Flerstämmiga svängrum i förskola — didaktiska var-frågan i teoriinformerade undervisningsupplägg
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2025.2.54817Keywords:
didaktik, förskola, rum och platser, samverkan, var-frågaAbstract
The purpose of this article is to build knowledge of what can characterize the “didaktik-where” question in theory-informed preschool teaching arrangements trialed in an ULF[1] network. The material from the teaching arrangements includes a total of approximately 320 documents containing approximately 64,400 words concerning co-planning and co-evaluation and approximately 10 hours of video of the teaching in 19 departments/preschools. Abductive analysis has been performed. The results unfold in multivocal pivoting spaces that include: 1) shifts between as-if places and as-is places; 2) spaces and places of attention; 3) movement between real, digital, imaginary, historical, and mobile places – i.e., STREAM places where children and preschool teachers come into being in rooms and places including both the material and the more-than-human; and 4) the pivoting spaces of the interludes where the children are involved in trying out and reflecting on location alternatives. Interludes take place between main activities with a focus on transitions. Pivoting spaces allow room to take turns and for various alternative choices. Multivocal pivoting spaces are tried out in the pursuit of democracy in a wiser world.
[1] ULF stands for Education [Utbildning], Learning [Lärande] and Research [Forskning] https://www.ulfavtal.se/
References
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2 uppl.). Studentlitteratur.
Andersson, E. (2012). Rum och Plats i didaktiken. Om VAR-frågan i svensk didaktisk forskning och undervisning – exemplet digitala medier. Utbildning & Lärande, 6(2), 16–26.
Arendt, H. (1961). Between Past and Future: Six Exercises in Political Thought. The Viking Press.
Arfwedson, G. (1998). Undervisningens teorier och praktiker: Didactica 6. HLS förlag.
Balldin, J. (2010). Barndomens geografi och platser för nuet: Möjligheter och utmaningar. I J. Qvarsebo & I. Tallberg Broman (red.), Från storslagna visioner till professionell bedömning: Om barndom, utbildning och styrning. Rapporter om utbildning, 2, 135–147.
Balldin, J., & Harju, A. (2021) The rhythmicity of daily travel: young children’s mobility practices along the mobile preschool route. Children's Geographies, 19(5), 567-578. doi: 10.1080/14733285.2020.1828825 DOI: https://doi.org/10.1080/14733285.2020.1828825
Barsotti, A. (1997). D- som Robin Hoods pilbåge: Ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. HLS Förlag.
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Malmö högskola.
Berkhuizen, C. (2020). Playing bus in a bus – Children transforming spaces within a mobile preschool into resources in placemaking fantasy play. International Journal of Play, 9(2), 182–201. doi: 10.1080/21594937.2020.1778270 DOI: https://doi.org/10.1080/21594937.2020.1778270
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Liber.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.
Broström, S. (2022). Didaktik in preschool – critical-democratic and play-oriented. Educare, (5), 21–57. DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2022.5.2
Burman, A. (2014). Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande. Södertörns högskola.
Colucci-Gray, L., Burnard, P., Gray, D., & Cooke, C. (2019). A critical review of STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics). I Oxford Research Encyclopedia of Education, Online Publication. doi: 10.1093/acrefore/9780190264093.013.398 DOI: https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190264093.013.398
Derry, S.J., Pea, R.D., Barron, B., Engle, R.A., Erickson, F., Goldman, R., Hall, R., Koschmann, T., Lemke, J.L., Sherin, M.G., & Sherin, B.L. (2010). Conducting video research in the learning sciences: Guidance on selection, analysis, technology, and ethics. The Journal of the Learning Sciences, 19(1), 3-53. doi: 10.1080/10508400903452884 DOI: https://doi.org/10.1080/10508400903452884
Duranti, A. (1997). Transcription: From writing to digitized images. I A. Duranti, Linguistic Anthropology (pp 122–161). Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511810190.006
De Jong, M. (1996). Pedagogiska och sociala aspekter på lokaler för barnomsorg. Underlag till Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:2. Särtryck och småtryck, 843, 1–52. Institutionen för pedagogik och specialmetodik: Lärarhögskolan i Malmö.
Dysthe, O. (1993). Writing and talking to learn: A theory-based, interpretive study in three classrooms in the USA and Norway. University of Tromsö.
Erickson, F. (2006). Definition and analysis of data from videotape: Some research procedures and their rationales. I J. L. Green, G. Camilli & P. B. Elmore (red.), Handbook of complementary methods in education research (ss. 177–191). Lawrence Erlbaum.
Gruenewald, D.A. (2003). Foundations of Place: A multidisciplinary framework for place-conscious education. American Educational Research Journal, 40(3), 619–654. DOI: https://doi.org/10.3102/00028312040003619
Hammarsten, M. (2023). Kojan: Om barns rättigheter till spontana lekplatser. I D. Rapp (red.) Konferens i pedagogiskt arbete, Campus Norrköping, 16-17 augusti 2023: Book of abstracts (s. 58). Linköping University Electronic Press.
Hansen, H., & Vallberg Roth, A.-C. (2024). STREAM-didaktik i förskola med litteracitet(er) i fokus – mellan att öppna för det okända och söka efter det kända. Utbildning & lärande, 18(1). doi: 10.58714/ul.v18i1.130151 DOI: https://doi.org/10.58714/ul.v18i1.13015
Haraway, D. (2016). Staying with the trouble: Making kin in the chthulucene. Duke University Press. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv11cw25q
Harris F. (2018). Outdoor learning spaces: The case of forest school. Area; The Geographical Journal, 50, 222–231. doi: 10.1111/area.12360 DOI: https://doi.org/10.1111/area.12360
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala universitet.
Jank, W., & Meyer, H. (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I M. Uljens (red.), Didaktik– teori, reflektion och praktik (ss. 17–74). Studentlitteratur.
Jank, W., & Meyer, H. (2019). Didaktische modelle (13:e uppl.). Cornelsen Verlag GmbH.
Kansanen, P. (1993). An outline for a model of teachers´ pedagogical thinking. I P. Kansanen (red.), Discussion on some educational issues IV (pp. 52-66). University of Helsinki.
Kemp, P. (2005). Världsmedborgare. Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Daidalos.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Methods in Education, 32(1), 25–38. DOI: https://doi.org/10.1080/17437270902759931
Liberg, C. (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 12(2), 13–29. DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v12i2.747
Linge, A (2013). Svängrum – för en kreativ musikpedagogik. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences No. 69.
Lpfö 18, Läroplan för förskolan (2018). Skolverket.
Lührmann, A., Maerz, S.F., Grahn, S., Alizada, N., Gastaldi, L., Hellmeier, S., Hindle, G., & Lindberg, S.I. (2020). Autocratization surges: Resistance grows. Democracy Report 2020. Varieties of Democracy Institute (V-Dem), Göteborgs universitet. https://v-dem.net/documents/14/dr_2020_dqumD5e.pdf
Løvlie, L. (2007). The Pedagogy of place. Nordisk pedagogic, 27, 32–37. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2007-01-03
Marton, F. (2015). Necessary Conditions of Learning. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315816876
Mead, G.H. (1972). Mind, self, and society from the standpoint of a social behaviorist. University of Chicago Press.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Liber.
Palmer, A. (2020). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn (2 uppl.). Liber.
Peirce, C. S. (1990). Pragmatism och kosmologi: Valda uppsatser i översättning av Richard Matz och med inledning av Margareta Bertilsson och Peder Voetmann Christiansen. Daidalos. (Orginalutgåvan publicerad 1903)
Pramling, N., & Wallerstedt, C. (2019). Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskola. Forskning om undervisning och lärande, 1(7), 7–22. doi: 10.61998/forskul.v7i1.27289 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v7i1.27289
Rytzler, J. (2017). En plats för uppmärksamhet. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(3–4), 215–232.
SFS, Svensk författningssamling (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet.
Snyder, G. (1990). The practice of the wild. North Point Press.
Stensson, C. (2022). Didaktik attention: Preschool teaching from a didaktik and variation theory perspective using examples of mathematical aspects of programming. Educare, 2, 173–212. doi: 10.24834/educare.2022.5.6 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2022.5.6
Strong-Wilson, T., & Ellis, J. (2009). Children and place: Reggio Emilias environment as third teacher. Theory Into Practice, 46(1), 40-47. doi: 10.1080/00405840709336547 DOI: https://doi.org/10.1207/s15430421tip4601_6
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: Ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordic Studies in Science Education, 9(1), 3-17. DOI: https://doi.org/10.5617/nordina.623
Szczepanski, A., & Andersson P. (2015). Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(1-2), 127-149.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur.
Tavory, I., & Timmermans, S. (2014). Abductive analysis: Theorizing qualitative research. University of Chicago Press. DOI: https://doi.org/10.7208/chicago/9780226180458.001.0001
Tjärnstig, L. (2022). Att stiga fram och ta ett steg tillbaka: Reflektioner kring lärarens iscensättning av ett didaktiskt rum. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 8(1), 68-85. DOI: https://doi.org/10.57126/noad.v8i1.10603
Trondman, M. (2011). Snälla fröknar – om barns perspektiv på barnperspektiv. I I. Tallberg Broman (red.), Skola och barndom (ss. 67–80). Gleerups.
Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik – teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A.-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria – didaktik, dokumentation och bedömning i förskola (2 uppl.). Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A.-C. (2018/2020). What may characterise teaching in preschool? The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 2016. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(1), 1–21. doi: 10.1080/00313831.2018.1479301 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1479301
Vallberg Roth, A.-C. (2022). Abduktiv analys i samverkansforskning – fokus på didaktiska modeller i förskola. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(4), 157–179. doi: 10.15626/pfs27.04.09 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.04.09
Vallberg Roth, A.-C., Aasa, S., Ekberg, J.-E., Holmberg, Y., Sjöström, J., & Stensson, C. (2021a). Undervisning i förskolan: Flerstämmig didaktisk modellering – Ifous 2021:4. Ifous.
Vallberg Roth, A.-C., Aasa, S., Ekberg, J.-E., Holmberg, Y., Sjöström, J., & Stensson, C. (2021b). Film: Flerstämmig didaktisk modellering i förskola. https://play.mau.se/media/t/0_zf8y4tp6
Vallberg Roth, A.-C., Ekberg, J.-E., Holmberg, Y., Sjöström, J., & Stensson, C. (2022). Teaching in preschools: Multivocal didaktik modelling. Educare, (5), 58–101. doi: 10.24834/educare.2022.5.3 DOI: https://doi.org/10.24834/educare.2022.5.3
Vallberg Roth A.-C., & Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? Pedagogisk forskning i Sverige, 24(2), 29–56. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1478/1743 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs24.02.02
Westemar, C., Lilja, A., Vallberg Roth, A.-C., Bjuhr, J., & Almqvist, J. (2024). Kommunikation och delaktighet i förskolan. I A. Olin Almqvist, J. Almqvist, U. Bergmark, K. Hamza, J. Nehez, M. Strömberg & S. Westman (red.), Undervisning i förskolan: Förskollärare och forskare i dialog om didaktiska dilemman (ss. 39–55). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23(3), 33–52. DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v23i3.1023
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 Max Persson, Ann-Christine Vallberg Roth
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
