Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift är ett temanummer om nuvarande kunskaper om vad som bestämmer våra levnadsvanor. Det bygger på ett seminarium som Riksbankens Jubileumsfond anordnade i riksdagshuset i februari 1993. I seminariet deltog nordiska forskare och svenska riksdagsledamöter. Temanumret utgörs av två delar. Den första och dominerande delen utgörs av en presentation av seminariet "Vad bestämmer våra levnadsvanor?" som anordnades av Riksbankens Jubileumsfond den 17 februari 1993. Den andra delen av detta temanummer utgörs av två artiklar - en om alkohol (Hanson) och en om etik (Hermeren).
Föreliggande temanummer vill belysa några av sjukgymnastikens frontlinjer inom funktions- och verksamhetsområden som ofta berör stora grupper av patienter. Sjukgymnasten arbetar förebyggande, habiliterande och rehabiliterande inom alla ålderskategorier, från spädbarn till åldringar.
I den slutna värden är sjukgymnaster verksamma inom såväl somatisk som psykiatrisk akut-, kort- och långtidsvård. Inom den öppna värden är de flesta knutna till vårdcentraler.
"Kropp och själ hänger samman" - ett påstående som väl återspeglar sjukgymnastisk verksamhet. Denna kräver därför kunskaper, såväl inom det sjukgymnastiska området, som inom humanbiologi, medicin, annan naturvetenskap och samhälls- och beteendevetenskapliga området.
Detta temanummer vill också betona värdet av ett tvärfackligt samarbete såväl i den dagliga verksamheten som inom forskningen. Detta är befruktande för professionen och till gagn för såväl den enskilde patienten som för samhället.
Det är utomordentligt glädjande att detta temanummer om sorg äntligen blivit verklighet. Det har fått värka fram under loppet av ett par år.
Vid sjuttiotalets början startade en dialog i Sverige kring frågor om döden som inte varit möjlig efter allt som vi tagit del av om den brutala döden under andra världskriget. Det föreföll inte passande att ägna uppmärksamhet åt döendets psykologi och döden som den enskildes erfarenhet mot bakgrund av vad man fått veta om de fasor som drabbat miljoner människor i det blödande Europa. Vi fick till stånd en dialog om döden och döendet. Något förlösande kom med Elisabeth Kubler-Ross och det banbrytande arbete som redovisades i "On Death and Dying" 1969 (på svenska 1971 med titeln "Samtal inför döden"). Ett skriande behov av undervisning i ämnet blev den omedelbara följden.
Gästredaktörerna har haft ett stimulerande om än inte enkelt arbete inför detta temanummer. Båda berörs vi dagligen av möten med människor som drabbats av sorg. Ämnet lär under inga omständigheter bli inaktuellt så länge dödligheten är hundraprocentig. Dessutom kan sorg handla om så mycket mera än förluster genom dödsfall. Vi överlämnar med varm hand temanumret om sorg till läsaren.
Frivilliginsatser inom vård och omsorgsarbetet? Vi vet mycket lite om hur utbredda dessa insatser är, vad de innehåller, vilket värde de har för såväl den som tar emot hjälp som för den som ger hjälp osv.
För drygt 10 år sedan 1982 presenterades från Sekretariatet för framtidsstudier en framtidsstudie om vård och omsorg i samhället. Slutrapporten hade namnet: Tid för omsorg.
Framtidsstudien redovisade bl a bristen på kunskap inom detta område men påtalade också det kommande behovet av olika typer av frivilliginsatser av bl a samhällsekonomiska skäl.
Socialmedicinsk tidskrift publicerade samtidigt ett nummer som tog upp och redovisade synpunkter på frivilligt arbete. I artiklarna tog man upp bristen på kunskap och bristen på forskning inom området.
Idag 12 år senare börjar bilden förändras och detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift skall försöka illustrera något av den utveckling som skett.
Artiklarna är såväl mycket personliga med inlägg kring hur det är att ta emot hjälp och vad det kan betyda för en enskild person att få ge hjälp som rapportering från pågående forskningsprojekt kring frivilligt arbete.
Psykiatrin är det mest kontroversiella vårdområdet och tvångsvården den mest kontroversiella delen av psykiatrin. Därom vittnar mycken journalistik och en rad statliga utredningar. Ändå finns i detta ämne föga kunskap baserad på systematisk forskning.
Det senaste decenniet har forskningsintresset ökat betydligt och alltmera kommit att innefatta patienternas upplevelse av tvång. Ett omfattande svenskt projekt, vars andra etapp redovisas utförligt i detta temanummer, startade i början av 1980-talet och har kunnat genomföras genom stöd av den psykiatriska vården i Uppsala och Västmanlands län samt anslag från Delegationen för Social Forskning/Socialvetenskapliga Forskningsrådet. Samtidigt har, som också framgår av detta nummer, ett antal mindre men intressanta studier planerats eller genomförts.
I folkhälsoarbetet brukar barn och ungdom lyftas fram, som en särskilt viktig mål grupp. Det är rimligt, eftersom det är under uppväxtåren människors livsmönster präglas. Under denna period tillbringar varje individ minst 13 000 timmar i skolan. Därför brukar man särskilt peka ut denna institution. Dock, även om man är enig om att skolan är viktig, så finns det ingen samstämmig bild av hur skolan påverkar eleverna. Det finns också vitt skilda uppfattningar om hur hälsobefrämjande program i skolan skall utformas. Följaktligen är det inte motiverat att i detta temanummer ge färdiga recept. Istället har vi försökt ställa samman några olika perspektiv på frågan.
Historiskt sett har folkhälsoarbetet präglats av två skilda tyngdpunkter som i sin tur bestämt vilka(s) intresse som prioriteras. För det första vad som kallas samhällskritiskt folkhälsoarbete. Den andra tyngdpunkten kan kallas samhällsbevarande folkhälsoarbete. Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift vill belysa de inneboende konflikterna mellan dessa (och ytterligare andra) intressen - var skärningspunkterna har legat i ett tillbakablickande perspektiv och var de ligger idag.
Nina Nikku och Tore Nilstun diskuterar etiska konflikter som aktualiseras inom folkhälsoarbetet. Eva Palmblad och Sven-Åke Lindgren analyserar generella strategier i 1900-talets hälsobudskap. Gunnar Broberg tar upp rashygienens svenska historia. Nils Uddenberg behandlar hälsa och hälsobeteende som ett socialt krav, och Bengt Erik Eriksson massmedias roll som förmedlare av folkhälsoideal. Roger Qvarsell ger ett historiskt exempel på temat hygien och folkhälsa. En idehistorisk presentation av det svenska folkhälsoprojektet från 1900 till 2:a världskriget inleder.
Detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift handlar om det lokala och regionala FoU-arbetets möjligheter och problem. Vilken utvecklingskraft rymmer den lokala forskningen i landstingens och primärkommunernas regi? Hur bör denna forskning lämpligen utformas? Vilka risker och fallgropar lurar på vägen? Är det möjligt att bedriva en kvalitativt god forskning vid de nya enheterna?
Vi har bett forskare från olika FoU-miljöer att reflektera över dessa frågor och redogöra för sina erfarenheter av FoU-arbetet. Det som förenar artikelförfattarna är deras erfarenheter av såväl forskningsverksamhet vid universitet som vid decentraliserade enheter. Förhoppningsvis kan deras synpunkter inspirera och väcka tankar av värde för den fortsatta utvecklingen av FoU-arbetet inom landsting och primärkommuner.
Arbetslösheten tillhör de klassiska frågorna inom socialmedicinen. Och med viss regelbundenhet finns det anledning att återkomma till ämnet. Den här gången med större skärpa än tidigare - läget har sällan varit så bekymmersamt. Jämfört med tidigare lågkonjunkturer finns i dagens arbetslöshet en rad nya fenomen, som föranlett oss att rubricera numret "Den nya arbetslösheten".
Numret ger i några originalartiklar ny information om arbetslöshetens socialmedicinska effekter.
För ca ett år sedan arrangerades i MFR's regi en konferens i Brösarp om psykiatrisk hälsoekonomi. Mötet diskuterade utifrån sex föredragningar, hur hälsoekonomisk forskning inom psykiatrins område kunde främjas. Dess föredrag presenteras i detta nummer av SMT.
En av slutsatserna är att den psykiatriska professionen, de som känner verksamheten, måste närma sig hälsoekonomerna och etablera ett tvärvetenskapligt samarbete. Hälsoekonomi utgör, som andra forskningsfält, ett specifikt kunskapsområde med sin egen teoribildning och begreppsapparat.
Tvärvetenskapligt samarbete med hälsoekonomer behövs bl a för att ge ökade kunskaper om begrepp och metoder. En upprustning av datakvalitén behövs för att ge ett forskningsbart underlag; detta gäller befintliga register och inte minst försäkringskassans individdata. Randomiserade studier liksom förloppsstudier, gärna prospektiva behövs för att kunna värdera vårdens kvalitet. Detta var några konklusioner från mötet i Brösarp och för vidare inspiration och tankeverksamhet inom detta viktiga område hoppas vi att detta temanummer av SMT inspirerar till.
Arbetsterapi är en framväxande disciplin med eget kunskapsområde innefattande studier av människan i aktivitet, i samhället och i den kultur hon lever
i. Grundläggade är aktivitetens betydelse för att bibehålla och skapa hälsa. Ämnet arbetsterapi omfattar också kunskap om hur man kan påverka sin egen hälsa genom att man organiserar och utför olika aktiviteter genom livscykeln. Arbetsterapi befinner sig i en dynamisk utveckling. Förändringar i samhället, omorganisationer inom hälso- och sjukvård mot öppnare vårdformer, ett förändrat sjukdomspanorama, internationell samverkan och ökade möjligheter för forskning är några exempel som visar att stora förändringar har skett och för denna utveckling är det viktigt att inte formella definitioner hämmar initiativ och ideer som leder till forskning inom arbetsterapi och angränsande områden. Då arbetsterapi är i hög utsträckning tvärvetenskaplig och oberoende av definition måste det finnas en stark klinisk förankring och internationell anknytning för att ge perspektiv på arbetsterapins utveckling i Sverige.
Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift behandlar ett stort och diffust avgränsat problemområde, nämligen barn som far illa. Vi har velat fånga in några av de viktigaste aspekterna på komplexet utan anspråk på fullständighet. Våra två huvudlinjer har varit identifiering - diagnostik - behandling samt lagstiftning - handläggning - praxis. Vi hoppas att detta temanummer skall intressera en bred läsekrets och kunna ge varje läsare åtminstone någon ny kunskap. Det vore också värdefullt om numret kunde bidra till en fortsatt engagerad och konstruktiv debatt i detta ämne som dessvärre aldrig kommer att förlora sin aktualitet.
Studier av läkemedlens användning i befolkningen utförs inom socialfarmakologi, socialfarmaci och läkemedelsepidemiologi. Dessa områden kan alltså, åtminstone delvis, uppfattas som olika uttryck för samma sak. Läkemedelsepidemiologi brukar definieras som studier av, användningen och effekterna av läkemedel i stora befolkningsgrupper. Merparten av läkemedelsepidemiologisk verksamhet har, åtminstone i Sverige, begränsats till deskriptiva studier av läkemedlens användning. Med socialfarmaci och socialfarmakologi vill vi framhäva betydelsen av att studera sociala och socialpsykologiska orsaker till, och konsekvenser av, läkemedelsanvändning. Vi vill understryka vikten av att ur ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv studera läkemedelsanvändning och dess effekter, såväl före som efter interventioner riktade mot förment eller reellt avvikande läkemedelsanvändning.
Den enhetliga svenska primärvårdsmodellen har under de senaste åren utvecklats på ett sätt som innebär att vi har en mångfald av primärvårdsmodeller. För att låna en tillspetsad formulering från Olle Östmans artikel i detta temanummer har vi gått från enfald till mångfald, dvs från ett kanske alltför monolitiskt system till ett rikt varierat utbud av organisationer och modeller. Det är den här situationen som gjort det särskilt angeläget att på ett systematiskt sätt söka utvärdera olika primärvårdsmodeller. På ett sätt som är ovanligt i svensk sjukvårdshistoria kan vi i dag inom landet jämföra olika system och studera deras fördelar och nackdelar. Men det är nödvändigt att vi tar oss an den uppgiften i medvetande om de många metodologiska svårigheter och problem som är förknippade med att utvärdera sjukvård och då kanske i synnerhet primärvård.
Det här temanumret bygger på ett urval av föredrag och anföranden som hölls vid en konferens i Uppsala den 28-29 oktober 1991 under rubriken "Att utvärdera primärvård". Konferensen hölls i anslutning till Tierpsprojektets 20-årsjubileum.
Vård skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är tanken bakom Clarence Blomquists välkända ord. Ibland kan viktig kunskap endast fås genom att ställa frågor om känsliga förhållanden. Det är konflikten mellan behovet av ny kunskap och undersökningsdeltagarens behov av skydd som utgör utgångspunkten för detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift - ett nummer om forskningsetik.
Få ifrågasätter i dag att förebyggande hälsoarbete utgör ett viktigt komplement till den traditionella vården. Det råder dock ofta oenighet om hur det preventiva arbetet bör bedrivas. Eller annorlunda uttryckt; folkhälsoarbetets dilemma ligger i att omsätta teoretisk kunskap i allmänt accepterade handlingsprogram. En orsak till svårigheten att gå från teori till praktisk handling är olika åsikter om orsaksfaktorernas tyngd. en annan är skilda synsätt på förebyggande hälsoarbete och dess konsekvenser för bl a individens frihet. Inställningen till preventiva program påverkas av politiska och religiösa grundvärderingar, men också av ekonomiska överväganden.
Artiklarna i detta temanummer är baserade på presentationer vid symposiet "Läkarna och alkoholskadorna" arrangerat av Svenska Läkaresällskapet i oktober 1991. Symposiet kan sägas sammanfatta ett arbete som bedrivits av Läkaresällskapets alkoholkommitté under de senaste åren.
Det är vår förhoppning att detta temanummer kan bidra till ökad kunskap i det alkoholförebyggande arbetet. Det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har gott kunskapsunderlag i kontakt såväl med patienter och anhöriga som med de politiker och administratörer som har att handha alkoholpolitiken på lokal nivå.
Detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift har kommit till som ett svar på frågorna: "Vad gör egentligen antropologer som studerar medicinska frågor? Hur kan antropologer säga något om hälsa och sjukdom? Vad är de i själva verket intresserade av? Och hur samlar de in sin kunskap?" Även om ämnet medicinsk antropologi är väletablerat i stora delar av västvärlden är antropologerna fortfarande något av främlingar inom den medicinska praktiken, undervisningen och forskningen i Sverige.
Vi som bidrar här med beskrivningar av vår forskning inom en värld som för de flesta av oss initialt ter sig främmande, har endast haft ambitionen att visa hur våra frågor kan skapa nya infallsvinklar på gamla problem. I första hand kan ett temanummer som detta befrukta den internationella diskursen mellan företrädare för olika begreppsvärldar kring hälsa och sjukdom i sitt samhälleliga och kulturella sammanhang. I andra hand kan det ge en nyfikenhet och en vetenskaplig fantasi som leder till att man kan bygga broar över disciplingränserna och börja arbeta på samma villkor tillsammans med sådana livsfrågor som angår oss alla.
Få begrepp har fått samma genomslagskraft som socialt nätverk/socialt stöd, i den socialepidemiologiska forskningen de senaste tio-femton åren. Begreppen har kommit att användas i de mest skilda sammanhang i hälsorelaterad forskning och praktik, vilket inte minst bidragen i detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift vittnar om.
Har detta medfört något avgörande genombrott för att klarlägga sambandet mellan den sociala omgivningen och individens hälsa? Har detta påverkat vårt tänkande i preventiva sammanhang eller våra strategier för behandling och rehabilitering av individer som drabbas av ohälsa i olika former? Hur passar socialt nätverk in i de globala hälsopolitiska målen och metodformuleringarna som förfäktas av WHO i form av primärhälsovårdsstrategin från Alma Ata 1978, även uttryckt i "Hälsa för alla år 2 000"-manifestet, vilket även Sveriges regering förbundit sig att principiellt arbeta efter?
I detta temanummer behandlar Lars Lindström och Sven Andreasson de centrala frågorna om alkoholismens orsaker och behandling i två artiklar som väl kompletterar varandra. Vaillants inflytelserika och omdiskuterade arbete står i centrum, med en viss nyansskillnad mellan författarna. Författarna menar båda att öppen vård av alkoholmissbrukare är att föredra framför den slutna. Andreasson menar att det är en öppen fråga om vistelse på Minnesotainspirerade behandlingshem ger bättre resultat än ett två timmars rådgivande samtal. Lindström lyfter fram de intressanta, och i Sverige alltför ouppmärksammade arbetena av Azrin och medarbetare, vilka beskrivs som ovanligt framgångsrika.
Detta temanummer bygger till en del på ett symposium om psykosociala aspekter på HIV/aids vid Läkarsällskapets Riksstämma 1988, men har till en väsentlig del utvidgats, fördjupats och gjorts mera dagsaktuellt.
Alla försök att i grunden beskriva aidsepidemin måste behandla tre skilda epidemier. Två är biologiskt förankrade. Vi känner väl till dem och erhåller alltmer exakta kvantitativa mått på dem: antalen HIV-smittade och aidssjuka. Dess tal formar två kurvor som stiger med tiden. Den tredje epidemin är psykosocial. Den är diffus, amorf och svår att redovisa i kvantitativa former. Men icke desto mindre existerar den och påverkar mer eller mindre enskilda individer - oberoende av om de är HIV-smittade eller inte - och hela samhällen. Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift ägnas i sin helhet åt denna psykosociala aidsepidemi
Folkhälsoarbetet är i grunden ett socialt förändringsarbete. Tre frågeställningar av stor betydelse för framtida folkhälsa och som diskuteras i detta temanummer är; 1/ samhällsdiagnosens roll; 2/ betydelsen av att utgå från människors egenförmåga och aktiva deltagande i program som avser att åstadkomma bättre hälsa, samt 3/ forskningens villkor och inriktning inom folkhälsoarbetet.
Under 1980-talet har det kommit flera läroböcker som beskriver teorier och metoder för utvärdering av prevention och hälsofrämjande arbete (2, 6, 15). Utmaningen inför 90-talet inom området är att besvara frågor som ger förståelse av hur förändring äger rum. Varför lyckas förändringsarbete i viss miljö? Vilka erfarenheter kan upprepas på många platser? Hur kan metoder för förändringsarbete göras ännu effektivare? Samhällsdiagnsostik har således utvecklats som ett viktigt instrument i folkhälsoarbetet. Men för att beskrivningen av befolkningen och dess livsvillkor skall kunna användas som en katalysator i förändringsarbetet måste arbetet byggas på människors egenförmåga och aktiva deltagande.
Våld inom psykiatrin utgör ett stort problem för såväl patienter som personal. Ett symposium om våld inom den slutna psykiatriska vården i Psykiatriska föreningens regi, december 1987 samt ett ytterligare symposium i CTP:s (Care and Treatment Psychosis) regi utgör grunden för detta temanummer. Deltagar na i dessa båda symposier har givits tillfälle att lämna in sina manuskript till en gemensam publikation. Till detta har fogats ytterligare ett par arbeten som jag tycker berör likartade problem.
Intresset för våld och andra aggressiva handlingar såväl inom som utom sjukvården har under senare år påkallat ett allt större intresse. I dessa artiklar gör vi ett försök att med tyngdpunkt på psykiatrins förutsättningar ur en del aspekter, belysta problemet aggression inom sluten vård.
Detta är det första av två temanummer om suicidforskning. Båda numren bygger på föredrag från ovannämnda tvärvetenskapliga samarbete, hållna under år 1989. Det första har en mer teoretisk inriktning. Det andra, som blir nr 1 år 1991, är inriktat på epidemiologi, klinik och prevention. Den framstående biologiska forskning som finns i landet är relativt sparsamt företrädd i dessa temanummer. I övrigt visar de bredden av svensk suicidforskning och ämnesområdets komplexitet
Samtidigt som svensk sjukvård har en hög teknologisk klass har intresset för alternativmedicin ökat i Sverige. Många nya behandlingsmöjligheter har utvecklats. Den svenska läkemedelsindustrin har haft stora framgångar. Vårdmodeller exporteras. Men medicinen kan inte lösa de grundläggande existentiella frågorna. Utopisternas lyckovärld är fortfarande mycket avlägsen.
I detta temanummer låter vi olika företrädare, praktiker, forskare och debattörer med olika perspektiv och inställning belysa den flora av alternativa behandlingsmetoder som samlas under begreppet alternativmedicin. I ett efterkrigsperspektiv har tex psykoterapi från att ha varit kvacksalveri, otillbörlig behandlingsverksamhet, fått ett accepterande av myndigheterna i form av legitimering av kompetenta utövare. Metoders status omvärderas som följd av ny kunskap
Vi har alla bidrag att ge i arbetet att förbättra och värna om folkhälsan. Därför vill vi med detta temanummer bidra till den hälsopolitiska debatten kring ett kontroversiellt område, där vi behöver mer kunskaper.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
