Barndomsbilder i förändring i grundskolans läseböcker
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2009.2-3.1271Keywords:
childhoods, discourse analysis, ethnicity, gender, generation, intersectionality, school readersAbstract
The article explores how norms and ideals linked to generation, gender and ethnicity are expressed in school readers used in Swedish schools since 1962, the year of the first national curriculum of the compulsory school. More than 60 readers have been examined. The adopted perspective combines a genealogical and a critical multimodal discourse analytical approach with an intersectional perspective. This means that the readers’ texts and illustrations are viewed as a whole and as social constructions in the historical context of their periods. Accordingly, the way changes in the late modern society, regarding childhood and family, are depicted in the readers are made visible, as well as the inclusion and exclusion of certain social subjects. Although the contemporary readers appear to advocate diversity and equal opportunities the analysis shows that a colonial white Western, as well as a heteronormative, discourse remains comparatively unchanged throughout the period. The most noticeable finding is the reversed generation hierarchies that characterize the late books. A striking point here is that the old nuclear family has been replaced by an ideal of young heterosexual twosomeness.
References
Ambrosius, J. M. (red.) (1907). Läsebok för småskolan. Lund: C. W. K. Gleerups förlag.
Andersson, Signe, Hallqvist, Britt G & Lindahl, Rikard (1965). Läseboken E Illustrationer: Carin Ax. Stockholm: Läromedelsförlagen (Magn. Bergvall/AV Carlson).
Andersson, Signe, Hallqvist, Britt G & Lindahl, Rikard (1966). Läseboken. Första årskursen, del 2. Illustrationer: Barbro Reyman. Stockholm: Magn. Bergvalls förlag.
Aronsson, Karin & Ottosson, Stellan (1989). Min läsebok – Blå rosen. Illustrationer: Inga-Karin Eriksson & Magdalena Korotynska. Malmö: Gleerups.
Borrman, Stina, Bolldén, Kerstin, Dalmo, Mari-Anne, Fagerholm, Tove, Lindgren, Barbro & Stark, Ulf (1989). Vi läser Första boken. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Liber.
Borrman, Stina, Bolldén, Kerstin, Dalmo, Mari-Anne, Peterson, Hans & Stark, Ulf (1992). Vi läser. Tredje boken. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Liber.
Borrman, Stina, Bolldén, Kerstin, Dalmo, Mari-Anne, Fagerholm,Tove, Lindgren, Barbro & Stark, Ulf (2005). Vi läser. Första boken, Teckningar: Leif Eriksson. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Liber AB.
Borrman, Stina, Matthis, Kjersti, Salminen, Ester & Wigforss, Vera (1971). Nu läser vi B. Läseboken. (Fjärde upplagan). Illustrationer: Ylva Källström-Eklund, Tor Morisse och Lasse Åberg. Stockholm: Almqvist & Wiksell Läromedel.
Borrman, Stina, Matthis, Kjersti, Salminen, Ester & Wigforss, Vera (1972). Nu läser vi E Läseboken. (Första upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell Läromedel.
Borrman, Stina, Matthis, Kjersti, Salminen, Ester & Wigforss, Vera (1977). Nu läser vi A Läseboken. (Femte upplagan). Illustrationer: Ylva Källström-Eklund. Stockholm: Almqvist & Wiksell Läromedel.
Byttner, Elselill, Edfeldt, Åke W. & Naeslund, Jon, under medverkan av Torsten Husén (1967/1959). Läseböcker för lågstadiet: Första boken (för första skolåret). Illustrationer: Kerstin Romare. Stockholm: Svenska bokförlaget Norstedts.
Emilson-Benoit, Monica & Sundh, Kerstin (1985). Läs med oss: Elsas bok. Bild: Pija Lindenbaum. Stockholm: Natur och kultur.
Emilson-Benoit, Monica & Sundh, Kerstin (1985). Läs med oss: Olas bok. Bild: Pija Lindenbaum. Stockholm: Natur och kultur.
Hultén, Richard (2003). Bumerang: Ottos dagbok. Bild: Agélica Serrano-Punell. Malmö: Gleerups utbildning.
Hultén, Richard (2004). Bumerang: Ottos klass. Illustratör: Åsa Gustafsson. Malmö: Gleerups utbildning.
Lagercrantz, Rose (1983). Brev från en tvåa. i Lindgren, Astrid, Lindgren, Barbro, Linde, Gunnel, Peterson, Hans, Hellsing, Lennart, Lagercrantz, Rose & Leo. Jag lär mig läsa: Andra läseboken. (ss. 35-45, 57-69, 96-103, 148-150). Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel/Liber.
Lindgren, Barbro & Westman, Lars under medverkan av Ulrika (Maria, Olof och Per) Leimar. 1983 (1978). Läseboken Läsa med varandra. (Första upplagan). Teckningar: Kjell Ivan Anderson. Malmö: Liber läromedel.
Läsebok för Folkskolan (1878). (Åttonde omarbetade upplagan). Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Malmquist, Eve & Mosskin, Margit (1967). Jag kan läsa Läslära del 1. (Tredje omarbetade upplagan). Illustrationer: Lisa Andreasson, Reidar Aulie, Kerstin Frykstrand, Barbro Isacsson, Percy MacMahon & Per Silverhjelm. Stockholm: Natur & kultur.
Nilsson Brännström, Moni (1999). Kom och läs: Förstagluttarna B/C. (Första upplagan). Teckningar Jonas Burman. Stockholm: Natur & Kultur.
Nilsson Brännström, Moni (2000). Mer om Moa och Mille A/B. (Första upplagan). Teckningar Jonas Burman. Stockholm: Natur & Kultur.
Norlin, Arne (2001). Djurspanarna A/B. Teckningar: Karin Södergren. Stockholm: Natur & Kultur.
Peterson, Hans (1982). ”Anna 7 år” i Lindgren, Astrid, Lindgren, Barbro, Linde, Gunnel, Peterson, Hans, Hellsing, Lennart, Lagercrantz, Rose & Leo Jag lär mig läsa: Första läseboken (ss. 56-94). Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel/Liber.
Orr-Nilsson, Betty (1964). Tore och Karin Läsebok 1. (Tredje upplagan). Bilder: Birgitta Nordenskjöld. Stockholm: Liber.
Roos, Anna Maria (1993). Hem och hembygd Sörgården Första skolåret. I A. Dalin & F. Berg (Red.) Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. Stockholm: Albert Bonniers Förlag (faksimil av första skolupplagan av Sörgården, som utkom år 1913 ). Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Sundh, Kerstin 1994 (1985). Läs med oss: Leos bok. Bild: Pija Lindenbaum. Stockholm: Natur och Kultur.
Sundh, Kerstin & Malmborg, Ewa (2005). Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra. Stockholm: Natur & Kultur.
Sundh, Kerstin & Malmborg, Ewa (2005). Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra Lättläst version. Stockholm: Natur & Kultur.
Zetterholm, Finn (1986/1992). Läs med oss: Saras årsbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Zetterholm, Finn (1992). Läs med oss: Antons årsbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Alanen, Leena (2001). Explorations in generational analysis. I L. Alanen & B. Mayall (red.), Conceptualizing child-adult relations (ss. 11-22). London & New York: Routledge Falmer.
Althusser, Louis (1971). Ideology and ideological state apparatus (Notes towards an investigation). I Lenin and philosophy and other essays (ss.127-186). New York: Monthly Review Press.
Anderson, Benedict (1992/1991). Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos.
Andrae, Marika (2005). Att vara två: Romantik för flickor och pojkar i bokserien om Eva och Adam. I L. Kåreland (Red.), Modig och stark eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola (ss. 253-282). (Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet nr 87.) Stockholm: Natur & Kultur
Aries, Philippe (1982/1960). Barndomens historia. Stockholm: Gidlunds.
Ball, Stephen (1998). Big policies/small world: An introduction to intrernational perspectives in education policy. Comparative Education, 2, 119-130.
Bengs, Carita (2002). Smärt och smidig eller stor, stark och stilig. Om ungdomars syn på den egna kroppen och på vad som påverkar den. Locus, 2, 32-43.
Benhabib, Seyla (2004/2002). Jämlikhet och mångfald. Demokrati och medborgarskap i en global tidsålder. Göteborg: Daidalos.
Bernstein, Basil (1997). Class and pedagogies: Visible and invisible. I A. H. Halsey, H. Lauder, Ph. Brown & A. S. Wells (red.) Education – Culture, economy, society (ss. 59-79). Oxford: Oxford University Press.
Björk, Nina (1996). Under det rosa täcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Björnsson, Mats (2005). Kön och skoframgång: tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bourdieu, Pierre (1984). Cultural Goodwill. I Distinction: A social critique of the judgement of taste. London: Routledge & Kegan Paul.
Bourdieu, Pierre (1986). Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Salamander.
Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Calude (1990). Reproduction in education, society and culture. London: Sage Publications.
Butler, Judith (1990). Gender trouble: Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.
Dencik, Lars (1999). Välfärdens barn eller barns välfärd? Om till-syn, hän-syn, och fel-syn. I Dahlgren, Lars & Hultqvist, Kenneth (red.) Seendet och seendets villkor. En bok om barns och ungas välfärd. Stockholm: HLS förlag.
Dewey, John (1980). Individ skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Dewey, John (2004/1916). Democracy and education: An introduction to the philosophy of education. New York: The Free Press.
Carlsson, Annika (2007) Ökad nätmobbning problem för lärare. Dagens Nyheter 07.11.22.
Dijk, Teun A. van (2001). Principles of critical discourse analysis. I M. Wetherell, S. Taylor & S. J. Yates (red.) Discourse theory and practice: A reader (ss. 300-317). Milton Keynes: The Open Univer-sity Press, Sage Publications Ltd.
Dyer, Richard (1997). White: Essays on race and culture. London: Routledge.
Edenheim, Sara (2005). Begärets lagar. Moderna statliga utredningar och heteronormativitetens genealogi. (Akademisk avhandling). Stockholm/ Stehag: Symposion.
Eilard, Angerd (2004). Genus och etnicitet i en ”läsebok” i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 241-262.
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007. (Malmö Studies in Educational Sciences No. 38). Malmö: Lärarutbildningen.
Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 327-348.
Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (1999.) Den postkoloniala paradoxen, rasismen och ”det mångkulturella samhället”. En introduktion till postkolonial teori. I C. Eriksson, M. Eriksson Baaz & H. Thörn (red.) Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället (ss. 13-56). Nora: Nya Doxa.
Fairclough, Norman (1995). Media discourse. London: Arnold.
Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse. Textual analysis for social research. London: Routledge.
Featherstone, Mike (1994). Kultur, kropp och konsumtion. (Kultur-sociologiska texter i urval och översättning av Fredrik Miegel och Thomas Johansson). Stockholm/ Stehag: Symposion.
Florin, Christina & Nilsson, Bengt (2000). “Något som liknar en oblodig revolution...” Jämställdhetens politisering under 1960- och 70-talen. Umeå: Jämställdhetskommittén, Univ.
Foucault, Michel (1984). Nietzsche, genealogy, history. I P. Rainbow (red.), The Foucault Reader (ss. 76-100). New York: Pantheon Books.
Foucault, Michel 2000a (1978). Govermentatlity. I J. D. Faubinon (red.), Michel Foucault – Power (ss. 201-222). New York: The New Press
Foucault, Michel 2000b (1978). Truth and power. In J. D. Faubinon (red.), Michel Foucault – Power (ss. 111-133). New York: The New Press
Gittins, Diana (2004). The historical construction of childhood. I M. J. Kehily (red.), An Introduction to Childhood Studies (s. 25-38). Maidenhead: Open University Press.
Göthlund, Anette (2000). Den omöjliga kvinnligheten. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3: ss. 65-74.
Hall, Stuart (1997). The spectacle of the “other”. I Hall (red.) ,Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage Publications.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, 12-23.
Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen: Om barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons.
Hamilton, Carl (2004). Det infantila samhället: Barndomens slut. Stockholm: Prisma. Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Anja (2002b). Tilltalande bilder. Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. (Akademisk avhandling.) Stockholm: Atlas.
Hultqvist, Kenneth & Peterson, Kenneth (1995). Nutidshistoria några inledande utgångspunkter. I K. Hultqvist & K. Peterson (red.), Foucault, namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och biopolitik (ss. 16-36). Stockholm: HLS.
Hunt, Peter (2004). Children´s literature and childhood. I M. J. Kehily (red.), An Introduction to childhood studies (ss. 39-56). Maidenhead: Open University Press.
James, Allison & Prout, Alan (1997). A new paradigm for the sociology of childhood? Provenance, promise and problems. I A. James & A. Prout (red.) Constructing and reconstructing childhood: Contemporary issues in the sociological study of childhood (ss. 1-33). London: Falmer Press.
Kehily, Mary Jane (2004). Understanding childhood: An introduction to some key themes and issues. In M. J. Kehily (red.), An introduction to childhood studies (ss. 1-21). Maidenhead: Open University Press.
Knudsen, Susanne V. (2006). Intersectionality – A theoretical inspiration in the analysis of miinority cultures and identities in textbooks. I E. Bruillard, B. Aamotsbakken, S. V. Knudsen & M. Horsley (red.), Caught in the web or lost in the textbook? (pp. 61-76). (Conference Volume from the Eighth International Conference on Learning and Educational Media). Paris: Jouve.
Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal discourse. The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.
Lauder Hugh, Brown Phillip, Dillabough Jo-Anne & Halsey A. H. (2006). Introduction: The Prospects for education: Individualization, globalization, and social change. I A. H. Lauder, Ph. Brown, J-A. Dillabough & A. H. Halsey (red.), Education, globalization & social change (ss. 1-70). Oxford: Oxford Univesity Press.
Lee, Nick (2001). Childhood and society: Growing up in an age of uncertainty. Maidenhead: Open University Press
Leeuwen, Theo van & Selander, Staffan (1994). Att återskapa ett historiskt arv. Bildretorik i historieböcker från Sverige och Australien. I S. Selander & B. Englund (red.), Konsten att informera och övertyga. En antologi om pedagogik, text och retorik (ss. 93-109). Stockholm: HLS.
Lgr62. 1967 (1962). Läroplan för grundskolan. Kungliga skolöverstyrelsen. Stockholm: SÖ-förlaget.
Lgr69. 1975 (1969). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Skolöverstyrelsen. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.
Lgr80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Mål och riktlinjer. Timplaner. Kursplaner. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Liber Utbildnings Förlaget.
Lpo94 1999 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Löf, Camilla (2005).”Det är bättre att prata om det än att gå runt och var osäker”- några ungdomars tankar om sex och samlevnad. i Hela livet. 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Mayall, Berry (2002). Generation and gender. I Towards a sociology for childhood. Thinking from children´s lives (ss. 159-178). Buckingham, Philadelphia: Open University Press.
Nikolajeva, Maria (2002). The rhetoric of character in children’s literature. Lanham: Scarecrow Press.
Nikolajeva, Maria 2004 (1998). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Nordberg, Marie (2005b). Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskuliniteter, femininitet och heteronor-mativitet. (Akademisk avhandling). Göteborg: Arkipelag.
Phoenix, Ann (2003). Neoliberalism and masculinity: Racialization and the contradictions of schooling for 11- to 14-Year-Olds. Youth & Society, 2, 227-246.
Qvortrup, Jens (2000). Macroanalysis of childhood. I P. Christensen & A. James (red.), Research with children perspectives and practices (ss. 77-95). London: Routledge Falmer press.
Qvortrup, Jens (2005). Varieties of Childhood. I J. Qvortrup (red.), Studies in Modern childhood: Society, agency, culture (ss. 1-20). Basingstoke: Palgrave McMillan.
Reyes, Paulina de los & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet – Kritiska reflektioner över o(jäm)likhetens landskap. Malmö: Liber.
Runfors, Ann. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.
Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap. Om marginalisering i skolans värld. Malmö: Liber.
Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap. Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan (1996). ”Läromedel – en konstruktion för pojkar?” i Skolbarn 9: 14-16.
Skeggs, Beverly (2004). Class, self, culture. London: Routledge.
Sommer, Dion 2005 (2003). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa förlag.
Stoltz, Pauline (2009). Styrning, barndom och skola. EDUCARE, 2-3.
Tallberg Broman, Ingegerd (2006). Att förändra den sociala ordningen. EDUCARE, 2.
Thavenius, Jan (1995). Det avpolitiserade språket. Utbildning & Demokrati, 2: 5-17.
Theander, Birgitta (2006) Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige 1945–65. Lunds: Makadam.
Thorne, Barrie (1993). Gender play: Girls and boys in school. Buckingham: Open University Press.
Tolson, Andrew (1996). Meditations: Text and discourse in media studies. London: Arnold.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn. EDUCARE, 2-3.
Westö, Annette (2007). ”Så var det i Sverige också för hundra år sedan” En undersökning av familjeideologiska diskurser i fyra sfi-läromedel. Specialarbete (D-uppsats) i Svenska som andraspråk. Göteborgs universitet: Inst. för svenska språket.
Wigerfelt, Berit (2009). En likvärdig skola? EDUCARE, 2-3.
Willis, Paul (2004). “Twenty-five Years on: Old books, new times. I Dolby, N, Dimitradis, G & Willis, P (red.), Learning to labor in new times (ss. 167-196). New York: RoutledgeFalmer.
Ziehe, Thomas 1986 (1982). Ny ungdom: Om ovanliga lärprocesser. Stockholm: Norstedts.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2009 Angerd Eilard
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
