IV Hälsoproblem och sjukdomsbeteende bland småbarnsfamiljer i glesbygd

Abstract

I ett glesbygdsområde rapporterade 338 små­barnsfamiljer sina upplevda hälsoproblem och vidtagna åtgärder under en 4 veckorsperiod. Rapporteringen skedde med hjälp av dagbok. Samtidigt registrerades familjernas sjukvårds­utnyttjande vid samtliga hälso- och sjukvårdsin­rättningar i kommunen. Information om famil­jernas socio-ekonomiska situation erhölls via enkät. Av barn 0-6 år hade 40 % inga hälso­problem och 20 % rapporterade högst tre dagar med hälsoproblem. Dock hade 10 % hälsopro­blem under mer än halva undersökningsperio­den. lnfektionssymtom dominerade (58 %) följt av värk (16%) och hudåkommor (9%). Ca var sjätte sjukdomsepisod ledde till en sjukvårds­kontakt väsentligen proportionellt fördelat efter symtomen. För småbarnen var sjukvårdskon­takterna med distriktssköterska, antingen per telefon eller via besök, mer än dubbelt så vanliga som läkarkontakterna. Förhållandet var omvänt bland föräldrarna.
Åtgärder vidtogs för två tredjedelar av alla dagar med hälsoproblem och för småbarnen dominerade behandlande insatser som medici­nering och diet. Sociala konsekvenser som barnvakt, att stanna hemma från arbetet, regi­strerades för 20 % av dagarna med åtgärd. Det sociala kontaktnätet utnyttjades mest för små­barnen (råd, stöd, barnvakt) men endast vid ca 13 % av sjukdomstillfällena.