Ytterst berörd - sällan hörd
Att som forskare lyssna till berättelser
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2009.4.1249Keywords:
access, adult education, narrative, research methods, rights, university studies, voiceAbstract
The article puts forward some aspects of the complexity in research methods concerning listening to the voices of people who are seldom heard. A holistic point of departure, including a perspective of rights, is presented and reflected in two main themes; research and wholeness and person and wholeness. The procedures in two different studies are then illustrated in relation to a number of common issues. The referred studies are describing encounters with persons who aim at various educational contexts for young people and adults. While one of the research studies takes its point of departure from encounters with persons applying to municipal adult education, the other study does so from conversations with persons in transition between upper secondary school and university studies. Students who apply to education in adult age have a life- and learning history and as a consequence, narrative approaches are used in the studies. In the closing part of the article some reflections are made concerning differences and similarities in the studies with respect to point of departure, approach, procedure as well as some of the challenges that the researchers have come across.
References
Anderson, Lotta & Tvingstedt, Anna-Lena (2009). Med fokus på samspel - att använda video i specialpedagogisk forskning. Educare, 4. Malmö Högskola.
Andersson, Egil & Lawenius, Maria (1983). Lärares uppfattning av undervisning. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Arber, Sara. (1996). Designing samples. I: Gilbert, Nigel (red.), Researching social life. London: Sage.
Augustinsson, Sören (2006). Om organiserad komplexitet. Integration av organisering, lärande och kunnande. Diss. Luleå Tekniska universitet.
Bandura, Albert (1997). Self-Efficacy. The Exercise of Control. New York: W. H. Freeman and Company.
Berndtsson, Inger, Persson, Bengt & Ullstadius, Eva (2007). Specialpedagogik. Temaintroduktion. Pedagogisk Forskning, 12 (2).
Berg, Lars-Erik (1989). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I: Månsson, Per (red.), Moderna samhällsteorier: Traditioner. inriktningar, teoretiker (ss. 153-184). Stockholm: Prisma.
Bjarnason, S. Dora (2009). Walking on eggshells: Some ethical issues in research with people in vulnerable situations. Educare, 4. Malmö Högskola.
Buber, Martin (1993a). Om uppfostran. Falun: Dualis Förlag AB.
Buber, Martin (1993b). Dialogens väsen. Traktat om det dialogiska livet. Falun: Dualis Förlag AB.
Buber, Martin (1997a). Distans och relation. Falun: Dualis Förlag AB.
Buber, Martin (1997b). Jag och Du. Falun: Dualis Förlag AB.
Buber, Martin (2000). Det mellanmänskliga. Falun : Dualis Förlag AB.
Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan (2002). Theorising special education. London: Routledge.
Dahlberg, Karin, Drew, Nancy & Nyström, Maria (2001). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det specialpedagogisk området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Eneroth, Bo (1984). Hur mäter man ”vackert”? Göteborg: Natur och Kultur.
Goodson, Ivor & Numan, Ulf (2003). Livshistoria och professionsutveckling. Berättelser om lärares liv och arbete. Lund: Studentlitteratur.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
Honneth, Axel (2000). Erkännande: Praktisk-filosofiska studier. Göteborg: Daidalos AB.
Hydén, Margareta (2000). Forskningsintervjun som relationell praktik. I: Agnes Andenaes & Hanne Haavind (red.) Kön och tolkning: Metodiska möjligheter i kvalitativ forskning. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med Gyldendal akademisk.
Jarvis, Peter (1997). Ethics and education for adults - in a late modern society. Leicester, UK: National Institute of Adult Continuing Education.
Kvale, Steinar (1996). InterViews. London: Sage Publications.
Lang, Lena (2004). ... och den ljusnande framtid är vår ... Några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium. Diss. Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Lang, Lena. (2008). Ungas röster om övergången till högskole- och universitetsstudier. Ungdomsforskning (ss. 39-44).. Center för ungdomsforskning, Institutet för pedagogik, Aarhus Universitet.
Lang, Lena. (opublicerat material). Klivet från gymnasie- till högskole- och universitetstid: Omfattning och kvaliteter i relation till funktionsnedsättning.
Lindholm, Stig (1990). Kunskap – från fragment till helhetssyn. Stockholm: Allmänna förlaget.
Magnusson, David (2000). The individual as organizing principle in psychological inquiry. I: Lars R. Bergman, (red.) Developmental science and the holistic approach. Mahwah, N. J.: Lawrence Erlbaum Associates
Nationalencyklopedin (1992).
Ohlsson, Lisbeth (2008). Educational encounters with adult students in difficult learning situations. Diss. Lund: Lunds universitet.
Pedagogisk forskning(2007) Specialpedagogik (temanummer). Pedagogisk forskning, 12(2), 81-134.
Polkinghorne, Donald E. (1995). Narrative configuration in qualitative analysis. I: John A. Hatch & Robert Wisiniewski (red.). Life history and narrative (ss. 5-24). London: Falmer Press.
Ricoeur, Paul (1991). From text to action. Evanston, Ill.: Northwestern University Press.
Riksförsäkringsverket (2002). Socialförsäkringsboken 2002: Idé och verklighet i handikappolitiken. Stockholm: Riksförsäkringsverket.
Salin, Sven (2007). Kommunal vuxenutbildning – aktuell ställning och utmaningar. I: Lena Borgström & Petros Gougoulakis (red.) Vuxenantologin: En grundbok om vuxnas lärande. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Sarbin, Theodore R. (1986). The narrative as a root metaphor for psychology. I: Theodore R. Sarbin, (red.) Narrative psychology: The storied nature of human conduct. New York, NY: Praeger.
Skidmore, David (1997). Divergent pedagogical discourses and the dynamics of school culture. I: Peder Haug & Jan Tössebro (red.) Theoretical Perspectives on Special Education. Kristiansand: Höyskoleforlaget.
SOU (Statens offentliga utredningar), 1999:21.
SOU (Statens offentliga utredningar), 2004:98.
Svensk Författningssamling, 1985:1100, Skollagen. Kap. 1, 9 §.
Svensk Författningssamling, 2002:137, Skollagen. Kap. 5, 27 §.
Svensson, Lennart (2004). Forskningsmetoders analytiska och kontextuella kvaliteter. I: Carl Martin Allwood (red.) Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Taylor, Steven J. & Bogdan, Robert (1998). Introduction to qualitative research methods. New York: John Wiley & Sons, Inc.
Tetler, Susan (2000). Den inkluderende skole – fra vision till virkelighed. Köbenhavn: Gyldendals.
UNESCO (1990). World Declaration on Education for All. http://www.unesco.org/education/efa/ed_for_all/background/jomtien_declaration.shtml (20080611).
UNESCO (1994). The Salamanca Statement and Framework for Action on Special Needs Education. Paris: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
United Nations (1989). Barnkonventionen. http://www.unhchr.ch/html/menu3/b/k2crc.htm alternativt http://www.unicef.se/barnkonventionen/ barnkonventionen (20090513).
United Nations (2006a). Convention on the Rights of Persons with Disabilities. http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=259 (20081220).
United Nations (2006b). Facts about Persons with Disabilities; Education. http://www.un.org/disabilities/convention/facts.shtml (20081220).
Vetenskapsrådet (2006). Möten? Forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie 9:2006.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
WHO (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF. http://www.who.int/icidh.
Ödman, Per-Johan (1979). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Geber.
