Med fokus på samspel
Att använda video i specialpedagogisk forskning
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2009.4.1251Keywords:
classroom, communication, interaction, disability, sign language, manual signs, video-analysesAbstract
The field of special education is characterized by substantial complexity in learning as well as in interaction and communication. Video-observations are especially suitable for studies of interactions and especially interaction with students in communicative complex situations. Video analysis also makes it possible to uncover the "hidden agenda" and the subtle signals that shape relationships, emotional climate and learning in the classroom. In the article focus is on the potential video-observations offers in studies of students in special needs in general and students with disabilities as deafness and hearing loss in particular. Advantages and limitations of video technology are discussed as well as ethics in relation to special educational contexts. Different principles of transcription and analysis, when sign language and manual signs are used in communication, are described. Examples from our research are given as analysis of communication between mother and child, between teacher and student and between students. The discussion focuses on issues that video-recording may highlight, in ways another medium could not, knowledge to be acquired from the analysis and conclusions that can be drawn from the referred examples.
References
Ahlström, Margareta (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet.
Ahlström, Margareta & Preisler, Gunilla (1998). Hörselskadade barn flyttar in i dövskolan. (Rapport nr 100) Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Ahlström, Margareta, Preisler Gunilla & Tvingstedt, Anna-Lena (1999). Cochlea implantat på barn - en psykosocial uppföljningsstudie. Kommunikation och samspel i förskolemiljön. (Pedagogisk-psykologiska problem, 665). Malmö: Lärarhögskolan.
Alexandersson, Mikael (1994). Metod och medvetande. Göteborg Acta Universitatis Gothoburgensis.
Anderson, Lotta (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Anderson, Lotta (2006). Kommunikation inom sociala nätverk runt barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter. http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/8807
Arafeh, Sousan & McLaughling, Mary (2002). Legal and ethical issues in the use of video in education research. (Working paper.) Washington: National Center for Education Statistics.
Arts, Maria (2000). Marte meo: Basic manual. Arts Production. Assarson, Inger (2009). Att konstruera mening i en skola för alla - ett diskursanalytiskt förhållningssätt. EDUCARE – Vetenskapliga skrifter, 2009:4. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Aspelin, Jonas (1999). Klassrummets mikrovärld. (Doktorsavhandling). Stehag: Symposion.
Björk-Åkesson, Eva (1992). Samspel mellan små barn med rörelsehinder och talhandikapp och deras föräldrar – En longitudinell studie. (Doktorsavhandling) Göteborgs universitet: Göteborg Studies in Educational Sciences 90.
Brodin, Jane (1991). Att tolka barns signaler. Gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. (Doktorsavhandling) Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Erickson, Frederick (1988). Ethnographic description. I: U. Ammon, N. Dittmar & K. Matthier (red.), An international handbook of science of language and society. New York: Walter deGruyter, (ss. 1081-1095).
Evaldsson, Ann-Carita. (2000). Gender and games: Girl´s social interactional practices in playing forsquare games. Nordisk Pedagogik, (20)2, 65-79.
Evaldsson, Ann-Carita. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever I en mångkulturell skola. Pedagogisk forskning i Sverige 7(1), 1-16.
Fetterman, David, M. (1998). Ethnography – step by step. Thosands Oaks, CA: Sage.
Foisack, Elsa (2003). Döva barns begreppsbildning i matematik. (Doktorsavhandling. Malmö Studies in Educational Sciences, No 7). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Garpelin, Anders (1997). Lektionen och livet. Ett möte mellan ungdomar som tillsammans bildar en högstadieklass. (Doktorsavhandling). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Goodwin, Charles (1994). Professional vision. American Anthropologist. New Series. 96(3), 606-633.
Green, Judith (1999). Transcribing as a Conceptual Process: Exploring Ways of Representing Classroom Activity. (Working paper). Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen.
Heath, Christian & Hindmarsh, Jon (2002). Analysing interaction: Video ethnography and situated conduct. I: Tim May (red.), Qualitative research in action (ss. 99-121). London: Sage.
Heikkilä, Mia & Sahlström, Fritjof (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk Forskning 27(1-2), 24-41.
Häggblom, Josefin & Sahlström, Fritjof (2003). Katalogisering av inspelat videomaterial. I: H Melander, H. Pérez Prieto & F. Sahlström (red.), Från förskola till skola. Berättelser från ett forskningsprojekt. (Pedagogisk forskning i Uppsala 149). Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen.
Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum: En studie av läroprocesser bland elever med olika förstaspråk. (Doktorsavhandling. Malmö Studies in Educational Sciences, No 11). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Jakobsson, Anders (2001). Elevers interaktiva lärande vid problemlösning i grupp. (Doktorsavhandling) Malmö: Lärarutbildningen, Institutionen för pedagogik.
Jefferson, Gail (1984). Transkript notation. I: J.M. Atkinson, and J. Heritage (red.), Structures of social action: Studies in conversation analyses (ss. ix-xvi). Cambridge: Camebridge university press.
Jefferson, Gail (2004). Glossary of transcript symbols with an introduction. I: G. Lerner (red.), Conversation analysis. (Electronic resource) Studies from the first generation (ss. 13-31). Philadelphia, PA: John Benjamins Publishing.
Jordan, Brigitte & Henderson, Austin (1995). Interaction Analysis: Foundations and Practice. The Journal of the Learning Sciences, 4(1), 39-103.
Karlsson, Yvonne (2007). Att inte vilja vara problem – social organisation och utvärdering av elever i särskild undervisningsgrupp. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköping Studies in Pedagogic Practices No 6.
Lang, Lena & Ohlsson, Lisbeth (2009). Ytterst berörd - sällan hörd. Att som forskare lyssna till berättelser. EDUCARE – Vetenskapliga skrifter, 2009:4. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik I förskolan. (Doktorsavhandling. Malmö Studies in Educational Sciences, No 12). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Mondada, Lorenza. (2006). Video Recording as the Reflexive Preservation and Configuration of Phenomenal Features for Analysis. I: H. Knoblauch, B. Schnettler,
J. Raab and H. G. Soeffner (red.), Video analysis. Methodology and methods. qualitative audiovisual data analysis in sociology (ss. 51-67). Bern: Lang.
Månsson, Annika (2000). Möten som formar: Inetraktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. (Doktorsavhandling) Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik.
Norrby, Catrin. (1996). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Preisler, Gunilla (1983). Deaf children in communication. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Preisler, Gunilla; Tvingstedt, Anna-Lena & Alhström, Margareta (1999). Cochlea implantat på barn - en psykosocial uppföljningsstudie: Mötet mellan föräldrar och CI-team samt mötet mellan förskolepersonal och CI-team. (Pedagogiskpsykologiska problem, 663). Malmö: Lärarhögskolan.
Preisler, Gunilla; Tvingstedt, Anna-Lena & Alhström, Margareta (2003). Skolsituationen för barn med cochlea implantat – ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv (Rapporter nr 116) Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Preisler, G., Tvingstedt, A-L & Ahlström, M. (2004). ”Man får ha riktigt mycket tålamod” – Intervjuer av elever med cochlea implantat (Rapporter nr 117). Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. (Doktorsavhandling). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Sacks, Harvey. (1984). Notes on methodology. I: J.M. Atkinson & J. Heritage (red.), Structures of social action (ss. 21-27). Cambridge: Cambridge University Press.
Sahlström, Fritjof (1999). Up the hill backwards – on interactional constrains and affordances for equity: Constitution in the classrooms of the Swedish comprehensive school. (Doktorsavhandling, Uppsala studies in education 85) Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Steensig, Jakob (2001). Notes on turn construction methods in Danish and Turkish conversations. I: M. Selting & E. Couper-Kuhlen (red.), Studies in Interactional Linguistics (ss. 259-286). Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Stockholm: Nordstedts.
Tetler, Susan & Baltzer, Kirsten (2009a). Elevernes perspektiv. I: N. Egelund & S. Tetler (red.), Effekter av specialundervisning - Pedagogiske villkår i komplicerede laeringssituationer og elevenes faglige, sociale og personlige resultater (ss. 167-190). Danmarks Paedagogiske Universitetsforlag.
Tetler, Susan & Baltzer, Kirsten (2009b). Læring i inkluderende klasserum: Når eleverne gives stemme. EDUCARE – Vetenskapliga skrifter, 2009:4. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Thorell, Mia (1998). Politics and alignment in children’s play dialogue. Play arenas and participation. (Doktorsavhandling) Linköping: Linköping Studies in Arts and Science.
Thorén, Agneta (2002). Blinda barn och seende föräldrar i utveckling och kommunikation. (Doktorsavhandling) Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Trevarthen, Colwyn (1979). Communication and cooperation in early infancy. I: M. Bullowa (red.), Before speech (ss. 321-347). Cambridge: Cambridge University Press.
Trevarthen, Colwyn & Hubley, Penelope (1978). Secondary intersubjectivity: Confidence, confiding and acts of meaning in the first year. I: A. Lock (red.), Action, gesture and symbol: The emergence of language (ss. 183-229). New York: Academic Press.
Tronic, Edward; Als, Heidelise, & Brazelton, Berry (1980). The infant’s communicative competencies and the achievement of intersubjectivity. I: M. Richie Key (red.), The relationship of verbal and nonverbal communication (ss. 261-273). The Hauge: Mouton Publishers.
Tvingstedt, Anna-Lena (1993). Sociala betingelser för hörselskadade elever i vanliga klasser. (Doktorsavhandling). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Tvingstedt, Anna-Lena; Preisler, Gunilla & Ahlström, Margareta (1999). Cochlea implantat på barn - en psykosocial uppföljningsstudie. Kommunikation och samspel i familjen. (Pedagogisk-psykologiska problem, 664). Malmö: Lärarhögskolan.
Tvingstedt, Anna-Lena; Preisler, Gunilla & Ahlström, Margareta (2003). Skolplacering av barn med cochlea implantat. (Rapporter nr 115) Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Tvingstedt, Anna-Lena, Preisler, Gunilla (2006). A psychosocial follow-up study of children with cochlear implants in different school settings. EDUCARE - Vetenskapliga skrifter, 2006:2. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.
Williams, Pia (2001). Barn lär av varandra. Samlärande i förskola och skola. (Doktorsavhandling). Göteborg: Acta Universitatis Gothoeburgensis.
Åhm, Eli (1993). Leken ur barnets perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.
Aarsæther, Finn (2004). To språk i en tekst. Kodeveksling i samtaler mellompakistansk-norske tiåringer. (Doktorsavhandling) Oslo: Universitetet i Oslo.
