Hälsofrämjande arbete, Health Promotion, är som vetenskaplig disciplin ung och formas av erfarenheter från en rad andra discipliner. Sedan 1986, vid Ottawa konferensen då begreppet myntades har en dynamisk utveckling ägt rum. I detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift speglas den svenska utvecklingen genom bl a en presentation av artiklar som baseras på magisteruppsatser från de fram växande utbildningarna i folkhälsovetenskap vid de svenska universiteten. Praktik former för hälsofrämjande arbete finns fr a inom de hälsoplanerarorganisationer som växt fram på kommunal- och landstingsnivå. I Sverige finns kanske de bästa förebilderna i Västernorrland med dess utvecklade samarbete mellan kommuner och landsting inom folkhälsoområdet. De firar 10-årsjubileum vilket också avspeglar sig i artiklarna.
Hösten 1985 gav Socialmedicinsk Tidskrift ut ett temanummer som hette Kvinnohälsa - praktik och forskning. Där presenterades ett för medicinsk vetenskap i Sverige nytt kunskaps- och forskningsområde, den medicinska kvinnoforskningen. Denna forskningstradition ifrågasätter den objektivitet och könsneutralitet som sägs prägla naturvetenskapen, medicinens bas. Den granskning som kvinnoforskningen genom nya frågeställningar, val av forskningsämnen, metoder, tolkningar och teoretiska utgångspunkter banade väg för, visar istället på att den traditionella forskningen ofta är könsblind och/eller androcentrisk. Temanumrets artiklar, som tog sin utgångspunkt i klinisk erfarenhet och kvinnors verklighet, belyste på olika sätt denna könsblindhet och hur den påverkar kvinnors (o)hälsa.
Att trots i övrigt goda intellektuella resurser ha svårt eller mycket svårt att lära sig läsa och skriva är i dag ett betydligt svårare handikapp än det tidigare varit. På arbetslivets och samhällets alla områden ställs nu allt högre krav på skriftspråklig kompetens. Hur tar vi hand om och hjälper dem som har detta handikapp? Hur utnyttjas befintlig kunskap och beprövad erfarenhet för att ge dem möjligheterna att övervinna sina svårigheter? Det är en fråga om allas rätt och möjlighet att få del av och aktivt engagera sig i samhällslivet - det är en fråga om demokrati.
Svenska Dyslexistiftelsen har fått erbjudandet att göra detta temanummer omkring dyslexiproblemet. Flera av dess ledamöter medverkar med artiklar som berör olika aspekter av detta komplexa problem.
I utvecklingen av svensk socialmedicin har Per Bjurulf, vars forskning avspeglas i detta temanummer, haft en unik ställning. Tidigt professor i ämnet i Umeå och dess förste professor i Linköping har Per Bjurulf under huvuddelen av tiden för ämnets existens spelat en stor roll för dess utformning.
Per Bjurulfs långa, envetna, konstruktiva arbete inom svensk socialmedicin har haft stor betydelse för svensk socialmedicin och inspirerat många medarbetare och kolleger. Detta hyllningsnummer som presenterar vetenskapliga insatser av honom och hans medarbetare på olika fält, belyser därför också i viktiga avseenden socialmedicinens utveckling i ett nationellt perspektiv.
Psykiatrin är en arena full av motsättningar och paradoxer. Psykiska sjukdomar drabbar förr eller senare de flesta av oss, men uppfattas fortfarande som avvikelser, ibland som skamliga avvikelser. Problemområdet är intellektuellt fängslande och behandlingsmässigt numer framgångsrikt, men har professionellt fortsatt lågstatus. Vårdområdet har i decennier varit politiskt prioriterat men vad gäller resurstilldelningen hela tiden behandlats snävt. Vården har varit föremål för revolutionära förändringar, men effekterna av dessa har studerats än mindre än vad som gällt för andra vårdområden.
Samtidigt torde utvecklingen ändå erbjudit genomgripande förbättringar för patienterna och nya möjligheter att studera deras livssituation och vårdens betydelse.
En viss förbättring av kunskapsläget har också kommit till stånd, vilket belyses i detta temanummer, inriktat på en viktig målgrupp, de psykiskt långtidssjuka.
Tyngdpunkten ligger i några studier som genomförts i Västmanlands läns landsting med stöd av psykiatrin i Västmanland och Socialvetenskapliga Forskningsrådet och i samarbete med institutionen för socialmedicin vid Uppsala universitet
Detta är ett temanummer kring psykosociala aspekter på tumörsjukdomar hos barn. Barn med cancer är en växande grupp av barn eftersom alltfler överlever sin sjukdom. Många barn har upplevelser och ibland resttillstånd som det är viktigt att vårdpersonalen har kunskaper om och som berör många professionella grupper. Med detta nummer vill vi ge en inblick i problematiken kring cancersjukdomarna hos barn. Utredning och behandling av barn med cancer innebär högt ställda krav på en i alla avseenden perfekt fungerande sjukvård som berör stora delar av det medicinska fältet. Men det gäller också krav på en fungerande omvårdnad och på stöd och engagemang från familj och omgivning och inte minst från samhället i stort. Detta är viktigt att hålla i minnet idag då resurserna blir begränsade av sparkraven inom sjukvården.
I detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift presenteras ett antal studier som alla är förknippade med de senaste reformerna, framförallt med Ädelreformen. De flesta, men inte alla, bidragen har helt eller delvis finansierats med de sk ÄDEL-SO medlen, de 50 miljoner kronor i utvecklingsmedel som regeringen avsatte under senhösten -93 för att utveckla kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården och för att stärka samverkan mellan de båda sjukvårdshuvudmännen.
Centrum för socialförsäkringsforskning (CSF) med särskild inriktning på rehabilitering startade för snart fem år sedan vid Mitthögskolan i Östersund. Det kan sägas att CSF har tillkommit som ett svar på behovet av kunskap från olika vetenskapliga discipliner när det gäller forskning och utveckling på rehabiliteringsområdet. Dessutom finns det en stark ambition vid CSF att bygga broar mellan teori och praktik på rehabiliteringsområdet.
En viktig målsättning med socialförsäkringsstämmorna är att bygga broar mellan teori och praktik, och vi anser därför det är angeläget att ge ut ytterli gare ett temanummer vid socialförsäkringsstämman 1997. Vi hoppas att även detta temanummer skall komma till användning i både det teoretiska- och praktiska arbetet med att utveckla rehabiliteringsområdet.
Tidskrifter på papper kommer även i framtiden försvara sin plats om de är tillräckligt intressanta och ligger tillräckligt högt i högen på nattduksbordet. För många läsare torde en kompetent belysning av ett aktuellt tema vara av in tresse. Men för att alla läsare skall få ett utbyte av varje nummer kan behövas utrymme för ytterligare ämnen, diskussioner och kommentarer. Det finns skäl att överväga om fokuseringen ett tema som regel skall inskränkas till en del av tidskriften och temanumren oftare kombineras med blandnummer.
Att material finns för en sådan blandad läsning framgår av föreliggande nummer som delvis är ett svar på en drive riktad till vårt redaktionsnätverk.
Resultatet har blivit en serie artiklar som täcker det socialmedicinska området i bredaste bemärkelse.
Kuratorernas speciella kompetens är kombinationen av deras sociala utbildning och erfarenhet och deras successivt ökade kunskap om den medicinska verkligheten. Detta ger en bredd i kuratorsverksamheten, som exemplifieras av olika bidrag till detta nummer. Temanumret är avsett att ge en historisk översikt över kuratorsverksamheten vid ett storsjukhus och en ögonblicksbild av olika kuratorers arbete av idag. Kanske kan det också vara ett underlag till funderingar om möjliga insatser i framtiden.
Detta temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift har till syfte att belysa en rad idemässiga, strategiska och inte minst praktiska synpunkter på det kopplade begreppet miljö och hälsa. Kommuner, landsting, länsstyrelser m fl myndigheter och organisationer har ytterst ett ansvar för att värna grundläggande livsbetingelser. Därvid är det viktigt att ha en helhetssyn på miljö, säkerhet och hälsa.
Alla artiklar i temanumret handlar på det ena eller andra sättet om ett tvärsektoriellt samarbete, vilket bygger på att varje berörd sektor har dels ett eget kärnområde att själv ansvara för, dels ett område med skyldighet att samverka med andra instanser.
Samverkan mellan social och medicinsk vård och en dialog mellan olika synsätt och personalgrupper är själva essensen i begreppet socialmedicin. Många goda skäl för en sådan samverkan kan hämtas från en läsning av detta nummer; om behovet av samverkan i rehabilitering ·och sekundärprevention vid kranskärlssjukdom, om samverkan mellan primärvård och specialistvård i barnsjukvården samt mellan nattpersonal och nattpatrull i hemsjukvård, om samverkan med anhöriga för barn med grava handikapp etc.
Vi har valt "Nya strategier i folkhälsoarbetet" som rubrik för detta temanummer. I temat har vi infogat två typer av bidrag. Dels några artiklar som ger empiriska data om hälsoutvecklingen och fördelningen av ohälsa inom olika grupper, vilka manar till nytänkande och nya initiativ. Dels artiklar som ger tankar och idéer om hur folkhälsoarbetet kan utvecklas för att möta nya tiders krav.
För nästan 20 år sedan, 1977, var jag gästredaktör för ett temanummer om tandvård i Socialmedicinsk tidskrift. När jag nu åtagit mig samma uppgift, dyker frågan upp hos mig om vad det var som skrevs förra gången. Kom våra artiklar att ha betydelse för tandvårdens utveckling, eller - hemska tanke - ägnade vi oss åt skönskrivande och önsketänkande?
I backspegeln kan vi se att tandhälsan har förbättrats för ungdomar och vuxna. Detta beror säkert på många faktorer, men nog har samhällsodontologerna också varit aktiva. I detta nummer av tidskriften redogörs för hur man redan hos små barn kan bedöma risken för tandsjukdomar och göra något åt saken. Vi kan också läsa om hur lite äldre riskbarn behandlas i ett multicenterstudie. Även själva tolkningen och utvärderingen av uppnådda resultat efter profylaktiska insatser har uppmärksammats, kanske mer än vi ens vågade hoppas på för 20 år sedan.
Det här temanumret av Socialmedicinsk tidskrift har tagit på sig uppgiften att granska det sunda förnuftets moderna myter om åldrande, etnicitet och hälsa. En växande forskning reviderar dessa myter på flera punkter. Sociologer och etnologer visar hur de gamla blandar svenska och utländska identiteter. Medicinare visar att de gamla invandrarnas fysiska hälsa liknar svenskars. Planerare visar att bland äldre invandrare söker sig flertalet till svenska vård- och omsorgsmiljöer. Studiet av äldre invandrare lär oss dessutom mycket om hur planeringen och styrningen av den svenska äldreomsorgen går till.
Temat i detta nummer är ekonomistyrning, ledarskap och förändring inom den svenska sjukvården. Artiklarna utgör delar av pågående forskningsprojekt och ger sammantaget en bild av vad ett företagsekonomiskt perspektiv på sjukvården kan erbjuda.
Temat för detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift är coping och hälsa. Trots att begreppet coping lanserades för mer än tjugo år sedan och har rönt ett snabbt växande intresse i Sverige under en tio-årsperiod, finns ingen klart vedertagen svensk översättning. Termerna "hantering" eller "mästring" har dock föreslagits. En möjlig anledning till denna tveksamhet är kanske copingbegreppets mångfacetterade och sannolikt ganska unika ställning som överbryggande kategori mellan psykodynamisk och behavioristisk teori, mellan psykofysiologi och epidemiologi, mellan omvårdnadsvetenskap och biomedicin, etc.
Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift ger i komprimerad form några exempel från projektet "Liv & Hälsa i ett framtidsperspektiv", som drivits av Institutet för Framtidsstudier. Forskarna som ingått i projektet har mycket varierande bakgrund; där finns medicinprofessorn som är engagerad i att förändra vård och rehabiliteringsstrukturen i Sverige, logistikprofessorn som ser hälso- och sjukvården som ett system utsatt för stort omvandlingstryck, såväl inifrån som utifrån, folkhälsostrategen som vill påverka sjukvårdens möjliga framtider och tillskapa redskap för en bättre framtida folkhälsopolitik, ekonomhistorikern med medicin som specialitet som ser långa tidsförlopp och värderingsstudier som centrala element för att analysera framtiden.
Självklart har dessa olika kompetenser och tankebanor under arbetets gång brutits mot varandra. De första årens projektarbete handlade till stor del om att söka förstå framtidsstudiernas möjligheter och begränsningar utifrån de skilda plattformar som vi hade. Ibland var vi oense, var det klassperspektivet eller genderperspektivet som var avgörande, var det organisationsstrukturen eller människorna, vilket tidsperspektiv var mest meningsfullt osv. Vi har alla haft ett stort mått av frihet i vårt arbete.
I detta temanummer beskrivs och analyseras några viktiga drag i primärvårdens utveckling från 1940-talet fram till idag. I elva artiklar av tretton olika författare (alla med tidigare eller nuvarande anknytning till Enheten för forskning inom primärvård och socialtjänst) belyses både primärvårdens verklighet och idéer. Två huvudlinjer kan skönjas i temanumret: den första delen beskriver primärvårdsutvecklingen medan den andra delen fokuserar på centrala områden inom primärvården.
Handikappforskningen karaktäriseras av sin bredd och sin probleminriktning. Bredden avser i första hand en mångvetenskaplighet, d v s det är nödvändigt att det finns en bred bas av forskare inom många olika ämnesområden - samhällsvetenskap, teknik och medicin - med uttalad inriktning på att lösa handikapproblem
Sitt första lovande lyft fick handkappforskningen i samband med det internationella handikappåret 1981, vilket via en forskningspolitisk proposition ledde till en stark tillväxt av välfördelade forskningsanslag till branschen. Till orsakerna hör att man lokaliserat ett samordningsansvar och gjort påpekanden om
ett fördelat finansieringsansvar.
Den successivt alltmer Gauss-liknande kurvan, vi nu ser, med vikande trend för anslag trots att den kompetenta kadern av handikappforskare ökar är ett dystert tecken. Möjligen är bilden i verkligheten ljusare, beroende på hur man drar gränsen mellan forskning och utvecklingsarbete, eftersom tillskott nu börjat komma handikapptekniken till del, dels från det s k TIDE-projektet inom EU och dels från Stiftelsen för strategisk forskning.
Vid Läkaresällskapets riksstämma i december 1994 behandlades temat "Familjen som jordmån för barns hälsa och utveckling" vid ett särskilt symposium, lett av barnhälsovårdsöverläkaren i Uppsala Claes Sundelin. Symposiet födde idén till föreliggande temanummer av Socialmedicinsk tidskrift.
Numret handlar alltså om familjen som jordmån för barns hälsa och utveckling. Jan Trosts, Claes Sundelins, Per-Anders Rydelius' och Urban Janlerts bidrag utgörs av motsvarande föredrag vid symposiet. De övriga artiklarna är nyskrivna. Temanumret har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Kommittén för FN:s familjeår.
Initiativet till detta temanummer i flyktingmedicin har tagits dels av MFRs planeringsgrupp för migrationsmedicinsk forskning, dels från bidragen i forskarnätverksmötet i Linköping i november 1994 (1). Utgångspunkten som tas i detta temanummer är att ohälsa orsakas av såväl förhållanden i samhället (primär och sekundär traumatisering) som flyktingens eget beteende och livsstil, dvs såväl positiva som negativa stressorer före, under som efter migrationen.
Detta nummer är angeläget av flera skäl. Det är av hög prioritet att det inom såväl kommun som hälso- och sjukvård finns god kompetens omkring flyktingfrågor och att flyktingmottagandet sker på ett välplanerat sätt så att korrekta diagnoser och relevanta behandlingsplaner ställs. Detta kan reducera såväl mänskligt onödigt lidande, liksom sjukvårdsberoende och sociala kostnader på längre sikt.
Temanumret riktar sig till framförallt sjukvårdspersonal, paramedicinsk personal, vårdlärare, socialtjänstens personal, beslutsfattare och andra intresserade.
Den 1 september 1993 på socialförsäkringens dag invigdes Enheten för socialförsäkringsforskning med särskild inriktning på rehabilitering vid Mitthögskolan i Östersund. Enheten - som nu utvecklats till ett Centrum - är ett samverkansprojekt mellan Mitthögskolan, Karolinska institutet, Stockholms universitet och försäkringskassorna i Jämtlands och Stockholms län. Vid Centrum för socialförsäkringsforskning (CSF) vill vi etablera forskning och utveckling (FoU) på socialförsäkringsområdet med särskild inriktning på rehabilitering utifrån en tvärvetenskaplig ansats. Även om det förekommer FoU på socialförsäkringsområdet så har det hittills saknats en brett upplagd tvärvetenskaplig FoU. Vid centrum finns samhälls-, beteende- och medicinsk vetenskap representerad. Behovet av FoU inom rehabiliteringsområdet motiveras inte minst av det höga antalet långtidssjukskrivningar och antalet förtidspensionärer. Det stora antalet långa sjukskrivningar och höga antalet personer med förtidspension medför problem inte bara för samhället utan även för enskilda personer som drabbas av ohälsa och som ställs vid sidan av arbetslivet.
Stor kunskap finns om äldreskadornas förekomst, och även om deras komplexa orsaksmönster. Men hur omsätter vi bäst denna samlade kunskap i praktiskt arbete? Folkhälsoproblem som hänger samman med miljö och levnadsvanor kräver ett samhällsinriktat förändringsarbete för att ge önskad effekt. Det framhöll flera av företrädarna för regionalt och lokalt hälsoarbete ute i landet. Som exempel nämndes att det är viktigt att bostäder och trafikmiljö planeras och utformas efter äldre människors behov. De samhällsinriktade metoderna innebär att förebyggande åtgärder genomförs i samarbete mellan alla berörda sektorer i samhället. Tjänstemän, politiker och befolkning deltar i arbetet tillsammans med offentliga och frivilliga organisationer. Därigenom skapas också kanaler att föra ut forskning och nya rön från det komplexa området som sammanhänger med äldres hälsa och välbefinnande.
Temat för detta nummer är vård och död. I den kultur vi lever, där styrka, framgång och autonomi premieras, är det viktigt att göra döendet mera synligt. Det är också ett av syftena med detta temanummer. Ett annat är att stimulera till debatt: vilken vård önskar vi att människor ska få när livet nalkas sitt slut? Tillsammans behöver vi fortsätta diskussionen om hur vi ska ha det när vi ska dö. Det gäller både medicinsk vård och omvårdnad. Men det gäller också sådant som eget rum, annan komfort och miljö samt umgänge med närstående. Och det gäller även de problem som Sven Larsson pekar på: vilka klasskillnader ska vi tillåta under sista fasen av våra liv. Jag hoppas att dessa artiklar ska kunna ge underlag för och stimulera till fortsatt debatt, i utbildningar, etikkommitteer och politiska partier och sist men inte minst bland allmänheten. Under vilka förhållanden ska vi leva när vi avslutar livet?
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
