Psykiatrin befinner sig i en situation full av motsägelser. Det är ett vårdområde som är föremål för anklagelser för konservatism och föråldrade vårdmetoder. Det är samtidigt ett vårdområde som uppvisar en ovanligt dynamisk utveckling. Föregångare beträffande dagvård och andra nya och öppnare vårdformer. Föregångare beträffande lagarbete och engagemang av olika personalkategorier. Föregångare när det gäller att tillämpa sociala aspekter på sjukdomars uppkomst och på hälso- och sjukvårdsarbete. Föregångare beträffande utvecklingen av flerdimensionell diagnostik osv - raden kan fortsättas ännu ett tag. Psykiatrin är också utsatt för en egenartad dubbelmoralism. Anklagelser mot psykiatrins repressiva karaktär varvas, ibland i samma spalter, med krav på att all tvångsvård (utanför kriminalvården) skall ske inom psykiatrin. Psykiaterna anklagas för biologiska synsätt - varvat med synpunkter på att psykiatern egentligen bara skall vara somatisk konsult. Den livliga allmänna debatten om psykiatrin har i regel gällt det vuxenpsykiatriska området. Men samma problem råder också för barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns - som framgår av detta temanummer - både positiva och negativa sidor i denna utveckling.
Försäkringskassornas verksamhet har under senare tid framför allt uppmärksammats på grund av att sjukskrivningar och förtidspensioneringar ökat kraftigt. Utbetalning och kontroll av sjukpenning och förtidspension utgör emellertid bara en del av försäkringskassans arbete. Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift försöker ge en bred information om de skilda uppgifter som ålagts försäkringskassorna att sköta. Härigenom kan förhoppningsvis försäkringskassornas nuvarande och framtida roll i samhällets vårdorganisation belysas.
Detta nummer av SMT är en hyllning till Gunnar lnghe, som från innevarande år pensionerats från professuren i socialmedicin vid Karolinska institutet. Bidragen har inte bestämts av några gemensamma direktiv men präglas ändå av i många stycken likartade frågeställningar och samverkande tankegångar. Det kan förklaras av att de medverkande alla är gamla vänner, medarbetare eller kolleger till Gunnar lnghe och att de valt ämnen med nära anknytning till dennes insatser. En annan förklaring är att det gäller frågor som nu står i fokus för det socialmedicinska intresset.
"Man frågar idag inte längre om vi ska ha föräldrautbildning - utan man har redan kommit ett steg längre: Hur ska föräldrautbildningen se ut?" Det hindrar inte att föräldrautbildning, trots att det hörts allt oftare under senare år i den allmänna debatten, är ett diffust begrepp. Bakom uttrycket döljer sig krav formulerade i motioner till riksdag, landsting och kommuner, där man genom föräldrautbildning tror sig finna lösningar på problem av de mest skilda slag. Många menar, vid närmare eftertanke, att själva beteckningen föräldrautbildning inte är rättvisande, då man inte avser undervisning och utbildning i ordets traditionella betydelse. Trots detta är begreppet föräldrautbildning myntat och allmänt använt. Man bör därför försöka ge föräldrautbildningsbegreppet ett innehåll. Med detta nummer av tidskriften görs ett försök till konkretisering av föräldrautbildningen.
I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift presenteras ett bearbetat material från ett symposium om utvärderingsproblem inom den förebyggande medicinen från Svenska Läkaresällskapets riksstämma, november 1975. Symposiet anordnades av sektionen för socialmedicin och hade som målsättning att belysa några av de problem man ställts inför i utvecklingen av hälsovårdsarbetet och den förebyggande medicinen. Svårigheterna är emellertid stora, vilket bland annat framgår av den dagligen ökande mängden litteratur inom området. Studier av denna stimulerar till fortsatt satsning på en hittills relativt liten kostnadskrävande del i sjuk- och hälsovårdshuvudmannens stora budget. Förhoppningsvis stimulerar också detta temanummer till en ökad aktivitet inom området.
Detta temanummer behandlar frågor om samverkan mellan social och psykiatrisk vård. Det är frågor som aktualiseras inom olika delar av psykiatrins olika verksamhetsområden och inom olika former av social verksamhet. De behöver behandlas från många aspekter: vårdideologiska, vårdorganisatoriska, vad gäller arbetsmetodik och resursfrågor, utbildningsfrågor osv. Det är också frågor som under senare år behandlats i många olika sammanhang. I olika utredningar, som i socialutredningen, socialstyrelsens expertrapport om psykiatriska vårdens målsättning och organisation, den sk KOS-utredningen, fosterbarnsutredningen m m. I utvecklingsarbete ute på fältet runt om i landet och också i särskilda projektarbeten, samverkan i institutionsvården i Malmöhus län. Artiklarna i detta nummer har syftat till att ge exempel på sådant utvecklingsarbete. Men de utgör först och främst försök att ge överblick över den månggrenade och mångskiftande problematiken.
Våren 1974 hade SMT ett temanummer om förebyggande medicin. Det spände över hela livscykeln. I detta nummer har vi lyft fram en smal sektor av den förebyggande verksamheten - rökavvänjningen och försökt att fördjupa den så långt det går. Numret anknyter också till SMT:s specialnummer från februari 1971 där temat var "Rökning - risker och åtgärder".
De flesta artiklarna som ingår här är bearbetningar av inlägg som hölls vid NTS:s minisymposium på Billingehus hösten 1973 som kallades "Abstinensbesvär vid rökuppehåll".
Vi har fått en ny abortlag från den 1 januari 1975, vars konkreta innebörd är att det nu är kvinnan själv som bestämmer om hon vill föda sitt barn eller ej. Men lagen omfattar inte bara föreskrifter kring själva abortoperationen utan ger också ökat stöd till preventivmedelsrådgivning och upplysning. En ny lagstiftning vars konsekvenser har så djupgående effekter på människors privata liv kan självfallet tas upp på många sätt. I denna inledning vill jag framförallt peka på tre aspekter och därmed också ge ramen för innehållet i detta nummer: den historiska bakgrunden, de praktiska konsekvenserna för olika yrkesgrupper och den abortförebyggande upplysningens roll.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
