (2007). Constructivist grounded theory? Historical social research/historische sozialforschung. Supplement, 19, s. 93–105. http://www.jstor.org/stable/40981071
Grewell, C. (2022). Hur är elever delaktiga i, och har inflytande på, fritidshemmets fysiska lärmiljö. I. H. Elvstrand & L. Lago (red.), Barn i fritidshem (s. 61–75). Studentlitteratur.
Gustafsson Nyckel, J. (2024). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. I. B. Haglund., Gustafsson Nyckel, J. & K. Lager. (red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 59–80). Gleerups.
Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(1), s. 22–44.
Hammersley, M., & Atkinson, P. (2019). Ethnography: Principles in practice (4e uppl.). Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315146027
Holmberg, L., & Börjesson, M. (2015). Ideological dilemmas in leisure-time centers. Nordic Studies in Education, 35(3–4), s. 313–331. doi: 10.18261/ISSN1891-5949-2015-03-04-11
Jansson, M. (2023). Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem: Organisation, didaktik, görande. [Licentiatavhandling, Linköpings universitet].
Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling: En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Lager, K. (2018). Att undervisa i fritidshem: Omsorg, lärande och utveckling i en helhet. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), s. 51–68. doi: 10.24834/educare.2018.2.3 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.3
Lager, K. (2021). ”Som kompisar, fast vuxna”: Relationens betydelse för barns aktörskap i fritidshem. Barn – Forskning om barn og barndom i Norden, 39(2-3), s. 29-45. doi: 10.5324/barn.v39i2–3.3759 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v39i2-3.3759
Lager, K., & Gustafsson-Nyckel, J. (2022). Meaningful leisure time in school-age educare: the value of friends and collective strategies. Education in the North, 29(1), s. 84-100. doi: 10.26203/spn0-8f76
Lago, L., & Elvstrand, H. (2021). Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser. Barn – Forskning om barn og barndom i Norden, 39(2-3), s. 15-28. doi: 10.5324/barn.v39i2–3.3785 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v39i2-3.3785
Lago, L., & Elvstrand, H. (2022). Children on the borders between institution, home and leisure: Space to fend for yourself when leaving the school-age educare centre. Early Child Development and Care, 193(11), s. 1715-1727. doi: 10.1080/03004430.2021.1929200 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2021.1929200
Lehto, S., & Eskelinen, K. (2020). ‘Playing makes it fun’ in out-of-school activities: Children’s organised leisure. Childhood, 27(4) s. 545–56. doi: 10.1177/0907568220923142 DOI: https://doi.org/10.1177/0907568220923142
Ljusberg, A-L. (2023). The concept of pupils’ interests in the context of school-age educare in Sweden. Early Child Development and Care, 193(2), s. 223-234. doi: 10.1080/03004430.2022.2075356 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2022.2075356
Mayall, B. (2002). Towards a sociology of childhood: Thinking from children’s lives. Open University Press.
Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet: En begreppsanalys. I A. Gustavsson (red.), Delaktighetens språk (s. 61-81). Studentlitteratur.
Memišević, A. (2019). Naturvetenskap i fritidshem: Att väcka och fånga elevers intresse. I H. Elvstrand, L. Lago, & M. Simonsson (red.), Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt (s. 239-263). Studentlitteratur.
Norqvist, M. (2022). Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Thomas, N. (2007). Towards a theory of children's participation. The International Journal of Children's Rights, 15(2), s. 199-218. doi: 10.1163/092755607X206489 DOI: https://doi.org/10.1163/092755607X206489
Orwehag, M. (2024). Didaktik i fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 139-170). Gleerups.
Oswell, D. (2016). Re-aligning children's agency and re-socialising children in Childhood Studies. I F. Esser, M. Baader, T. Betz & B. Hungerland (Red.), Reconceptualising Agency and Childhood: New Perspectives in Childhood Studies (s. 19-33). Routledge.
Perselli, A-K., & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forsning i Sverige, 27(2), s. 75-95. doi: 10.15626/pfs27.02.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Robson, C. (2015). Real world research: A resource for users of social research methods in applied settings. John Wiley Ltd.
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemma: En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshem i samordning med skolan. Stockholms universitets förlag.
Saar, T. (2014). Towards a new pedagogy in the after-school setting. European Early Childhood Education Research Journal, 22(2), s. 254-270. doi: 10.1080/1350293X.2014.883722 DOI: https://doi.org/10.1080/1350293X.2014.883722
SFS 2010:800. Skollagen. Nordstedts Juridik.
Skolverket. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolverket.
Skolverket. (2024). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Skolverket.
SOU 1997:21. Växa i lärande: Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
