”Mätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen”

Författare

  • Ingela Furenbäck Linneuniversitetet
  • Kerstin Arnesson Linneuniversitetet socialt arbete

Nyckelord:

Statlig kunskapsstyrning, systematisk uppföljning, barn som anhöriga, logiker, socialt arbete

Abstract

I föreliggande artikel är syftet att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som implementering av systematisk uppföljning kan medföra inom socialt arbete. Systematisk uppföljning är ett exempel på statlig kunskapsstyrning som senare årtionde succesivt införts och präglat socialt arbete. Empiriska materialet är hämtat från ett nationellt utvecklings- och forskningsprojekt som genomfördes under 2014 – 2016 i Sverige, där syftet var att stödja implementeringen av systematisk uppföljning av insatser riktade till barn som anhöriga. Metodologiskt tillämpas den skandinaviska modellen för deltagarbaserad aktionsforskning. Resultatet visar att arbetet präglades av osäkerhet och att det förekom två parallella system för uppföljning, ett formellt och ett informellt. Uppföljningssystemen styrdes utifrån olika konkurrerande institutionella logiker. Implementeringen främjades genom att synliggöra  båda uppföljningssystemen och hantera logikkonflikten. 

Författarbiografier

Ingela Furenbäck, Linneuniversitetet

Fakulteten för samhällsvetenskap samt Nationellt kompetenscentrum anhöriga NKA. Lekotr i socialt arbete

Kerstin Arnesson, Linneuniversitetet socialt arbete

Fakulteten för samhällsvetenskap docent i socialt arbete

Downloads

Publicerad

2020-02-13

Referera så här

Furenbäck, I., & Arnesson, K. (2020). ”Mätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen”. Socialmedicinsk Tidskrift, 96(6), 776–784. Hämtad från https://publicera.kb.se/smt/article/view/37688

Nummer

Sektion

Tema: Forskning och teori nr 6 2019

Liknande artiklar

<< < 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.