Hur hanterar kyrkorna den hotande klimatkrisen?

Abstract

Sammanfattning. Sex kyrkliga dokument rörande klimathotet har studerats med avseende på teologisk och etisk reflektion samt deras tankar kring praktiskt deltagande i klimatarbetet. Den teologiska reflektionen utgår från att naturen är skapad av Gud och att människan är skapad till Guds avbild. Konsekvensen blir att människan med sin särställning är ansvarig för att som Guds medskapare delta i arbetet med att återskapa rimliga förutsättningar för en hållbar utveckling. Etiskt framhåller kyrkorna vikten av en rättvis fördelning av kostnaderna för klimatarbetet liksom en rättvist fördelad tillgång till jordens resurser.

Dokumenten framhåller vikten av att såväl individen som samhället ställer om till en ny livsstil och ny attityd till hur jordens resurser används, så att vårt levnadssätt blir förenligt med en hållbar utveckling. Kyrkorna torde kunna bidra med att förmedla kunskap om sambanden mellan livsstil och miljöförstöring. Likaså bör kyrkorna kunna stöda människor i deras omställning till en ny livsstil och även hjälpa dem att bearbeta den oro de kan känna inför klimathotet. Sist men inte minst torde kyrkorna kunna hjälpa människor att känna hopp och framtidstro. Detta genom att erbjuda gemenskap men också genom att hänvisa till sin tro på en gudomlighet som har omsorg om sin skapelse och mänskligheten.

Kyrkan har en god organisation såväl inom de enskilda kyrkorna som mellan kyrkor nationellt och internationellt. Kyrkorna har sedan 1970-talet bearbetat klimatfrågorna och har en god beredskap och villighet att arbeta för att minimera effekterna av klimatförändringarna. Kyrkan torde därför i många fall vara en högst relevant samarbets- och samtalspartner i arbetet mot klimathotet.