Om tidskriften

Namn och bygd är en nordisk tidskrift som grundades 1913 av professor Jöran Sahlgren. Den är specialiserad på namnforskning, numera omfattande ortnamn, personnamn och alla typer av så kallade "övriga" namn (t.ex. namn på djur, fordon, produkter etc.), gamla såväl som moderna. 

Tidskriften har publicerats med ett nummer per år sedan 1913 och är fortfarande en av de mest välrenommerade tidskrifterna inom sitt område. Den är välkänd internationellt och finns representerad i många universitetsbibliotek. Även om den ges ut i Sverige har Namn och bygd alltid varit en nordisk tidskrift med ett starkt deltagande från de andra nordiska länderna, inklusive Island och Finland. Den sammanhållande kraften har varit det gemensamma nordiska språkarvet, som kan ses i namn i både Skandinavien och andra delar av Europa, men även samiska och finska namn har tagits upp.

Tidskriftens policy idag är att genom originalartiklar, recensionsartiklar och recensioner både stödja de mer traditionella grenarna av namnforskningen – nämligen att tolka namn och förklara deras betydelse, etymologi, bruk, språkliga utveckling – och att fånga upp nya trender, nya namnmaterial och nya forskningsfrågor, även från angränsande områden som t.ex. arkeologi, bebyggelsehistoria, kulturgeografi, psykologi, genealogi, runologi, sociologi, genusvetenskap, juridik. Namn och bygd är ett nav i nordisk namnforskning och ett mycket viktigt forum för utveckling och spridning av onomastiska metoder, teorier, resultat och tvistefrågor.

Fokus och syfte

Namn och bygd är en bred och omfattande nordisk tidskrift för namnforskning (onomastik), inkluderande alla typer och kategorier av namn, gamla såväl som moderna.

Läsekrets

Tidskriftens primära målgrupp är forskare och handläggare med intresse för och behov av fakta, rön och debatt om namn, men även den s.k. intresserade allmänheten, t.ex. släkt- och hembygdsforskare, kan i många fall ha glädje och utbyte av det som publiceras.

Tidskriftens inriktning och innehåll

Idag pågår en diversifiering inom namnforskningen. Nya grupper av forskare ger sig in på området från olika håll. Några exempel: Lingvister och antropologer närmar sig namnen genom studier av ”språkliga landskap”, ofta med fokus på flerspråkiga och mångkulturella stadsområden. Den högre statusen för många minoritetsspråk, liksom deras starkare rättsliga och administrativa ställning i samhället, leder till nya diskussioner och överväganden om hur minoritetsspråkiga ort- och personnamn bäst bör skyddas och främjas. Moderna genusstudier omfattar även människors namngivning och namnbruk. En ny generation unga arkeologer har upptäckt den enorma potential som finns i gamla ortnamn, samtidigt som en äldre men fortfarande mycket aktiv generation namnforskare fortsätter sin outtröttliga strävan att tolka gåtfulla ortnamn. Namn och bygds utmaning och mål som en ledande onomastisk tidskrift är att fånga upp dessa drivkrafter och metoder för studiet av namn, och genom att försöka publicera det bästa som hittas därav, inte bara spegla vad som pågår, utan också fungera som inspiratör till ytterligare ny forskning. 

Tidskriftens mål är att alltså att spegla och presentera pågående namnforskning för sina läsare samt att uppmuntra till nya onomastiska aktiviteter genom att publicera ett brett spektrum av fullständiga originalartiklar, kortare bokrecensioner samt ibland lite längre recensionsartiklar med olika fokus, profil och geografiskt ursprung. Policyn är att både stödja de mer traditionella grenarna av namnforskningen – t.ex. att tolka namn och förklara deras betydelse samt analysera och beskriva deras bruk, etymologi, språkliga utveckling – och att fånga upp nya forskningstrender, nya namnmaterial och nya forskningsfrågor, inklusive sådana som har uppstått inom angränsande områden som t.ex. arkeologi, bebyggelsehistoria, kulturgeografi, psykologi, genealogi, sociologi och juridik.

Historik

Namn och bygd har utkommit med ett nummer per år sedan 1913 och är fortfarande en av de högst ansedda branschtidskrifterna inom onomastiken. Även om den ges ut i Sverige har den alltid varit en nordisk tidskrift med ett starkt deltagande från de övriga nordiska länderna, inklusive Island och Finland. Den sammanhållande kraften har varit det gemensamma nordiska språkarvet, så som det kan ses i namn i Norden och i andra delar av Europa, t.ex. Frankrike, Spanien, Storbritannien och Ryssland, men även samiska och finska namn har behandlats.

Under åren 1983–2020 gav Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, som äger Namn och bygd, även ut tidskriften Studia anthroponymica Scandinavica (SAS), med fokus på personnamn. Denna namnkategori var därför inte särskilt väl representerad i Namn och bygd då. Men sedan SAS inte längre ges ut har innehållet i Namn och bygd breddats på nytt, och studier i personnamnens etymologi, formutveckling, geografiska utbredning etc. är nu mycket välkomna. Som en konsekvens av denna breddning bytte Namn och bygd år 2021 undertitel från ”Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning” till "Tidskrift för nordisk namnforskning". Endast artiklar med tydlig socionomastisk (namnsociologisk) inriktning hänvisas till Akademiens tämligen nystartade tidskrift Nordisk tidskrift för socioonomastik/Nordic Journal of Socio-Onomastics (NoSo), som specialiserar sig på just denna onomastiska profil.

Sakkunniggranskning

Idag består Namn och bygds redaktion av tre personer. Alla artiklar och alla så kallade ”smärre bidrag” granskas av de tre redaktörerna, samt anonymt av två externa granskare i en ”double-blind”-process. Undantag från detta förfarande görs endast för texter som beställts av redaktionen, t.ex. översiktsartiklar och nekrologer, vilka endast granskas av redaktörerna. Inskickade manuskript bedöms först av redaktionen med avseende på innehåll, potential och kvalitet. Artiklar som uppenbarligen inte räcker till eller inte är relevanta refuseras. Lovande men inte ”fullgångna” artiklar kan skickas tillbaka till författaren med förslag på hur de kan förbättras. Om en artikel sedan bedöms kunna gå vidare skickas den till två externa experter. De externa bedömarnas synpunkter sammanställs av redaktionen och sänds till författaren. Efter bearbetning skickas manuskriptet tillbaka till redaktionen, som i dialog med författaren färdigställer det slutliga manuskriptet för publicering.

Namn och bygds bokrecensioner beställs och bedöms av redaktörerna och färdigställs i dialog med författaren. Genom recensionerna introduceras och kommenteras namnforskning av olika slag från många andra delar av världen, inte bara skandinaviska studier.