Rätten till arbete måste ses som en grundläggande mänsklig rättighet. Dagens samhälle förvägrar hundratusentals människor som kan och vill göra en insats i produktionen den rättigheten. De förvägras därmed också det livsinnehåll och den gemenskap som ett arbete kan ge - om det är ett meningsfullt arbete och om arbetsorganisationen ger något utrymme för gemenskap.
Min förhoppning som gästredaktör har främst varit att medverka till en bättre förståelse för hur samhällsorganen och de fackliga organisationerna från sina respektive förutsättningar, kan samverka och komplettera varandra när det gäller att förverkliga kravet på arbete åt alla.
Män och kvinnor är biologiskt olika. Av det följer en del biologiskt betingade skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor.
Men livsmönster och livsvillkor är långt mer olika än vad som följer av de biologiska skillnaderna. Det förklaras av könsrollerna. Nedärvda traditioner, sedvänjor, säger att män och kvinnor ska bete sig olika, syssla med olika saker osv. Det är skillnader som har utvecklats i det sociala samspelet. De är socialt betingade.
De flesta är ense om att de socialt betingade könsskillnaderna inte är önskvärda. Jämställdhet mellan könen är en paroll som alla partier och betydande organisationer i samhället ställer sig bakom. Och vem kan argumentera för något annat?
Men skillnaderna finns bevisligen ändå. Därför är debatten i denna fråga viktig. Därför är det också viktigt att få fram konkreta beskrivningar på vari skillnaderna består och forskning om orsakerna till att män och kvinnor inte är jämställda. Alla sådana fakta komplicerar jämställdhetsfrågan. Det är nyttigt.
Torsdagen den 16 och fredagen den 17 november förra året hölls i Södertälje ett symposium om Välfärd och ofärd. Symposiet arrangerades av Socialmedicinsk tidskrift.
Syftet med symposiet - som ligger till grund för detta nummer av SMT - var att försöka lyfta fram och analysera bristerna i välfärdssamhället och försöka finna orsakerna till dessa brister.
Symposiet arbetade med inledningsanföranden och diskussioner utifrån dessa. Anförandena grupperades kring fyra huvudrubriker:
Drömmen om välfärdssamhället
Välfärdens sjukdomar
Sociala problem i välfärdssamhället
Ofärdens etiologi
Ledare: Medicinska fakultetsnämnden i Lund har föreslagit att professuren i socialmedicin skall avskaffas och ersättas med en professur i långvårdsmedicin. Det har också - som framgått av artikel av Erik Allander i SMT 4 - 5/79 - förelegat tankar på en omprövning av den professur i socialmedicin vid Karolinska institutet som varit vakant i flera år. Detta är omständigheter som aktualiserar basala frågor om socialmedicinens situation.
I övrigt publiceras dessa artiklar i blandnumret:
Psykiatrins omvandling
Beteendeterapi mot alkoholmissbruk
Aktiviteter på en klinik för psykiatrisk äldrevård
Samverkan mellan psykiatriska verksamheten och socialvården i Luleå
Råckstaprojektet
Om hjärtsjukdom hos vuxna svenskar 1968 och 1974
Patientupplevda behov som bas för sjukvårdsprocessen
Sjukvårdens mål är att förbättra befolkningens hälsa
1979 har av FN förklarats som internationellt barnår. Bakgrunden är att det idag finns 1,5 miljarder barn under 15 år i världen. De utgör mer än en tredjedel av världens befolkning och växer upp under mycket olika levnadsförhållanden. 200 miljoner barn lär sig aldrig läsa, skriva eller räkna. 500 miljoner barn hotas av näringsbrist och hälften lider av svår undernäring. I detta perspektiv kan svenska problem ibland upplevas som "lyxproblem", men de finns och upplevs - och kan förebyggas och åtgärdas.
Socialmedicinsk tidskrift och Föreningen Sveriges Socialchefer vill ge sitt bidrag till barnåret genom ett speciellt nummer om barn i det svenska samhället. Vi har i detta nummer koncentrerat oss på barn i allmänhet och inte speciellt analyserat invandrarbarnens problem. Vi avser att komma tillbaka med ytterligare specialnummer om invandrarna. Vi menar att det finns tillräckligt många problem som berör alla barn oberoende av ras, språk och kultur.
Medicinhistoria har varit ett försummat område i Sverige, vårdens historia nästan okänd. För denna typ av forskning är samverkan medicin- humaniora- samhällsvetenskap nödvändig. Vi behöver en mobilisering av allsidiga kunskaper med ett brett samhällsperspektiv för att belysa dagens och söka lösa framtidens problem. Ännu saknas lämplig form för samarbete på detta område. Detta temanummer vill ge exempel på vad som ändå har utförts när det gäller medicinhistorisk forskning på skilda håll.
En avsikt med temanumret är också att peka på vilka angelägna och givande frågeställningar som finns i gränsområdet mellan medicin och historia ur forskningssynpunkt. Det avslutande samtalet mellan två socialmedicinare och två historiker inventerar problemområden och samarbetsbehov samt möjligheterna att organisera och stimulera tvärvetenskaplig forskning. Det är redaktörens förhoppning att några av de tankar som framförs skall kunna förverkligas.
För ett par år sedan kom mera tydliga signaler om att kriminalpolitiken skulle få en ny inriktning: straffmomentet skulle framhävas och behandlingssidan tonas ner. Många vårdarbetare fick onda aningar: var det urgamla föreställningar om allmänpreventionens välsignelser som hade dykt upp igen? Hade de magra resultaten av en behandlingsinriktad kriminalvård medfört att alla försök till individualiserade insatser nu skulle ges upp? Och så nästa tanke: hade verkligen kriminalvården varit behandlingsinriktad? Skulle de nya signalerna innebära att försöken till konstruktiva rehabiliteringsansträngningar skulle tvingas att helt upphöra? Skulle de kustodialt inriktade krafterna nu definitivt få övertaget och repressionen förstärkas? Sådana frågor har inspirerat till föreliggande SMT-nummer.
Under de senaste åren har man både nationellt och internationellt kommit att intressera sig alltmer för barnens levnadssituation ur miljösynpunkt, både fysiskt och psykiskt.
Trots att vi under de senaste åren i oiika rapporter, förslag och betänkanden, belyst delar av barns behov, problem och förhållanden, har man först med "Barnens livsmiljö" fått fram ett heltäckande utredningsmaterial som beskriver barns levnadsvillkor i Sverige. Barnmiljöutredningens arbete, som påbörjades 1973 under ledning av generaldirektören Bror Rexed, framlades i december 1975.
För att bredda diskussionen och föra den vidare har Socialmedicinsk Tidskrift ställt detta temanummer till förfogande för en kortfattad sammanfattning av barnmiljöutredningens principer.
Det är vår förhoppning att vi med detta temanummer skall nå ut till en större målgrupp, direkt engagerad i olika barnmiljöproblem. Kanske är det så att det inte finns några, eller inte borde finnas några, speciella barnmiljöfrågor utan snarare miljöfrågor som berör oss alla där barnens välfärd måste skapas genom en totalsyn på deras behov och på det samhälle de växer upp i.
I föreliggande nummer av Socialmedicinsk Tidskrift har vi försökt visa några nyare ansatser i den socialmedicinska forskningen kring coronar-sjukdom.
I en inledande artikel redogör jag själv för det nuvarande forskningsläget när det gäller psykosocial infarktgenes. Olika personlighetsmått, beteendeobservation (särskilt typ A-beteende, dvs ständig bråttomkänsla), fysiologiska reaktionsmönster och mått på psykosociala påfrestningar tas upp i relation till olika kranskärlssjukdomsmanifestationer. Arvets betydelse diskuteras.
Vad är social expertis? I artikel om yrkesroller inom hälso- och sjukvård analyseras tre yrkesroller, som alla har starka sociala inslag i arbetsuppgifterna. Kuratorsgruppen, som har en nästan helt homogen utbildningsbakgrund, är den som betraktas som den klarast profilerade sociala expertisen. Socialarbetarrollen debatteras i olika sammanhang: yrkesrollen relaterad dels till den egna utbildningen och kompetensen, dels till andra yrkesutövare tex psykologer och personal inom hälso- och sjukvård och slutligen även till politiker - framför allt då inom den primärkommunala socialvården. Förhållandet till patient/klient har tidvis kommit i skymundan bland alla diskussioner kring "fixar- och/eller behandlarroll". Detta nummer är utformat i samarbete mellan undertecknad, kurator Siv Tollemar, ordförande i Svensk Kuratorsförening, och avdelningschef Marita Svensson vid Socialförvaltningen i Linköping. Svensk Kuratorsförenings styrelse har stått för urvalet av kuratorsartiklar.
En nästan genomgående uppfattning bland deltagarna i symposiet "Barnets rätt i samband med omhändertagande- och vårdnadsärenden" från 1977 års Riksstämma och vars inlägg och föredrag publiceras i detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift, var att barnets rättsliga ställning på olika områden borde stärkas. Denna uppfattning synes ha stöd i en allt bredare opinion. Orsakerna till detta allt aktivare krav på barnets rättssäkerhet under de senaste åren kan inte närmare analyseras här, men en rimlig förklaring synes vara att den sociala barnavården inte längre på samma sätt som tidigare förmår tillvarata barnens intressen sedan de tidigare barnavårdsnämnderna upphörde och integrerades i socialnämnderna. Detta är för övrigt en utveckling som uppmärksammats i andra länder framför allt i USA. Massmedia har i stor utsträckning uppmärksammat barnmisshandel, och allmänheten synes nu fått medvetenhet om att barns rättsliga ställning i många avseenden är ytterst bristfällig. Socialutredningens förslag till förändringar av den nuvarande barnavårdslagen förefaller i motsats härtill komma att medföra en ytterligare försvagning av barnets rättsliga ställning på vilket många ansvariga inom barnavården reagerat. Den kommitté som nyligen tillsattes av justitiedepartementet med uppdrag att göra en översyn av den lagstiftning som gäller barns rättsliga ställning har därför fått en mycket angelägen uppgift.
Hemsjukvården skymtar ofta i dagens sjukvårdsdebatt som ett av våra stora, organisatoriska sorgebarn och den vårdform som skall lösa vår s k vårdkris, hävdar distriktsöverläkare Christer Gunnarsson i inledningen av symposiet om hemsjukvård, som hölls vid Läkaresällskapetsriks stämma 1976. Symposiet var anordnat av sektionen för allmän medicin gemensamt med sektionen för socialmedicin och Christer Gunnarsson fungerade som moderator.
I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift presenteras redigerad form inläggen som hölls vid detta symposium. Sammanfattningvis visar materialet från hemsjukvårdssymposiet på högst varierande erfarenheter av försöksverksamheter med hemsjukvård. Detta skulle kunna ses som ett "sundhetstecken" på en expansiv verksamhet utsatt för stimulerande utvecklingsarbete. Ett sådant synsätt ter sig emellertid överoptimistiskt med tanke på relationen mellan antalet sådana utvecklingsarbeten och behovet av erfarenheter inför den expansion av hemsjukvård som står för dörren. Här måste satsas rejält, inte bara på forsknings- och utvecklingsarbete utan också på nya organisationsformer, nya arbetssätt och icke minst en bra utbildning av all den personal som i framtiden kommer att arbeta med hemsjukvård.
Detta temanummer om primärvården har föregåtts av andra nummer, som tagit upp viktiga aspekter av primärvården. Ett nummer har handlat om sjuksköterskan och den öppna vården. Ett annat har tagit upp samverkan mellan socialvård och sjukvård. Månadens nummer berör forskning och utbildning inom primärvården. Verksamheterna i Dalby, Tierp och Vilhelmina får för första gången en samlad beskrivning. I två artiklar diskuteras primärvårdsideologi. Ulf Nicolausson betonar i sin artikel att utvecklingen inom primärvården har släpat efter och att allt måste göras för att det skall inträda en bättre balans mellan primärvård och sjukhusvård.
Vi vill påpeka behovet av en ideologi, som kan ge oss som arbetar inom primärvården kraft att verka för att hälso- och sjukvården vrids in i banor, som leder till att befolkningen blir friskare. Svensk sjukvård är högspecialiserad och sjukhusfixerad såväl vad beträffar praktisk verksamhet som forskning och framförallt utbildning.
I september 1977 ledigförklarade Göteborgs universitet en ny professur i socialt arbete. Intresset för denna nya form av professur blev mycket stort inte bara i universitetskretsar utan också bland yrkesverksamma socionomer och socialarbetare, som också gärna ville ha ett ord med i laget inför de nya forsknings- och fortbildningsmöjligheter som här öppnade sig. De sökande inbjöds därför till en särskild studiedags- och seminarieserie om socialt arbete och social forskning. Serien lades upp så att var och en av de sökande under en halv dag fick möta representanter från det sociala fältet, elever, lärare och handledare från Socialhögskolan. Denna offentliga "test" av de sökande sträckte sig i tiden från december 1977 till maj 1978. Sex personer sökte professuren.
Redaktionen för Socialmedicinsk Tidskrift har försökt att fånga upp de mycket kvalificerade synpunkter på forskningsproblemen kring det vida begreppet socialt arbete som de sökande otvivelaktigt representerar, och som kommit till uttryck vid de nämnda studiedagarna och seminarierna. Fyra av de sex sökande har välvilligt ställt sina manuskript och sammanfattande synpunkter till förfogande.
Med detta och ett följande nummer av SMT vill vi presentera några som vi menar väsentliga inslag i förutsättningarna för äldreomsorgen. Detta nummer lägger tonvikten på kunskaper om äldre, deras situation, deras önskningar och egna möjligheter. Tyngdpunkten ligger i den sociala situationen och de sociala behoven. Men artiklarna visar också hur sammansatta behoven i själva verket är och därmed hur nödvändig samverkan är mellan skilda huvudmän för olika uppgifter inom äldreomsorgen.
En förhoppning är att de båda numren bland annat skall kunna vara till nytta i studiearbete för personalutveckling och vid andra insatser i syfte att öka kunskapen om de äldres situation och om förutsättningarna för en god och tidsenlig äldreomsorg.
Klienten är ofta politiskt fattig, hans inflytande över samhällets vårdorganisation och vårdresurser bör därför stärkas. I relation till terapeuten, vårdaren, är klienten den svagare parten, hans ställning bör återigen stärkas. Klienten är den främste experten på sin egen situation, han bör därför få större inflytande på behandlingen. Klienten kan bara lösa sina problem genom egen kamp, därför är klientmakt också ett medel att nå resultat i svåra behandlingsfall. Så kan man fånga in några motiveringar för klientdemokrati. Självklara, obestridliga? Ja, nästan åtminstone.
Innehållet i detta temanummer om klientdemokrati belyser hur väsentligt det är att utveckla klientens inflytande i olika former och på olika nivåer. Det visar också på svårigheterna, avvägningsproblemen. Då fyller det förhoppningsvis en uppgift. Detta temanummer är baserat på anföranden och debatter vid ett symposium om klientdemokrati som hölls den 26 mars 1976. Materialet från symposiet har bearbetats av journalisten Jan Hermansson, Örebro.
"Vårdsamhällets" ambitioner för de äldre medborgarna har alltmera kommit i blickpunkten under de senaste decennierna. Orsakerna är många och inte bara att finna i en ökad andel pensionärer. Äldrevården har ur socialmedicinsk synpunkt alltid varit ett centralt ämne, och därför ägnas detta temanummer aktuella problem inom området. Materialet bygger på erfarenheter, huvudsakligen från storstäderna Stockholm och Malmö, samt även från Skaraborgs län.
Detta temanummer handlar om vården av reumatiska sjukdomar. Det är en sjukdomsgrupp som kan definieras på olika sätt. Man möter den i en vid bemärkelse som samlingsbegrepp för olika tillstånd av värk i rörelse och hållningsorganen, tex förslitningstillstånd i rygg och leder, olika vanliga typer av värk i nacke och ländrygg med mer eller mindre okända orsaker. Men man möter också begreppet i en mer inskränkt bemärkelse som en beteckning på inflammatoriska ledsjukdomar av typen reumatoid artrit.
Temanumret kan också betraktas som vår tidskrifts bidrag till Världsreumatismåret 1977, initierat av Världshälsoorganisationen i avsikt att öka kunskaper om reumatiska sjukdomar, deras mänskliga sociala effekter och att förbättra reumatikervårdens kvalitet och göra den mer lättillgänglig.
Detta nummer inleds med anföranden från det symposium om sjukdomsbegreppet som kom till stånd i samband med Medicinska riksstämman 1974, tillsammans med en uppföljande diskussion två år senare.
Symposiet belyser sjukdomsbegreppets betydelse på olika områden; att vi knappast kan avvara sjukdomsbegreppet, men att det heller inte finns möjligheter att avgränsa en enda typ av sjukdomsbegrepp som skulle kunna användas i alla situationer.
Gynnsamma tillfälligheter har fogat det så att vi också i detta nummer kan presentera en aktuell analys av sjukdomsbegreppets tvilling, invaliditetsbegreppet, av den norske rehabiliteringspionjären Gudmund Harlem.
Det är alltså ett nummer om principiella och delvis ganska abstrakta problem. Men det gäller samtidigt begrepp som präglar vår syn på vardagen i vårdarbetet. Vi hoppas därför att materialet kunnat utformas på sådant sätt att problemet kan upplevas som angeläget för de många.
Moderna historiker har ofta svårt att nå läsare utanför fackkretsarna. Och ändå finns det både behov av det, det historielösa samhället är en fara, och förutsättningar att intressera en vidare krets, inriktningen i dag på den enskilda människans villkor under skilda epoker är mycket klar inom forskningen.
Det är därför en glädje att få presentera ny historisk forskning i ett temanummer kring socialhistoria för denna tidnings läsekrets.
Temanumret i socialhistoria är koncentrerat kring utformningen i olika tider av hjälp till svaga och utsatta grupper och olika typer av kontroll av de fattigaste. De flesta författarna har också varit inriktade på att försöka fånga drivfjädrarna till skilda insatser av denna art. Främst samhällsnyttan, behov av trygghet och ordning för de besuttna, men också medkänsla och i modern tid strävan efter rättvisa.
Föreningen Sveriges Socialchefer tänker ägna årets studiedagar åt temat "Socialarbetaren och det sociala arbetet". Detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift är en del av förberedelserna inför dessa studiedagar. Vi har försökt få fram åsikter och synpunkter från personer som är verksamma inom olika delar av det sociala verksamhetsområdet. Vi har naturligtvis varit tvungna att begränsa oss och vi har därför koncentrerat oss på några frågor som vi funnit vara särskilt väsentliga. Vi tar upp rollfördelningen mellan förtroendemän och socialarbetare och mellan socialarbetare inom olika delar av verksamhetsområdet. Vi tar också upp till diskussion möjligheterna att hos en och samma socialarbetare förena olika roller och uppgifter. Vi berör socialvården's prioriteringar och vi diskuterar konflikterna i samhällsarbetet.
Detta temanummer har arbetats fram av en arbetsgrupp utsedd av Föreningen Sveriges Socialchefer. I arbetsgruppen ingår följande personer:
Lars Berg, föreståndare för Drefvikens ungdomshem Arne Borg, biträdande socialdirektör i Stockholm Bengt Börjesson, forskare och chef på Barnbyn Skå, Arne Carlsson, socialchef i Tierp
Anna-Britta Hedström, socialarbetare i Kramfors
Leif Jarlebring, socialarbetare i Stockholm
Willy Karlsson, byråchef hos Socialstyrelsen
SMT presenterar denna gång ett temanummer om socialmedicin i u-land. Huvudsakligen med referens till Afrika. Det är ett nästan orimligt stort och svårt ämne. Men viktigt. Det är viktigt av åtminstone tre skäl.
Det bör föras en bredare debatt om inriktningen av Sveriges biståndspolitik på detta område. Inte för att vi påstår att den var fel inriktad. Men den måste vara förankrad i en medveten opinion. Svensk socialmedicinsk personal behövs i u-land. Många söker sig också ut via i första hand SIDA men också via frivilliga organisationer. Vi hoppas att innehållet i detta temanummer kan stimulera till sådana insatser. Och att det ger impulser och tankeställare om vad sådana insatser innebär. Kanske kan en vidgad debatt om u-ländernas hälso- och sjukvårdspolitiska problem till och med ge tankeställare om vår egen hälso- och sjukvårds uppbyggnad, arbetssätt och - resurser.
Med detta nummer fortsätter Socialmedicinsk tidskrift sin tradition att med några års mellanrum utkomma med ett särskilt tandvårdsnummer. De flesta artiklar som ingår i detta nummer presenterades på ett nordiskt socialodontologiskt möte i Uppsala i samband med den Fjärde nordiska kongressen i socialmedicin i juni 1977.
Tandläkartätheten i Norden är högst i världen och vi har organiserad barn- och ungdomstandvård. Trots detta är tandhälsan långt ifrån tillfredsställande. Artiklarna i detta nummer är exempel på de många slags aktiviteter som pågår i Norden för att förbättra situationen.
Avsikten med det här temanumret är att presentera psykologyrket. Tonvikten har därvid medvetet lagts på psykologens roll i vårdarbetet och i detta begrepp räknar vi in sjuk-, hälso- och socialvård. Psykologerna är en relativt ung yrkesgrupp, vars arbetsuppgifter under de senaste tio åren genomgått genomgripande förändringar. Samhället utvecklas och i samband med det förändras också yrkesrollerna. Till sist vill vi understryka att detta är ett temanummer, skrivet av psykologer, med avsikt att presentera vad psykologerna gör och vad de anser sig kunna bidra med i form av kunskap och erfarenheter. Avsikten är också att ge en bild av vad psykologutbildningen har för innehåll. Det är vår förhoppning att numret skall vara till nytta för avnämare, andra yrkesgrupper och psykologstuderande och att det ska ge en viss bild av vad psykologerna kan och vill bidra med på vårdområdet
Statens medicinska forskningsråd anordnade i oktober 1975 ett symposium om utslagning och bristande arbetsmotivation. Detta nummer av SMT innehåller material därifrån.
Är utslagning från arbetsmarknaden och bristande arbetsvilja medicinska problem? Upplevelse av full hälsa, personlig utveckling och självförverkligande är svär att nå i vårt samhälle, om man inte arbetar. I den meningen är utslagning och bristande arbetsmotivation medicinska problem
Debatten om arbetets värde är svår, därför att samhällets inställning till arbete är så vacklande. Arbete framstår samtidigt som något mycket gott och positivt, en rättighet som måste garanteras genom högtidliga proklammationer, och som något negativt, som människor ogillar, och därför måste hållas till genom regler av olika slag och genom hot om disciplinära påföljder. Målet - ett samhälle där alla som vill arbeta får göra det i arbeten som de vill ha ute på den öppna arbetsmarknaden - ter sig avlägset.
Till dess får vi behålla en kluven arbetsmarknad vars ena del är till för en lönsam arbetselit som sköter den ordinarie, lönsamma produktionen och vars andra del utgörs av en grupp arbetshandikappade sysselsatta i särskilda, konstgjorda arbeten.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
