För cirka 100 år sedan skrev epidemiologen August Hirsch om vikten av att se sambandet mellan yttre förhållanden och sjukdomar och också att beakta detta vid åtgärdsbedömningen. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess men frågorna runt samverkan är lika fullt aktuella även idag. Därför bestämde vi som arbetar med Hagaprojektet, ett forskningsarbete med studier av samverkan i fokus, på socialmedicinska avdelningen på landstinget i Örebro att arrangera en konferens om just samverkan mellan socialtjänst, primärvård med flera organ.
Drygt 170 personer samlade under två dagar i november 1985 för att ta del av utgångspunkter för och erfarenheter av samverkan inom olika verksamheter och landsändar (Merparten av anförandena återges här och de medverkande vars bidrag ej publiceras presenteras med titel och arbetsplats).
Samverkan är av flera skäl ett angeläget forskningsområde. Det som bör prioriteras nu är vad samverkan egentligen innebär för brukarna - patienter och klienter.
Under socialförsäkringens expansionsskeden var intresset koncentrerat till att bygga ut och förstärka stödet för nya och förändrade behovssituationer. I nuvarande samhällsekonomi har intresset förskjutits mot att utvärdera och ompröva befintliga förmånssystem. I en debattartikel tog jag 1983 upp betydelsen av att möjliggöra utvärderande vetenskapliga analyser av socialförsäkringen, samtidigt som de etiska svårigheterna betonades (Social Försäkring, 4, 1983, sid 20-21).
På initiativ av Delegationen för social forskning avhölls i maj 1985 i Umeå ett symposium betitlat "Effektivitet och byråkrati i socialförsäkringen". Detta temanummer är en uppföljning av konferensen. De olika bidragen i temanumret illustrerar, på samma sätt som symposiets deltagare, samhällets mångfasetterade intresse av socialförsäkringens effektivitet och byråkrati.
Psykiatrin har under de senaste tiotal åren både debatterats, kritiserats och utvecklats mer än något annat vårdområde. Utvecklingen har i stort sett följt internationella tendenser. Likväl har den långt mer vägletts av ideologiska förhoppningar än av faktisk kunskap om vad som är bra eller mindre bra behandling, bra eller mindre bra vårdorganisation.
Odelat positivt har varit att utvecklingen har erbjudit alltfler olika behandlingsmetoder och vårdformer vilket kan ge underlag för jämförande studier. Förhoppningsvis bör vi därigenom bli bättre rustade att kunna skilja de goda alternativen från de mindre goda.
Några i sammanhanget centrala frågeställningar återspeglas i bidragen till detta temabetonade nummer.
Artiklarna i detta nummer ger ingen systematisk bild av nuläget inom svensk psykiatri. Men de ger exempel på viktiga frågeställningar, vissa intressanta forskningsresultat och olika typer av data som vi behöver för att gå vidare.
Det professionella hälso- och sjukvårdssystemet har varit föremål för mycken debatt under det senaste decenniet. Barnsjukvården har likaså stått under debatt. För utformningen av den framtida mödra- och barnhälsovården har kunskaper om barnfamiljers villkor efterlysts, förekomst av hälsoproblem, åtgärder vid hälsoproblem och dess sociala konsekvenser.
Den nya hälso- och sjukvårdslagen ger sjukvårdshuvudmannen ett befolkningsansvar för hälsan. Med detta följer med nödvändighet krav på ökad kunskap om de upplevda hälsoproblemens sociala och geografiska utbredning, dvs på social-epidemiologisk forskning, särskilt bland barnfamiljer.
Hälsoproblem och sjukdomsbeteende bland småbarnsfamiljer utgör temat för fem artiklar som presenteras i detta nummer av en tvärvetenskaplig forskargrupp inom pediatrik, sociologi och epidemiologi. Artiklarna bygger på två parallella studier från en Stockholmsförort (Huvudsta) och norrländsk glesbygd (Vilhelmina), initierade bl a mot bakgrund av egenvårdsdebatten under slutet av 1970-talet.
Detta temanummer handlar om register. Närmare bestämt sådana register som fd Miljödatanämnden definierade som "en samling uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger ... (som är) knutna till person eller kan knytas till person vad avser hälsa/sjukdom och/eller exponering för kemiska ämnen eller andra miljöfaktorer".
Register var temat för Socialmedicinska föreningens vårmöte på Skansen i Stockholm i maj 1984. Artiklarna i detta nummer är baserade på fria föredrag och inlägg i paneldebatter vid detta möte. Urvalet är gjort så att detta temanummer skall 1) visa exempel på epidemiologisk forskning med registermetodik, 2) ge en beskrivning på några centrala register med tonvikt på kvalitetsbrister och önskemål om förbättringar, 3) spegla planer och tankar vad gäller utvecklingen av register inom hälso- och sjukvården samt 4) lyfta fram de brytningspunkter och konflikter som kan föreligga mellan myndigheter och forskare inom detta område.
Då Socialmedicinsk tidskrift nu valt företagshälsovården som ämne för ett av sina temanummer under våren 1985, har man i högsta grad gjort ett aktuellt ämnesval. Viktiga beslut om företagshälsovårdens utbyggnad, finansiering och ansvar för anpassningsverksamhet kommer att fattas av riksdagen.
Även om 3,5 milj anställda omfattas av avtal om företagshälsovård så är det bara drygt 60 % som har tillgång till service från en företagshälsovårdscentral. Givetvis är det viktigt vilka beslut som fattas och vilka initiativ som tages för en fortsatt utveckling för att nå målet att alla i sinom tid skall ha tillgång till företagshälsovård i lämplig form.
Men för oss som är djupt engagerade i det praktiska arbetet med arbetsmiljöfrågor inom arbetarskyddet eller företagshälsovården är det lika viktigt att samhällsbeslut och partsöverenskommelser ger kvalitativa
resultat. Arbetsinnehåll och versamhetsinriktning måste utgå från en ideologisk klarsyn över vad företagshälsovården skall användas till.
Detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift tar upp ett epidemiologiskt perspektiv på de medicinska alkoholproblemen. Dessa företer epidemiska drag, och en av de viktigaste infallsvinklarna på dem är otvivelaktigt av folkhälsonatur.
Som inom så många andra hälsovårdsfält visar det sig att Sverige intar en ledande roll också inom kampen mot alkoholsjukdomarna, vilket temanumret avser att exemplifiera. Givetvis innebär detta att endast en enstaka av alla alkoholproblemens aspekter kan täckas. Strävan har varit att illustrera att det epidemiologiska fältet består såväl av sin helhet som av sina delar. I det nya svenska primärvårdsbegreppet är ju också det lokala områdesansvaret och den lokala hälsoövervakningen ett centralt viktigt tema.
Kampanjen mot de alkoholbetingade medicinska störningarna är i hög grad en socialmedicinsk angelägenhet, men också en primärvårdsuppgift, där man pga de kvantitativa förhållandena kanske kan säga att socialmedicinen innehar en stabsfunktion medan primärvården står för verksamheten på fältet.
Hälso- och sjukvårdsforskning behandlar frågor om hälso- och sjukvårdens organisation, ekonomi och effekter. Det är en målinriktad forskning, syftande till att höja hälso- och sjukvårdens kvalitet och att förbättra utnyttjandet av dess resurser. Alltså en för samhället i hög grad angelägen verksamhet.
Helt följdriktigt har forskningsområdet blivit hälsopolitiskt prioriterat och föremål för särskilda insatser från såväl Medicinska forskningsrådet (MFR) som från Delegationen för social forskning (DSF). Det har också kommit att inta en alltmer central plats i den socialmedicinska forskningen.
Detta är bakgrunden till att vårmötet med Svensk socialmedicinsk förening ägnades temat hälso- och sjukvårdsforskning - något som legat till grund för detta nummer av SMT.
Den medicinska vetenskapen, som i huvudsak står på en naturvetenskaplig bas, har hittills betraktats som en i de flesta avseenden objektiv vetenskap - och därmed könsneutral. Den är dock av tradition uppbyggd av och fortfarande i stor utsträckning praktiserad av män. Gängse medicinsk teoribildning kring hälsa och sjukdom utgår ifrån ett manligt perspektiv, där exempelvis det reproduktiva arbetet och dess betydelse för hälsan förblivit osynligt och ouppmärksammat. Den medicinska kvinnoforskningens uppgift är nu att avslöja hittills okända förhållanden när det gäller kvinnors hälsa - och därmed bli en länk i kedjan mot jämlikhet för kvinnan i samhället.
Flertalet av artiklarna i detta temanummer har tidigare presenterats som föredrag på det II:a Nordiska seminariet i medicinsk kvinnoforskning i oktober 1984 anordnat av Arbetsgruppen för medicinsk kvinnoforskning.
Vi vill i vårt temanummer om kvinnohälsa markera den kliniska erfarenhetens betydelse som bas för teoribildning och fortsatt utveckling.
Det finns flera skäl till det ökade intresset för ohälsans ojämlika fördelning. Trots kraftig utbyggnad av en relativt jämnt fördelad och lättillgänglig sjukvård har vi i Sverige kvarstående skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika socialgrupper. Vid ekonomisk åtstramning blir det allt viktigare att sjukvårdens resurser går till de grupper som har störst behov och de åtgärder som har störst effekt. De politiska diskussionerna om sjukvårdens huvudmannaskap har också klara fördelningspolitiska aspekter. Men även om vi är överens om målet - minskade klassklyftor i ohälsans fördelning - är vi fortfarande mycket famlande inför vilka medel, som samhället bör ta till för att nå dessa mål.
Det är bl a mot ovanstående bakgrund, som Svensk socialmedicinsk förening har tagit initiativet till återkommande symposier vid Läkarstämman över temat "Klass och ohälsa".
Artiklarna i detta temanummer bygger bl a på föredrag vid dessa symposier.
Det är först under de senaste åren som problemkomplexet kvinnomisshandel kommit att ägnas uppmärksamhet i Sverige. Det är framför allt på samhällets ledningsnivå som initiativ tagits, medan förankringen och kunskaper om dessa problem på fältet - med ett fåtal engagerade undantag - är synnerligen svag.
Det tycks i dag finnas en vilja till förändring, en vilja att lära sig och att försöka förstå. Under de senaste 3-4 åren har en hel del debattlitteratur i ämnet Våld mot kvinnor kommit ut. Det finns emellertid för närvarande mycket litet av tillgängligt undervisningsmaterial om tillvägagångssätt vid behandling av problemet privatvåld, mycket naturligtvis beroende på att man tidigare ignorerat detta problem. Kvinno- och barnmisshandel har varit varje familjs privata angelägenhet. Vi vet i dag, att barn som växer upp i familjer där misshandel förekommer kan erhålla allvarliga skador för livet.
Det är mot denna bakgrund Socialmedicinsk tidskrift funnit det lämpligt att försöka ge en första orientering i ämnet för en större läsekrets. Tidskriften har därför samlat en del bidrag i detta ämne i ett särskilt temanummer.
Arbete börjar bli en bristvara i dagens samhälle. Allt fler får sin försörjning genom olika former av statsfinansiering. Förtidspensionering och sänkt pensionsålder har under senare år blivit vägar man valt för att klara av den ökande bristen på avlönat arbete. Denna utveckling ter sig spontant olustig och stick i stäv mot människans strävan att göra nytta och klara sig själv. Vägen fram till förtidspensionering, ofta via en långvarig sjukskrivning, är för många förnedrande med upphävd självkänsla.
I detta temanummer redovisas olika aspekter på problemet förtidspensionering på grund av rådande arbetsmarknadssituation.
Temanumret utgörs dels av föredrag vid symposiet "Arbetsmarknadspensionering" i samband med Läkaresällskapets riksstämma 1982, dels av andra artiklar. En ytterligare presentation av medverkande i temanumret lämnas på sidan 63 av undertecknad som var symposiets moderator. Min förhoppning är att artiklarna skall bli föremål för diskussion och på sikt kanske stimulera till ytterligare åtgärder på såväl det lokala som det centrala planet då det gäller att minska de negativa konsekvenserna av den på grund av brist på arbete ökande förtidspensioneringen.
Samverkan mellan social och medicinsk verksamhet har det senaste decenniet varit ett nyckelbegrepp i den vårdpolitiska planeringen i vårt land. Krav på ökad sådan samverkan har också återkommit i snart sagt varje utredning och varje lagförslag inom området.
I vad mån dessa strävanden sedan förverkligats i praktiken har varit svårt att klarlägga, trots rader av redovisningar av projektarbeten och trots att ett par utredningar har ägnats frågan. En allmän uppfattning torde vara att samverkansförsöken ofta stött på svåra svårigheter och att utvecklingen i sin helhet knappast varit tillfredsställande.
Till dessa kritiska kommentarer bör dock fogas denne skrivares mening av att vi idag har en rad exempel på ett spännande utvecklingsarbete när det gäller samverkan.
Den hälso- och sjukvårdspolitiska diskussionen var intensiv under 1970- talet. Den ledde bl a fram till den nya hälso- och sjukvårdslagen och en satsning på primärvård och preventiv medicin. Målsättningen för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall planeras med utgångspunkt ifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdsplaneringen har inte styrts med utgångspunkt ifrån befolkningens behov. Vårdutbudet har i stället i hög grad styrts av de olika landstingens skattekraft.
Kommer hälso- och sjukvårdslagen att innebära några skillnader jämfört med i dag? Lagen ger möjligheter för ett offensivt hälsopolitiskt arbete när det gäller att förbättra folkhälsan. Detta kräver dock att lagen tas på allvar och att hälsopolitiken aktivt förs in i samhällsdebatten. Det krävs också att vi kan ta fram bättre planeringsunderlag.
Detta temanummer utgör en sammanfattning av Svensk Socialmedicinsk Förenings höstmöte i Malmö i september 1983 arrangerat av Institutionen för klinisk samhällsmedicin.
Detta är det första av två temanummer om omvårdnadsforskning i Socialmedicinsk tidskrift. I nästa nummer av tidskriften ges några exem pel på aktuella forskningsprojekt och på metoder som har kommit till användning i denna unga vetenskap. I detta nummer beskrivs omvårdnadsforskningens framväxt och utveckling av några omvårdnadsforskare, vetenskapsteoretiker och medicinare. Exempel ges på en begynnande teoribildning inom området. I ett bidrag från Finland talas det om "vårdvetenskap" och i en svensk analys fastställs att kunskapsutvecklingen inom området nu har nått en självständighet. Området är dock ungt och nytt och i behov av omsorgsfull vidareutveckling. Det erbjuder också intressanta möjligheter till tvärvetenskapliga ansatser, där forskare med olika bakgrund kan ge värdefulla bidrag.
Vad händer inom svensk omvårdnadsforskning? Det är knappt mer än sex år sedan den första omvårdnadsforskaren disputerade i Sverige. Sedan dess har utvecklingen gått mycket snabbt. Under den senaste treårsperioden har mer än hundra nya doktorander med denna inriktning registrerats vid våra svenska universitet. I detta dubbelnummer av Socialmedicinsk tidskrift har några artiklar samlats under det gemensamma temat Forskning om omvårdnad.
De exempel på pågående forskning som ges i denna tidskrift utgör inte något representativt urval av allt som händer inom området ens i vårt eget land. Ambitionen har varit att ge några olika prov på vad som finns just nu. Artiklarna uppvisar en stor variation vad gäller teoretiska utgångspunkter, valet av problem och vetenskaplig metod.
Intresset för fördelningsproblemen, som så länge varit av central betydelse i svensk politik har tidigare i anmärkningsvärt liten grad berört hälso- och sjukvårdens område. En snabb förändring tycks emellertid vara på gång och särskilt det senaste året har fördelningsfrågorna kommit att uppmärksammas i allt fler sammanhang. Detta har skett i tecknet av två alltmer betydelsefulla perspektiv. Det ena är att en begränsning av ekonomiska resurserna medfört att en framtida utveckling i huvudsak kan bli beroende av en omfördelning inom befintliga resursramar. Det andra perspektivet är de principer som utgör grunden för den nya hälso- och sjukvårdslagen (HSL), nämligen att vården skall planeras utifrån befolkningens behov och att den skall erbjuda vård på lika villkor och att resurserna skall fördelas efter dessa principer.
Den 1 januari 1983 trädde en ny hälso- och sjukvårdslag i funktion. Den betonar bl a huvudmannens ansvar icke bara för den sjukvårdande verksamheten utan också för den förebyggande. De svenska landstingen förväntas med kraft organisera, genomföra och kanske också utvärdera en förebyggande verksamhet. Dels kommer den förebyggande verksamheten att omfatta en allmänt miljöinriktad hälsovård dels en individinriktad.
I detta temanummer om förebyggande arbete i den nya lagens anda, som baserar sig på de inlägg som gjordes i samband med Svensk socialmedicinsk förenings vetenskapliga höstmöte i september 1982, summeras de hittillsvarande erfarenheterna både i ett mer långsiktigt perspektiv som i det senaste decenniets utvecklingsarbete.
Vid ett symposium anordnat av institutionen för klinisk samhällsmedicin och enheten för forskning inom primärvård vid Lunds universitet tillsammans med vårdcentralen i Dalby och socialtjänsten i Lunds östra distrikt vid 1981 års Dalby-dagar konstaterades: - det behövs bättre planering och underlag.
När primärvården nu inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården får det primära ansvaret för hälso- och sjukvården och den primärkommunala socialtjänsten får motsvarande lokalområdesansvar inom sitt ämnesområde bör förutsättningar kunna skapas för en bättre och samlad samhällsplanering.
Självmordet har lyfts fram från sitt tabuerade dunkel och blivit ett beteende bland andra beteenden, lika möjligt och omöjligt att förstå som djup neuros eller en psykos och lika angeläget att rätt bemöta som sådana tillstånd.
Under Läkaresällskapets riksstämma 1981 höll psykiatriska sektionen ett möte kring självmordsproblemen. Bearbetade föredrag från detta publiceras här. En genomgående tanke är att vi måste finna nya vägar att öka vår kunskap. Den kan samlas genom vetenskaplig aktivitet. Väl så viktigt är att den samlas i vardagens arbete.
Vi börjar småningom få material för en mer rationell inställning till självmordsproblemen i den psykiatriska vardagen. Detta skall långsamt hjälpa oss till riktigare åtgärder. Den spontana oron för människor som söker oss, bl a för sina självmordstankar, kommer fortfarande vara vår bästa vägledare i detta förebyggande arbete.
Vid 1982 års medicinska Riksstämma presenterades ett symposium benämnt "Hur kan vi mäta hälsoläget bland svenska barn?" Symposiet anordnades av sektionen för pediatrik gemensamt med sektionerna för barn- och ungdomspsykiatri samt socialmedicin. Deltagarna i symposiet har i detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift beretts tillfälle att publicera sina bidrag till symposiet.
Utöver symposiebidragen presenteras i detta temanummer artiklar som redovisar hur barn påverkas av olika omgivningsfaktorer.
Detta blandnummer av SMT har till viss del baserats på bidrag till Svensk Socialmedicinsk Förenings vårmöte i Linköping 10-11 mars detta år. Detta ger osökt anledning att påminna om existensen av ifrågavarande sammanslutning, som periodvis skymtat med egen spalt i denna tidskrift men som i sin helhet knappast presenterats sedan den startade för cirka 15 år sedan.
Föreningen omfattar socialmedicinskt intresserade människor från olika yrkesgrupper, mestadels läkare men också socionomer, sociologer, sjuksköterskor, administratörer etc. Den har flera funktioner. För läkarna utgör den en sektion inom Svenska Läkaresällskapet och en specialistutbildning inom Sveriges Läkarförbund. För övriga yrkesgrupper kan den i någon mån vara en intresseorganisation, i den mån de har arbetsuppgifter vid de socialmedicinska institutionerna, men i övrigt väsentligen en förening för utbyte av vetenskapliga, pedagogiska och andra erfarenheter.
Detta nummer belyser den traditionella medicinen med exempel huvudsakligen hämtade från den afrikanska kulturkretsen. Begreppet traditionell medicin som sådant är inte helt oproblematiskt, men användbart för att avgränsa vårt tema. Den folkligt förankrade synen på medicinska frågor, med rötter i de förkoloniala, traditionella kulturerna i Afrika, kan självfallet ges beteckningen "traditionell" då den ställs mot den medicin som har sitt ursprung och främsta förankring vid de västerländska universiteten. Vi bör dock hålla i minnet att dessa distinktioner - traditionell/ icke traditionell och folklig/akademisk - endast beskriver två dimensioner av verkligheten och att relationen mellan "våra" medicinska uppfattningar och "deras" är mera komplicerade än så.
I artiklarna i detta nummer ställs två perspektiv bredvid varandra, vilket jag hoppas är fruktbart. Frants Staugård representerar en Public; Health position. Han kartlägger den traditionella medicinen med sedvanlig socialmedicinsk metodik. Hans artiklar om traditionella medicinmän och bybarnmorskor i Botswana är uttalat handlingsinriktade. Sedan följer ett antal artiklar med en antropologisk ansats. Dessa är mindre ägnade åt kvantitativa frågor, dvs hur vanligt förekommande fenomenet är, utan desto mer åt den traditionella medicinens kvalitativa innehåll
Ambitionen bakom det här SMT-numret är att ge en översiktlig bild aktuell svensk forskning och planering inom trafiksäkerhetsområdet. I olika bidrag belyses människans, fordonets och miljöns betydelse i samband med uppkomsten av trafikolyckor. Skador är den ledande dödsorsaken under människolivets fyra första decennier. Det stora antalet dödsfall och handikapp som orsakas av skador medför också mycket personligt lidande och dryga kostnader för samhället i termer av produktionsbortfall och ianspråktagande av knappa resurser inom hälso- och sjukvården. På varje i samband med olyckor omkommen går hundratals skadade som tillsammans tar i anspråk en större del av våra läkarresurser än vad de flesta sjukdomar gör.
Nya perspektiv skymtar inom äldreomsorgerna - perspektiv som kan te sig både hotande och lovande.
Hotbilden innebär klara risker för social nedrustning inom äldreomsgerna och en framtida situation där olika hjälpbehövande grupper strider om de allt mer knappa resurserna. Den positiva bilden inrymmer möjligheter att genom ett bättre utnyttjande av befintliga resurser, ändå kunna ge varje äldre den service och vård man behöver och vill ha. Denna mera positiva utveckling ställer stora krav på kunskaper, mod och vilja hos alla berörda parter.
Artiklarna i detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift kan i dessa sammanhang ses som viktiga pusselbitar. Artiklarna utgör en blandning av debatt, kunskapsöversikt och redovisning av forskning och utvecklingsarbete.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
