Pandemin som strålkastare — Skörhet, samspel och (o)självständighet som deltagarideal i folkhögskolan
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2025.2.54831Keywords:
Bourdieu, COVID-19 pandemin, digital undervisning, folkhögskola, studentidealAbstract
This article focuses on the participant ideals that emerged in the Swedish folkhögskola (‘adult education folk high school’) during the COVID-19 pandemic, when most of these schools’ activities transitioned to distance learning following the restrictions imposed by the Public Health Agency of Sweden. The study is based on empirical material from two different studies conducted during this period. One study employed an ethnographic method, while the other included surveys and focus group interviews with teachers. The aim is to examine the student participant ideals that emerge in adult education folk high school teachers’ accounts of their work during the pandemic, guided by the following research question: What participant ideals emerge in folk high school teachers’ accounts of their work during the COVID-19 pandemic and around which values do these take shape? Drawing on concepts from Pierre Bourdieu, the study analyses the representations and ideals that appear in teachers’ statements about course participants in relation to the pandemic. The results show that values such as fragility and ability to interact were largely recognized as symbolic participant capital by teachers during the pandemic, whereas independence was both recognized and misrecognized. The study contributes both to research on adult education folk high schools during the pandemic and to research on student participant ideals in these schools.
References
Andersén, A. (2011). Ett särskilt perspektiv på högre studier? Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. [Doktorsavhandling, Högskolan Jönköping].
Berndtsson, R. (2000). Om folkhögskolans dynamik: Möten mellan olika bildningsprojekt. [Doktorsavhandling, Linköping universitet]. DOI: https://doi.org/10.3384/diss.diva-143161
Bengtsson, E. (2019). Kontinuitet eller diskontinuitet i den svenska jämlikhetens historia. Statsvetenskaplig tidskrift, 121(1), 97–110.
Bengtsson, M., & Flisbäck, M. (2020). Coronakrisen synliggör behovet av att analysera arbete som ett kall. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 26(3), 70 -73.
Björk, L., Corin, L., Akerstrom, M., Jonsdottir, I. H., Innocenti, A. D., Wijk, H., & Ahlstrom, L. (2023). Under pressure–The working situation of Swedish healthcare managers during the first wave of COVID-19. Frontiers in Psychology, 13. doi: 10.3389/fpsyg.2022.1052382 DOI: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.1052382
Boltanski, L., & Thévenot, L. (1999). The sociology of critical capacity. European Journal of Social Theory, 2(3), 359-377. doi: 10.1177/136843199002003010 DOI: https://doi.org/10.1177/136843199002003010
Bourdieu, P. (1977). Outline of a theory of practice. (R. Nice, Trans.). Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511812507
Bourdieu, P. (1984). Distinction: A social critique of the judgement of taste. Harvard University Press.
Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. Polity Press. DOI: https://doi.org/10.1515/9781503621749
Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. HLS Förlag.
Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. ILU, Uppsala Universitet.
Geertz, C. (1976). From the native’s point of view: On the nature of anthropological understanding. In K. Basso, & H. Selby (red.), Meaning in anthropology (s. 221-237). University of New Mexico Press.
Gustavsson, B. (1991). Bildningens väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. [Doktorsavhandling, Göteborg universitet].
Gustavsson, B., Andersdotter, G., & Sjöman, L. (red.) (2009). Folkhögskolans praktiker i förändring (1e uppl.). Studentlitteratur.
Ehn, B., & Löfgren, O. (1982/2001). Kulturanalys: Ett etnologiskt perspektiv. Liber Förlag.
Fejes, A., Aman, R., & Nyström, S. (2021). ‘Branding Bildung’: Commodifying the uniqueness of popular education. Adult Education Quarterly, 71(2), 111–127. doi: 10.1177/0741713620957944 DOI: https://doi.org/10.1177/0741713620957944
Folkbildningsrådet. (2021). Folkhögskolan mitt i pandemin – digitalisering och nya arbetssätt.
Fürst, H., & Nylander, E. (2020). The worth of art education: Students’ justifications of a con testable educational choice. Acta Sociologica, 63(4), 422-435. doi: 10.1177/0001699320934170 DOI: https://doi.org/10.1177/0001699320934170
Hammersley, M., & Atkinson, P. (2007). Ethnography: Principle in practice (3e uppl.). Routledge.
Hartman, P. (1993). Skola för ande och hand: en studie av folkhögskolans praktisk-estetiska verksamhet. [Doktorsavhandling, Linköping universitet].
Hugo, M., Hedegaard, J., & Bjursell, C. (2019). Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Encell - Nationellt centrum för livslångt lärande, Högskolan för lärande och kommunikation.
Hugo, M., & Hedegaard, J. (2021) Inclusion through folk high school in Sweden – the experience of young adult students with high-functioning autism. Disability and Rehabilitation, 43(19,) 2805-2814. doi: 10.1080/09638288.2020.1717651 DOI: https://doi.org/10.1080/09638288.2020.1717651
Ivemark, B., & Ambrose, A. (2021). Habitus adaptation and first-generation university students’ adjustment to higher education: A life course perspective. Sociology of Education, 94(3), 191-207. doi: 10.1177/00380407211017060 DOI: https://doi.org/10.1177/00380407211017060
Landström, I. (2004). Mellan samtid och tradition: folkhögskolans identitet i kursutbudets yrkesinriktning. [Doktorsavhandling, Linköping universitet].
Jonsson Widén, A. (2016). Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Larsson, S. (2005a). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordic Studies in Education, 25(1), 16-35. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2005-01-03
Larsson, S. (2005b). Förnyelse som tradition. I A-M. Laginder & I. Landström (Red.), Folkbildning- samtidig eller tidlös? (s. 169–194). Mimer, Linköpings universite t.Löfgren, O., & Ehn, B. (2012). Kulturanalytiska verktyg. Gleerups Utbildning AB.
Millenberg, F. (2023). Att mötas på folkhögskola: en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning. [Doktorsavhandling, Linköping universitet]. Linköping University Electronic Press. DOI: https://doi.org/10.3384/9789180750547
Nordin, A. (2010). Bildningens motspråk. I riktning mot en diskursiv bildningsförståelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(2–3), 97-118.
Nylander, E. (2014). Skolning i jazz: värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer. [Doktorsavhandling, Linköping universitet]. Linköping University Electronic Press. DOI: https://doi.org/10.3384/diss.diva-106595
Nylander, E., & Östlund, T. (2018). Folkhögskolans samtidshistoria: deltagare och kursutbud 1997-2016. I A-M. Laginder, E. Önnesjö, I. Carlsson & E. Nylander (red.), Folkhögskolan 150 år: Folkbildning och forskning årsbok (s. 361–376). Föreningen för folkbildningsforskning.
Paldanius, S. (2007). En folkhögskolemässig anda i förändring: En studie av folkhögskoleanda och mässighet i folkhögskolans praktik. Linköping University Electronic Press.
Paldanius, S., & Alm, C. (2009). Folkhögskoleanda och folkhögskolemässiga handlingar. I Gustavsson, B., Andersdotter, G. & Sjöman, L. (red.). Folkhögskolans praktiker i förändring. Studentlitteratur.
Paldanius, S. (2014). Sär-skild folkhögskolepedagogik. Erkännandets didaktik i folkhögskoleundervisning (Rapporter i pedagogik 20). Örebro universitet.
Pfannenstill, B. (1969). Folkhögskolans sociologiska referensram – ett teoretiskt utkast. Sociologisk forskning, 6(4), 223-267.
Runesdotter, C. (2010). I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält. [Doktorsavhandling, Göteborg universitet].
SOU 2003:94. Folkbildningens särart. Utbildningsdepartementet.
Stålhammar, L. (2011). Förnuft och känsla: En studie av uppfattningar om särdrag på Södra Vätterbygdens Folkhögskola vid närstudier eller på distans. [Magisterexamen, Högskolan Jönköping].
Söderman, A. (2022). Folkhögskolan och pandemin: Om nostalgi i pedagogisk exil. Utbildning & Demokrati — Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 31(2), 75-97. DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v31i2.1914
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur.
Wiklund, S. Ö., & Nordvall, H. (2019). Könade (klass) resor och solidaritetsparadoxer inom folkhögskolans transnationella kurser i global utveckling. Utbildning & Demokrati — Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 28(1), 55-78. doi: 10.48059/uod.v28i1.1115 DOI: https://doi.org/10.48059/uod.v28i1.1115
Wong, B., & Chiu, Y. L. T. (2021). Exploring the concept of ‘ideal’ university student. Studies in Higher Education, 46(3), 497-508. doi: 10.1080/03075079.2019.1643302 DOI: https://doi.org/10.1080/03075079.2019.1643302
Wong, B., DeWitt, J., & Chiu, Y. L.T. (2023). Mapping the eight dimensions of the ideal student in higher education. Educational Review, 75(2), 153-171. doi: 10.1080/00131911.2021.1909538 DOI: https://doi.org/10.1080/00131911.2021.1909538
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 Alexandra Söderman, Filippa Millenberg
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
