Statens medicinska forskningsråd anordnade i oktober 1975 ett symposium om utslagning och bristande arbetsmotivation. Detta nummer av SMT innehåller material därifrån.
Är utslagning från arbetsmarknaden och bristande arbetsvilja medicinska problem? Upplevelse av full hälsa, personlig utveckling och självförverkligande är svär att nå i vårt samhälle, om man inte arbetar. I den meningen är utslagning och bristande arbetsmotivation medicinska problem
Debatten om arbetets värde är svår, därför att samhällets inställning till arbete är så vacklande. Arbete framstår samtidigt som något mycket gott och positivt, en rättighet som måste garanteras genom högtidliga proklammationer, och som något negativt, som människor ogillar, och därför måste hållas till genom regler av olika slag och genom hot om disciplinära påföljder. Målet - ett samhälle där alla som vill arbeta får göra det i arbeten som de vill ha ute på den öppna arbetsmarknaden - ter sig avlägset.
Till dess får vi behålla en kluven arbetsmarknad vars ena del är till för en lönsam arbetselit som sköter den ordinarie, lönsamma produktionen och vars andra del utgörs av en grupp arbetshandikappade sysselsatta i särskilda, konstgjorda arbeten.
Psykiatrin befinner sig i en situation full av motsägelser. Det är ett vårdområde som är föremål för anklagelser för konservatism och föråldrade vårdmetoder. Det är samtidigt ett vårdområde som uppvisar en ovanligt dynamisk utveckling. Föregångare beträffande dagvård och andra nya och öppnare vårdformer. Föregångare beträffande lagarbete och engagemang av olika personalkategorier. Föregångare när det gäller att tillämpa sociala aspekter på sjukdomars uppkomst och på hälso- och sjukvårdsarbete. Föregångare beträffande utvecklingen av flerdimensionell diagnostik osv - raden kan fortsättas ännu ett tag. Psykiatrin är också utsatt för en egenartad dubbelmoralism. Anklagelser mot psykiatrins repressiva karaktär varvas, ibland i samma spalter, med krav på att all tvångsvård (utanför kriminalvården) skall ske inom psykiatrin. Psykiaterna anklagas för biologiska synsätt - varvat med synpunkter på att psykiatern egentligen bara skall vara somatisk konsult. Den livliga allmänna debatten om psykiatrin har i regel gällt det vuxenpsykiatriska området. Men samma problem råder också för barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns - som framgår av detta temanummer - både positiva och negativa sidor i denna utveckling.
Försäkringskassornas verksamhet har under senare tid framför allt uppmärksammats på grund av att sjukskrivningar och förtidspensioneringar ökat kraftigt. Utbetalning och kontroll av sjukpenning och förtidspension utgör emellertid bara en del av försäkringskassans arbete. Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift försöker ge en bred information om de skilda uppgifter som ålagts försäkringskassorna att sköta. Härigenom kan förhoppningsvis försäkringskassornas nuvarande och framtida roll i samhällets vårdorganisation belysas.
Detta nummer av SMT är en hyllning till Gunnar lnghe, som från innevarande år pensionerats från professuren i socialmedicin vid Karolinska institutet. Bidragen har inte bestämts av några gemensamma direktiv men präglas ändå av i många stycken likartade frågeställningar och samverkande tankegångar. Det kan förklaras av att de medverkande alla är gamla vänner, medarbetare eller kolleger till Gunnar lnghe och att de valt ämnen med nära anknytning till dennes insatser. En annan förklaring är att det gäller frågor som nu står i fokus för det socialmedicinska intresset.
"Man frågar idag inte längre om vi ska ha föräldrautbildning - utan man har redan kommit ett steg längre: Hur ska föräldrautbildningen se ut?" Det hindrar inte att föräldrautbildning, trots att det hörts allt oftare under senare år i den allmänna debatten, är ett diffust begrepp. Bakom uttrycket döljer sig krav formulerade i motioner till riksdag, landsting och kommuner, där man genom föräldrautbildning tror sig finna lösningar på problem av de mest skilda slag. Många menar, vid närmare eftertanke, att själva beteckningen föräldrautbildning inte är rättvisande, då man inte avser undervisning och utbildning i ordets traditionella betydelse. Trots detta är begreppet föräldrautbildning myntat och allmänt använt. Man bör därför försöka ge föräldrautbildningsbegreppet ett innehåll. Med detta nummer av tidskriften görs ett försök till konkretisering av föräldrautbildningen.
I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift presenteras ett bearbetat material från ett symposium om utvärderingsproblem inom den förebyggande medicinen från Svenska Läkaresällskapets riksstämma, november 1975. Symposiet anordnades av sektionen för socialmedicin och hade som målsättning att belysa några av de problem man ställts inför i utvecklingen av hälsovårdsarbetet och den förebyggande medicinen. Svårigheterna är emellertid stora, vilket bland annat framgår av den dagligen ökande mängden litteratur inom området. Studier av denna stimulerar till fortsatt satsning på en hittills relativt liten kostnadskrävande del i sjuk- och hälsovårdshuvudmannens stora budget. Förhoppningsvis stimulerar också detta temanummer till en ökad aktivitet inom området.
Detta temanummer behandlar frågor om samverkan mellan social och psykiatrisk vård. Det är frågor som aktualiseras inom olika delar av psykiatrins olika verksamhetsområden och inom olika former av social verksamhet. De behöver behandlas från många aspekter: vårdideologiska, vårdorganisatoriska, vad gäller arbetsmetodik och resursfrågor, utbildningsfrågor osv. Det är också frågor som under senare år behandlats i många olika sammanhang. I olika utredningar, som i socialutredningen, socialstyrelsens expertrapport om psykiatriska vårdens målsättning och organisation, den sk KOS-utredningen, fosterbarnsutredningen m m. I utvecklingsarbete ute på fältet runt om i landet och också i särskilda projektarbeten, samverkan i institutionsvården i Malmöhus län. Artiklarna i detta nummer har syftat till att ge exempel på sådant utvecklingsarbete. Men de utgör först och främst försök att ge överblick över den månggrenade och mångskiftande problematiken.
Våren 1974 hade SMT ett temanummer om förebyggande medicin. Det spände över hela livscykeln. I detta nummer har vi lyft fram en smal sektor av den förebyggande verksamheten - rökavvänjningen och försökt att fördjupa den så långt det går. Numret anknyter också till SMT:s specialnummer från februari 1971 där temat var "Rökning - risker och åtgärder".
De flesta artiklarna som ingår här är bearbetningar av inlägg som hölls vid NTS:s minisymposium på Billingehus hösten 1973 som kallades "Abstinensbesvär vid rökuppehåll".
Vi har fått en ny abortlag från den 1 januari 1975, vars konkreta innebörd är att det nu är kvinnan själv som bestämmer om hon vill föda sitt barn eller ej. Men lagen omfattar inte bara föreskrifter kring själva abortoperationen utan ger också ökat stöd till preventivmedelsrådgivning och upplysning. En ny lagstiftning vars konsekvenser har så djupgående effekter på människors privata liv kan självfallet tas upp på många sätt. I denna inledning vill jag framförallt peka på tre aspekter och därmed också ge ramen för innehållet i detta nummer: den historiska bakgrunden, de praktiska konsekvenserna för olika yrkesgrupper och den abortförebyggande upplysningens roll.
Med detta temanummer vill vi ge en översikt över aktuell forskning inom arbetsolycksfallsområdet. En av de första stora svårigheterna man möter inom denna forskning är problemet att avgränsa begreppet "olycksfall". "Olycksfall" har inom olika forskningsprojekt fått varierande definitioner, beroende på undersökningarnas syfte. Fenomenet är, med "medicinsk" terminologi, snarast att betrakta som ett symtom på olika förhållanden inom arbetsmiljön eller i samhällsmiljön i stort. Svensk forskning inom området bedrivs idag i mycket begränsad omfattning. Detta kan ses som ett tecken på att forskningsmetodiken hittills är outvecklad, vilket säkert äger sin riktighet, men även som ett tecken på att berättigade satsningar inom arbetsmiljöområdet dröjt alltför länge.
Trafikolycksfallens skador och omständigheter vid olyckornas uppkomst är viktiga ämnen för den medicinska olycksforskningen. Sådana studier har direkt eller indirekt bidragit till ökning av trafiksäkerheten. Exempelvis har säkerhetsbältets värde belysts och understrukits, liksom skyddshjälmens och den omvända barnstolens. Ett exempel på "indirekta" bidrag är analyser av den officiella trafikolycksstatistikens kvalitet. Behovet av rehabilitering av trafikskadade och dennas effekt är ett annat centralt medicinskt område i trafiksäkerhetsproblemet, som visserligen uppmärksammats, men där neurologiskt och rehabiliteringsmedicinskt utbildade forskare kunde göra upptäckter.
Det här numret av SMT har sin tyngdpunkt i medicinsk trafiksäkerhetsforskning.
Föreningen Sveriges Socialchefer har länge gått i bräschen för en ny sociallagstiftning. Föreningen har påtagligt bidragit till att den statliga socialutredningen kommit till stånd och den har också på olika sätt - bl a genom initiativet att bilda samarbetskommittén för socialvårdens målfrågor - sökt forcera utredningens arbete, liksom också sökt påverka inriktningen av utredningsarbetet. Det gäller inte minst strävandena att få bort tvånget inom socialvården. 1974-års studiedagar ägnades helt åt en ingående intern diskussion kring socialvårdens målfrågor. Studiedagarna följdes sedan upp genom tillsättning av arbetsgrupper som var och en bearbetade sitt avsnitt av utredningen. Och materialet från dessa arbetsgrupper har därefter omsorgsfullt och med bred uppslutning diskuterats inom föreningens regionala organ. Slutligen har föreningens styrelse, kompletterad även med suppleanterna, noggrant studerat de regionala synpunkterna och därefter sammanställt ett remissvar från föreningen, som f ö i sina huvuddelar finns återgivet på annan plats i detta nummer av SMT.
Detta SMT-nr handlar i första hand om narkomanvård -fortfarande ett kontroversiellt område. Även om fortfarande en viss oenighet synes råda beträffande den optimala vårdformen eller vårdformerna så är det dock uppenbart att narkomani-problemet måste angripas på ett brett fält med både sociala och medicinska åtgärder. Det torde därför vara viktigt att ett utökat samarbete kommer till stånd mellan representanter för olika "vårdideologier". Detta behövs för att ge vården en kontinuitet. Men det behövs också för att de olika befattningshavarna skall kunna utbyta erfarenheter. Detta nummer av SMT försöker verka i denna anda.
Inom svensk psykiatri pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att finna nya vårdmetoder och vårdformer. Mest påfallande är insatser i riktning mot öppnare vårdformer, mot ett aktivare engagemang av alla personalkategorier samt ett ökat intresse för förebyggande åtgärder. I stort principer som ansluter till Socialstyrelsens expertrapporter 1973 om den psykiatriska vårdens målsättning och organisation. Några exempel på detta utvecklingsarbete redovisas i detta temanummer. Därtill kan några kommentarer fogas. Först och främst att det är en utveckling som i olika former pågår runt om i landet, om än i större eller mindre utsträckning. Detta kan behöva understrykas, därför att det dåligt avspeglas i den information om svensk psykiatri, som tex förmedlats av våra dominerande massmedia.
Den kommunala fritidsverksamheten är livligt debatterad. Vilket syfte skall den fylla? Till vem skall den vända sig? Vilken roll bör föreningarna spela? Hur och av vem skall innehållet utformas? Frågorna är många. Svaren likaså. I detta temanummer belyser vi dessa frågor och vi speglar debatten.
Många av frågorna har anknytning till den grundläggande synen på fritiden och dess funktion. Begreppet fritid är värdeladdat. Fritid. Fri tid. Fri från vad? Från skola, arbete och plikter? Fri till vad? Till att kompensera arbetslivets stress, tristess och monotoni? Tid att utveckla personligheten? Tid för aktivt skapande och social gemenskap? Tid att få bestämma över sig själv? Så tolkat blir begreppet fritid ett uttryck för tillvarons sektorisering. Ett av det moderna industri- och konsumtionssamhällets främsta karaktäristika. Varje sektor kräver sitt förhållningssätt, sina roller. Mot den sektoriella differentieringen i samhället svarar ett slags personlighetens differentiering. Men vill vi ha det så?
Debatten om socialvården - eller kanske mest om socialutredningen - går vidare. Det är bra. Någon annan mening har aldrig uttryckts i denna tidskrifts spalter. Men ibland har vi funnit anledning beklaga en viss ensidighet i debatten. I detta nummer analyserar Berndt Öhman socialutredningens övergripande mål. Det är ett väsentligt inlägg. Öhman är kritisk. Men hans kritik är konstruktiv. Den visar på svårigheter och alternativa sätt att resonera.
Var det fel av socialutredningen att förankra socialvårdens mål i övergripande mål som bör gälla för samhället i dess helhet?
Ordet, ämnet och begreppet socialmedicin har de senaste decennierna visat en förunderlig förmåga att sätta sinnena i rörelse. När det gäller socialmedicin är förutfattade meningar ej ovanliga och attityder baserade på ofullständig kännedom om ämnets natur förekommer ej sällan bland personer, som i andra sammanhang har som huvudprincip att ej ta ställning, innan de skaffat sig en allsidig information i den aktuella frågan. Även inställningen från huvudmännen är oenhetlig och varierar från en tidsperiod till en annan. Fenomenet är rimligen en följd av att socialmedicinen till sin struktur och målsättning starkt skiljer sig från de traditionella organ- eller metodikspecialiteterna. En av socialmedicinens viktigaste uppgifter är nämligen att verka som en katalysator, dvs "ett ämne som genom sin blotta närvaro påverkar den hastighet, varmed en reaktion sker, utan att själv förändras eller skenbart deltaga i densamma. Den hittills bästa förklaringen till katalysatorernas verkningssätt är, att de temporärt deltaga i reaktionen".
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
