Herrarne och damerna. Variationen i den plurala definita substantivböjningen i Sverige och i Finland på 1800-talet

Författare

  • Daniela Piipponen Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies, University of Helsinki

DOI:

https://doi.org/10.61965/sos.33.2023.18946

Nyckelord:

historical linguistics, definite suffix, corpus linguistics, linguistic variation

Abstract

In the 19th century, definiteness in the plural could be marked with two different articles, -na and -ne, but the norms regulating the variation were not universally agreed upon. In this study, I investigate how 19th-century Swedish grammars approach the variation in suffixes and how the prescriptive norms match the language used in Swedish-language newspapers from the same era, with special attention given to the differences between the varieties of Swedish spoken in Sweden and Finland. For this purpose, two historical newspaper corpora were consulted, comprised of newspapers published during the 19th century in Sweden and Finland, respectively. The findings show that from the middle of the 19th century, the grammars are generally split into two practices, with one attributing the use of the articles to the  declension of the noun, while the other, mainly associated with the historical-comparative school, attributing it to the grammatical gender of the noun. In addition, grammars written in Finland stress the semantic gender of animate nouns. This difference is also reflected in the corpora: while both varieties are influenced by both the gender and the declension, the declension is the most important factor in the Swedish corpora, whereas semantic gender is the main factor in the Finnish corpora.

Författarbiografi

Daniela Piipponen, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies, University of Helsinki

Fil.mag., doktorand vid Finskugriska och nordiska avdelningen, Helsingfors universitet.

Referenser

Aurivillius, Eric, 1884: Grammaticæ svecanæ specimen. Utgifvet af Gustaf Stjernström. Uppsala.

Borin, Lars, Forsberg, Markus & Roxendal, Johan, 2012: Korp – the corpus infrastructure of Språkbanken. I: Proceedings of LREC 2012. Istanbul: ELRA. S. 474–478.

Botin, Anders af, 1777: Svenska språket i tal och skrift. Stockholm.

Dalin, Anders Fredrik, 1850–1853: Ordbok öfver svenska språket. Stockholm.

Davidson, Herbert, 1990: Han hon den. Genusutvecklingen i svenskan under nysvensk tid. Lund: Lund University Press.

Haapamäki, Saara, 2002: Studier i svensk grammatikhistoria. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Hansén, Sven-Erik, 1988: Folkets språk i folkets skola. Studier i modersmålsämnets mål- och innehållsfrågor i den svenska folkskolan i Finland 1866–1927. Åbo: Åbo Akademis förlag.

Hof, Sven, 1753: Swänska Språkets Rätta Skrifsätt. Stockholm.

Holm, Pelle, 1918: Viktor Rydberg som språkrensare. Lund: C. W. K. Gleerups förlag.

Hultman, Tor G., 2003: Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts.

Josephson, Olle, 1997: Vad läsarna läste. 1800-talets religiösa traktater. (Svensk sakprosa, rapport nr 10.) Lund: Lunds universitet, Institutionen för nordiska språk.

Keski-Raasakka, Kyllikki, 1998: Svensk ordföljd i finskt perspektiv. Beskrivningen av svenskans ordföljd särskilt i skolgrammatikor för finska elever 1884–1997. Joensuu: Joensuu universitet.

Larsson, Ida, 2004: Språk i förändring. Adjektivändelserna -a och -e från fornsvenska till nysvenska. (Meddelanden från Institutionen för svenska språket 49.) Göteborg: Göteborgs universitet.

Leopold, Carl Gustaf af, 2010 [1801]: Afhandling om svenska stafsättet. I: Barbro Ståhle Sjönell, Petra Söderlund &, Lillemor Santesson (red.): Samlade skrifter av Carl Gustaf af Leopold. Förra avdelningen, fjärde delen. Skrifter på prosa 1785‒1829. 1. Om svenska språket. Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet. S. 43‒192.

Linder, Nils, 1883: Några anmärkningar om slutartikeln i svenska språket. Föredrag vid nordiska filologmötet i Kristiania 1881. Kristiania: R. Hviids Enkes bogtrykkeri.

Lindström, Karl, 1885: Studier på svensk språkbotten i Finland. II. I: Finsk Tidskrift 1885(2). S. 452–462.

Melander, Björn, 1998: »Det är Husqvarna». Om språket i tre upplagor av Läsebok för folkskolan. (Svensk sakprosa, rapport nr 17.) Lund: Lunds universitet, Institutionen för nordiska språk.

Melander, Björn, 2001: Läsebok för folkskolan – en omstridd bok. I: Björn Melander & Björn Olsson (red.): Verklighetens texter. Sjutton fallstudier. Lund: Studentlitteratur. S. 81–119.

Nationalbiblioteket (2011). Nationalbibliotekets svenskspråkiga tidningar och tidskrifter, svensk delkorpus, Kielipankki-version. Språkbanken i Finland. Tillgänglig på http://urn.fi/urn:nbn:fi:lb-2016050301 [hämtad 17.7.2023].

Nordenstreng, Rolf, 1900: Till frågan om vår finländska svenska. I: Finsk tidskrift 1900(2). S. 184–200.

Palm, Tage, 2006: En ändelses uppgång och fall. Svensk pluralbildning med -er hos neutrala substantiv med final konsonant. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 69.) Uppsala: Uppsala universitet.

Rydqvist, Erik, 1857: Svenska språkets lagar. Andra bandet. Stockholm: Norstedts.

SAG 2 = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademiens grammatik. Del 2. Ord. Stockholm: Svenska Akademien.

SAOL 1 = Ordlista öfver svenska språket. Utg. af Svenska Akademien. 1. uppl. (1874). Stockholm: Norstedts.

SAOL 6 = Ordlista öfver svenska språket. Utg. af Svenska Akademien. 6. uppl. (1889). Stockholm: Norstedts.

Santesson, Lillemor, 1986: Tryckt hos Salvius. En undersökning om språkvården på ett 1700-talstryckeri med särskild hänsyn till ortografi och morfologi. Lund: Studentlitteratur.

Solstrand-Pipping, Helena, 1991: Norm i tidig 1800-tals finlandssvenska. I: Sven- Göran Malmgren & Bo Ralph (red.): Studier i svensk språkhistoria 2. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. S. 208–213.

Söderholm, Pirjo, 2002: Svensk språk- och stilutveckling från 1865 till 1990 sådan den avspeglas i läsebokstexter och tidningsspråk. Joensuu: Joensuu universitet.

Tegnér, Esaias, 1962 [1892]: Om genus i svenskan. Stockholm: Svenska Akademien.

Teleman, Ulf, 2002: Ära, rikedom och reda. Svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid. Stockholm: Norstedts.

Teleman, Ulf, 2003: Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts.

Thylin-Klaus, Jennica & Holm-Cüzdan, Helena, 2019: Skriftlig produktion på svenska i Finland från medeltiden till 1860. I: Marika Tandefelt (red.): Finländsk svenska från medeltid till 1860. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 829.) Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. S. 23–65.

Wessén, Elias, 1965: Svensk språkhistoria I. Ljudlära och ordböjningslära. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Downloads

Publicerad

2024-03-15

Nummer

Sektion

Originalartiklar