Vad gör vi nu?

Abstract

Under de senaste två-tre decennierna har vi kunnat se konturerna av ett nytt folkhälsoarbete version 2.0 växa fram. I denna uppgradering återuppstår intresset för det omgivande samhället, framför allt i betydelsen av hur ekonomiska och politiska faktorer, ovanför den enskilda individens huvud, påverkar fördelningen av hälsa och sjukdom inom en befolkning. Ojämlikhet i hälsa har blivit ett av de dominerande forskningsfälten inom folkhälsovetenskaplig forskning och avspeglar sig även i många policydokument som rör folkhälsoområdet. Insikten om folkhälsoarbetets politiska karaktär har vunnit terräng mycket tack vare den kunskap om sambanden mellan människors livsvillkor och deras hälsotillstånd som genererats inom detta område. I viss mån har denna kunskap påverkat policyutvecklingen inom hälsopolitiken.