Kommunerna ska lösa bostads-, sysselsättnings- och andra sociala frågor och primärvården flyktingarnas behov av hälso- och sjukvård. Det har visat sig att flyktingarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser är stort, vårdkonsumtionen och sjukligheten överstiger genomsnittet för kommuninvånarna. Psyko somatiska sjukdomar och karies är vanligare. Flyktingarna har också en annan syn på att gå till doktorn och "egenvårdar" inte i samma utsträckning som vi svenskar. Små symptom kan därför föranleda sjukvårdsbesök. Kulturella skillnader och språkbarriärer gör att lång tid måste avsättas vid sjukvårdskontakterna.
Världshälsoorganisationen (WHO) fyllde 40 år under 1988. Organisationen bildades den 7 april 1948 och hade valt tobak som kampanjtema för sitt jubileumsår. Under mottot "Tobak eller hälsa - välj hälsa" uppmärksammades tobaken som hälsoproblem runt om i världen liksom i Sverige. Utöver belysning av en rad aspekter inom tobaksområdet anordnades den 7 april i Skövde en nationell och delvis internationell tobakskonferens. Denna arrangerades av Skaraborgs läns landsting och Socialdepartementet i samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen, Landstingsförbundet, NTS, Skolöverstyrelsen och Socialstyrelsen.
Undertecknade har nu fått erbjudande om att vara gästredaktörer för ett temanummer om tobak i Socialmedicinsk tidskrift. Detta temanummer bygger på den breda samhällsmedverkan, som är nödvändig för minskning av tobaksbruket i vårt land och en ökning av rökfria inomhusmiljöer.
Den miljörelativa handikappdefinitionen har stimulerat till en förnyad forskningsaktivitet. Då handikapp antas bero av både individuell funktionsnedsättning och miljöns krav öppnas ett brett spektrum av fruktbara frågeställningar inom många vetenskapsområden.
Centralt står frågor om faktorer och processer som gör att funktionsnedsättningar blir till handikapp liksom möjligheterna att kompensera funktionsbortfall hos en individ - psykologiskt, socialt, medicinskt eller tekniskt. Hur funktionsförmågan kan förbättras genom träning och rehabilitering resp hur prestationskrav kan minskas genom miljöanpassning eller social förändring är andra intressanta målområden för kunskapsutveckling.
En mer problematisk konsekvens av den breda ansatsen är att forskning måste bedrivas inom många olika fakulteter, discipliner och institutioner - medicinska, tekniska, beteende- och samhällsvetenskapliga, humanistiska. Ämnesfördjupningen och den specialiserade kunskapen är en förutsättning för kvalitet, men detta medför samtidigt risk för splittring som kan göra handikappforskningen svag, ineffektiv och utan egen hemvist och organisatorisk förankring inom forskningsorganisationen.
Data, som bla Statistiska centralbyrån tagit fram, visar att antalet äldre i samhället ökar i en sådan omfattning, att vårdresurserna inom en snar framtid inte kommer att räcka till. Om de stolta mål om hemtjänst och hemsjukvård som finns uppställda skall förverkligas, måste ännu flera av dem som nu vistas på institutioner få vård i hemmet. Detta kräver ett stort engagemang från anställda och anhöriga, likaväl som en kompetensutveckling inom hemtjänst och hemsjukvård.
När politiker skall börja prioritera bland en mängd åtaganden måste de bete sig som om de beträder ett minfält. Vi skall här lansera mineringsteorin för att försöka förstå en del företeel ser som vi alla bevittnar i dagens vårddebatt. Vi måste försöka tränga bakom den startegi, som går ut på att symboliskt rädda den svenska modellen genom retoriska problemlösningar. Likt ett minfält som man försöker undvika att beträda, undviker ansvariga politiker minfältet genom att skjuta problemen framför sig.
Förr användes ofta uttrycket 'född med silversked i munnen'·för att understryka välbärgade människors möjligheter till framgång. Också när det gäller hälsa kan uttrycket gälla, faktiskt än idag, eftersom det finns klara skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper. Viktigare ändå är vad man äter, med silver eller rostfritt. Att få kunskap om vad för slags mat som skadar respektive ger hälsa borde vara en mänsklig rättighet.
Vår tanke med det här numret av Socialmedicinsk tidskrift är att ge en översikt över olika aspekter på ämnet kostupplysning, att ge inspiration för kostupplysningsarbete genom information om vad som görs, har gjorts och kan göras inom olika samhällssektorer för att öka allmänhetens intresse av och möjlighet att få matinformation och att sprida kunskap om kosten förr och nu i Sverige och om det moderna matbudskapet.
Det ursprungliga planerade temanumret om handikappforskning har tack vare glädjande tillströmning av intressant artikelmaterial blivit till två. Föreliggande andra nummer visar återigen vilken bredd och mångfald som karakteriserar området.
Konkreta tecken börjar nu också förmärkas på en ökning av mängden handikappforskning. Vare sig man mäter i termer av omfattning av anslagna medel från offentliga forskningsfinansiärer, antal registrerade, pågående forskningsprojekt eller publicerade rapporter indikeras en tillväxt i storleksordningen trettio-femtio procent. Denna i och för sig uppmuntrande siffra skall dock jämföras med målsättningen minst en fördubbling som FRN:s handikapputredning uppställt.
Egentligen finns potentiellt handikappaspekter med i alla sammanhang som rör människans levnad. Det riktigt stora resurstillskottet för handikappforskningen kan nog uppnås ju fler och ju bättre forskare som kan fås att beakta den dimensionen.
Vikten av att äga ett språk kan inte nog poängteras. Att kunna tala, läsa och skriva har blivit om inte livsviktigt, så i alla fall av mycket stor betydelse för människor i dagens samhälle. Det är därför ett både mänskligt och samhälleligt intresse att varje enskild individ ges möjlighet till en optimal språklig utveckling. Logopedutbildningen, som i år firar 25 år, är ett svar på detta behov. I artikeln Logoped idag, igår, imorgon ges en beskrivning av utbildningens tillkomst och utveckling.
Från början arbetade logopederna så gott som uteslutande vid sjukhus på sk logopedmottagningar eller foniatriska avdelningar. Det senare är beteckningen för verksamheten om kliniken har tillgång till foniater, dvs specialutbildad läkare. Vid dessa kliniker bedrivs allmänlogopedi dvs man tar här hand om alla olika språk- tal- och röstavvikelser.
Flertalet logopeder är fortfarande verksamma inom sjukvården, men man finner dem nu inte bara på logopedmottagningarna. Många logopeder har specialiserat sig på särskilda patientkategorier. Dessa specialiserade logopeder kan vara knutna till logopedmottagningar eller foniatriska avdelningar, men de kan också tillhöra andra sjukhusavdelningar tex öron-, neurolog- och barnpsykiatriska kliniker.
De senaste decennierna har en rasande utveckling ägt rum inom snart sagt alla medicinska och sociala verksamhetsområden. Några orsaker till detta är ganska påtagliga. Tillgången till enormt ökade ekonomiska resurser. Men också en lika enorm ökning av intellektuella stimuli, bl a sammanhängande med en kraftig tillväxt av forskning och vetenskap.
Vad gäller forskningens betydelse för förändringar i samhället tänker man gärna i första hand på teknologiska förändringar. Men minst lika väsentligt torde vara samhälls- och beteendevetenskapernas påverkan på den ideologiska utvecklingen, särskilt i västvärlden.
I det klimatet växte framförallt under 1970-talet fram storstilade visioner där ledstjärneorden vart ex helhetssyn, psykodynamiskt synsätt, prevention, primärvård. Dessa visioner har i anmärkningsvärt stor utsträckning växlats in till en slags realiteter. Principen om helhetssyn har styrt den organisatoriska omvandlingen av såväl socialtjänst som primärvård.
Att visionerna på detta sätt blivit till verklighet betyder dock ingalunda att de blivit oomstritt förhärskande. De gamla nyckelorden har så småningom ersatts av nya signaler som kompetens, struktur, tydlighet, rationalitet och utvärdering.
Vårdforskning, omvårdnadsforskning, tvärvetenkaplig vårdforskning - det finns många begrepp som delvis täcker varandra. Vi är många som på olika sätt försöker bidra till utvecklandet av ny kunskap inom vårdverksamhet. När man har startat den här verksamheten är det två tankar som varit bärande:
I. Människor som arbetar med vård i många år får en stor praktisk erfarenhet som gör att de kan formulera viktiga teoretiska problem och på andra sätt engagera sig i forskningen kring vård. Det är viktigt att man ordnar så att dessa människor får en reell möjlighet att delta i forskningsarbetet.
2. Vård är en social verksamhet med många tekniska och medicinska aspekter. Skall man studera den måste man få fram ett genuint mångårigt samarbete mellan samhällsvetare, medicinare och naturvetare.
Det som skall styra utvecklingen i en ny forskningsverksamhet bör ju vara frågeställningarna och
de verkliga behoven av kunskap. Om man istället har som utgångspunkt att en viss grupp, tex sjuksköterskorna, skall höja sin status med den formella forskarkompetensens hjälp kan man istället för samhällsnyttig kunskapsutveckling få en krampaktig strävan till reviravgränsning.
Att habilitera betyder etymologiskt att göra någon skickligare. Habiliteringen är dels den process, som innebär att man skapar förutsättningar för ett barn att utvecklas så långt som möjligt trots skador eller funktionsnedsättningar i nervsystemet. Ordet används emellertid också för att benämna den organisation inom landstinget, som ger det stöd som barn och familjer behöver under habiliteringsprocessen.
Habiliteringen har sitt ursprung dels i ett ortopediskt och barnmedicinskt intresse för rörelsehindrade (fr a barn med CP) och dels i ett socialt, pedagogiskt och psykologiskt engagemang för de utvecklingsstörda från samhällets sida.
Mot ovanstående bakgrund vill detta nummer av SMT värdera en del insatser som gjorts, peka ut behov och arbetsområden och blicka framåt mot möjliga arbetsformer. Vi vill med dessa artiklar sprida kunskap till våra kolleger inom habiliteringarna. Vi vill också ge ett bra underlag till påtryckarorganisationer, planerare och politiker. En fortsatt utveckling av habiliteringen är helt nödvändig i vårt samhälle. Det rör en stor grupp barn och ungdomar och påtagliga brister pekas ut i den forskning som här presenteras.
Epidemiologi är en grundläggande disciplin inom det folkhälsovetenskapliga området. Dess socialvetenskapliga ursprung har format dess metodik, som vid medicinska tillämpningar haft en traditionellt kvantitativ inriktning. Nödvändigheten av tvärvetenskapliga och försöken till tvärkulturella forskningssamarbeten har emellertid skapat behov av och även visst utrymme för kvalitativa ansatser. Epidemiologisk metodik och ett epidemiologiskt tänkesätt är särskilt viktigt inom hälsoforskning i u-land.
"Epidemiologi i och med u-land" utgör temat för tio artiklar som presenteras i detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift. Snarare än att spegla hälsoproblemen i olika u-länder är ambitionen att illustrera det epidemiologiska arbetssättets möjligheter och begränsningar, dess olika nivåer och tvärvetenskapliga inslag. Artiklarna illustrerar också att samarbete mellan svenska institutioner och u-landsinstitutioner kan åstadkomma kunskapsuppbyggande på ömse håll. Ingen kan emellertid vara "expert på andra". Tvärkulturella forskningssamarbeten måste präglas av tvåvägskommunikation, uthållighet och ödmjukhet.
Medicinhistoria idag är utan tvivel någonting annat än medicinhistoria igår. Dagens medicinhistoria strävar efter att öppna blicken åt så många håll som möjligt. Samhällsvetenskaperna har gett viktig inspiration. Sedan flera decennier pågår en utvidgning av medicinhistoriens traditionella områden till fält som tex de medicinska institutionerna, den offentliga hälsovårdspolitiken, vårdideologierna eller läkarens roller och status. En växande litteratur ägnas de stora sjukhusen eller samhälleligt genomgripande sjukdomar som epidemierna. Ofta tar man i dessa sammanhang stöd i en kvalificerad demografisk forskning.
Det var inte läkarna som bestämde vem som var sjuk eller inte. Rimligtvis var det den sjuke själv. Från den synvinkeln kan ingenting som berör hälsa och sjukdom, hur fjärran, främmande eller icke-professionellt det än kan tyckas, uteslutas från medicinens historia. Uppsatserna i detta temanummer vill tillsammans visa på styrkan i ett sådant övergripande perspektiv.
Socialmedicinska sektionen av svenska läkarsällskapet anordnade 1986 för tredje gången i följd ett symposium på läkarstämman om sambandet mellan klass och ohälsa. Anledningen till denna envishet är att ämnet utgör själva kärnan i socialmedicinens kunskapsområde.
Under läkarstämmesymposiet presenterades nya empiriska data om ohälsans klassmässiga fördelning i Sverige.
Vad beror skillnaderna på? Kan kunskapen om sociala orsaker och möjliga mekanismer fördjupas? Man hör ibland att socialklasstillhörighet bara innebär en diffus sammanfattning av den exposition av mera biologisk karaktär som olika individer utsatts för, och att det är mera fruktbart att nöja sig med att studera dessa expositioners relativa betydelser. Men så enkelt är det väl inte?
För forskarsamhället gäller att besinna den eviga sanningen: som man frågar får man svar. Vetenskapens uppgift kan knappast vara att fungera som ett slags ställföreträdande Dagens Eko. För att frågorna ska bli annat än rop ut i mörkret krävs teoriutveckling - varför inte inom en tvärvetenskapligt präglad socialmedicin?
Stöd och hjälp till barn och deras föräldrar har sedan lång tid varit en viktig delkomponent av den svenska välfärdspolitiken. Det senaste decenniet har emellertid ett begränsat ekonomiskt utrymme lett till ökade svårigheter att förverkliga högt uppsatta politiska mål genom fortsatt expansion. Under sådana förhållanden stiger kraven på analys av olika tjänsters effektivitet och ändamålsenlighet. Besvärliga frågor måste ställas: Erbjuds barnfamiljer den service och hjälp de efterfrågar och/eller har behov av? Satsar samhället på rätt insatser och utförs de på rätt sätt? Går det åt för mycket tid till att diskutera, föreskriva och rapportera om hur och varför istället för att producera tjänster? Ägnas det allt större energi åt revirbevakning?
Projektet "Barnfamiljerna och samhällets service" startades i Uppsala 1984. Projektets ambitioner var högtflygande och långt ifrån blygsamma. De gick ut på att både skapa nya teoretiska infallsvinklar och initiera förändringar. Resultat från projektarbetet har tidigare publicerats i Socialmedicinsk tidskrift nr 1 1987 och nr 1 1988. Detta temanummer bygger väsentligen på analyser av kartläggningsmaterialet.
Föreliggande temabetonade nummer kring barns och barnfamiljers socialmedicinska problem är ett axplock av olikartade spörsmål.
I de inledande artiklarna står samarbetet mellan sjukvård och socialvård i fokus.
Beträffande temanumrets innehåll i övrigt torde artikelrubrikerna tala för sig själva. Boel Jorup belyser samverkansfrågorna ur ett särskilt perspektiv, svårigheten vad gäller samverkan mellan institutionsvård och öppen vård. Eva Escher, Rolf Zetterström och medarbetare berikar vår kunskap om förhållanden som kännetecknar olika sociala problemgrupper bland barnfamiljerna.
I detta nummer redovisas en undersökning av allmänmedicinaren Hans Åberg och företagsläkaren Bertil Grönqvist. Det är en jämförelse av hälsotillståndet hos arbetsmarknadspensionerade och äldre anställda.
I befolkningsmässigt avseende har Sverige under de senaste decennierna undergått stora förändringar. För varje årtionde har antalet invandrade grupper blivit fler och fler. Att fästa rättigheter på papper är en enkel sak, men att i praktiken skapa ett samhälle som ger förutsättningar för livskraft hos olika kulturer är komplicerad. Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift avser att på vissa punkter belysa villkoren för skilda kulturer som lever sida vid sida och att ge viss orientering om vidden av de kulturella skillnaderna mellan olika invandrargrupper.
För 13 år sedan hade Socialmedicinsk tidskrift ett specialnummer om sjuksköterskan och den öppna vården. Fram till idag har det skett förändringar inom den svenska hälso- och sjukvården och inte minst inom primärvården. Distriktssköterskans uppgifter är mångfasetterade. Hon/han är samordnare, omvårdare, undervisare, handledare och arbetsledare samt medmänniskan i primärvården.
Eftersom distriktssköterskan finns så behöver vi inte uppfinna henne/ honom utan bara se till att primärvården behåller och tillvaratager henne/ honom som resurs och arbetskamrat. Därför är detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift ägnat åt distriktssköterskan och nästan samtliga artiklar är skrivna av sjuksköterskor/distriktssköterskor som idag arbetar på olika sätt med primärvårdsfrågor.
Det råder inte längre något tvivel om att HIV kommer att bli ett förödande hot mot delar av mänskligheten. I vissa områden kan de produktiva åldrarna riskera att närmast utplånas, i andra kommer särskilt de svaga i samhället att drabbas. Detta inträffar i en tid då frigörelse- och utvecklingsarbetet kommit igång i eftersatta delar av världen och i en tid då medicinska och vetenskapliga framsteg i de industrialiserade länderna fått många invaggade i tron att alla sjukdomar går att bota.
I detta temanummer återges några sociala och psykologiska perspektiv på HIV-epidemin.
Vi alstras genom och föds med sexuellt beteende. Klein (10) ansåg nyligen att heterosexualitetens prokreativa betydelse kan sökas i att äggceller och spermier förblir evigt unga, medan de övriga kroppscellernas arvsmassa utsätts för så många former av genetiskt slit att de åldras och dör. Reduktionsdelningen och därefter könscellernas sammansmältning utgör således en produktkontroll genom de olika biologiska selektionsprocesserna.
I detta temanummer belyses några aspekter av dagens svenska sexologi, framför allt på den kliniska sidan. En handfull författare har ur tvärvetenskapligt perspektiv velat ge läsaren en inblick i "The State of the Art", vilken då ultimativt kan vara ett resultat av samhällets kontroll.
Läkaresällskapets riksstämma 1986 hade som ämne för den särskilda temadagen valts "Handikapp och förflyttningshjälpmedel". Under dagen hölls en rad symposier och föreläsningar och på kvällen ett offentligt möte "Vi är alla i rörelse". Flertalet av de föredrag som hölls återfinnes i detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift. Förflyttningshjälpmedel har valts som särskilt ämne för temadagen eftersom de berör ett stort antal personer. Mycket av problematiken är dock generell. Förflyttningshjälpmedel svarar för ungefär en fjärdedel av hjälpmedelskostnaderna. Nio procent av befolkningen i åldersgruppen 16-84 år är rörelsehindrade. Trettiotusen av dessa använder rullstol. Trehundratusen i åldersgruppen 16- 74 år har uppgivits inte kunna gå i trappor utan besvär, och minst 250 000 har nedsatt kraft/rörlighet i övre extremiteterna.
Begreppen funktionsnedsättning och handikapp har diskuterats mycket under senare år. En diskussion av dessa begrepp och av behovet av utvärderingsmodeller för att kunna bedöma effekter av olika hjälpmedel diskuteras i en inledande artikel.
Föreliggande temanummer är en uppföljning av Svensk Epidemiologisk Förening och Svensk Socialmedicinsk Förenings höstmöte 1986. Huvudämnet vid mötet var Olyckfallsepidemiologisk forskning. Symposiet delades in i tre olika teman - register, klassifikation och intervention. Flertalet av de vid symposiet presenterade inläggen har därefter kompletterats och bearbetats ytterligare. De publiceras här som ett sammanhållet temanummer.
Låt mig ge tre goda skäl för att just nu uppmärksamma omsorger och omsorgsforskning.
- En ny omsorgslag har i år antagits av riksdagen och kommer att träda i kraft den 1 juli 1986.
- Någon professur eller annan föreslagen forskartjänst inrättas däremot icke.
- Den nya sociala omsorgslinjen inom vårdhögskolan utexaminerar nu en första elevgeneration.
Dessa "händelser" markerar viktiga steg i utvecklingen av omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda.
I detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift och i ett kommande skall dagens kunskapsläge på området belysas av ett antal specialister, som flera aktivt medverkat i denna utvecklingsprocess. Inte minst viktigt är att i sammanhanget kritiskt granska kvarstående brister för att kunna ställa upp mål för ett fortsatt socialt reformarbete.
Innehållet i detta temanummer speglar en del av de diskussioner som är aktuella inom tandvården i dag. Diskussioner som visar att tandläkarna kompletterat en starkt individorienterad syn till en mera samhällsodontologisk sådan på sina arbetsuppgifter. De senaste decenniernas ovanligt snabba förändringar innebär sannolikt att nuläget måste ses som en liten anhalt på vägen - vart denna väg leder är omöjligt att förutsäga. Kanhända kommer den nya tandvårdslagen att förändra vårdsituationen liksom de förändringar som aviserats när det gäller tandvårdsförsäkringens åtgärdsdebitering.
Svenska omsorger motsvarar högt stälIda ideal och åtnjuter ett - sannolikt välförtjänt - grundmurat gott rykte internationellt. Detta betyder förvisso inte att alla ideal är förverkligade. Mycket har inte gått att förverkliga eller har inte fått förverkligas. Stundom har resultaten blivit andra än de förväntade och avsedda. Ibland föreligger motstridiga ideal och intressekonflikter.
Flera idag aktuella exempel på meningsbrytningar och paradoxala konsekvenser av omsorgsåtgärder förekommer i detta andra omsorgs-temanummer: Integrering i skola eller boende kan innebära social segrering och isolering, hävdas det bl a i en artikel. I USA anges just nu ett "desperat behov" av forskning om effekten av och rimligheten i mainstreaming-systemet - individualintegrering i skolan.
Nya medicinska landvinningar inom genetiken, som redovisades i en artikel i föregående temanummer, har givit ökande möjligheter att genom fosterdiagnostik och abort förhindra att barn med skador eller avvikelser föds. Detta kan sägas vara i överensstämmelse med läkekonstens strävan att hindra sjukdom och lidande. I ett debattinlägg i detta nummer diskuteras andra, negativa effekter av framförallt etisk och psykologisk art, som fosterdiagnostiken kan ge.
Svensk äldrevård står inför betydande förändringar. Resurser skall omfördelas från sluten länssjukvård till öppen vård och hemsjukvård. Kommunernas ålderdomshem skall avvecklas och den sociala hemtjänsten förstärkas.
Ett syfte med detta temanummer är att redovisa de kunskaper som idag ändå finns om anhörigas insatser inom äldreomsorgen.
Temanumret inrymmer också debatterande inslag, som utifrån olika utgångspunkter belyser anhörigvårdens möjligheter och begränsningar. I flera artiklar diskuteras anhörigas vilja, ork och möjligheter att ställa upp för sina anförvanter i framtiden. Ett budskap i detta temanummer är att de flesta anhöriga vill ställa upp och göra insatser. Många anhöriga tvekar dock att ta på sig ett omfattande vårdansvar. Man vill inte binda sig, man vill inte vara ensam om ansvaret och man vet kanske inte vilken hjälp man skulle kunna få av samhället. Det är heller ingen självklarhet att man som anhörigvårdare får hjälp om man behöver.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
