Författarinstruktioner

  1. Manuskript ska vara avsedda att publiceras i insänt skick inom en av de tre kategorierna artiklar, smärre bidrag eller recensioner. Artiklar får omfatta maximalt 75 000 tecken inklusive blanksteg, smärre bidrag och recensioner maximalt 15 000 tecken inklusive blanksteg. Manus som överskrider dessa omfångsgränser kommer att returneras till författaren med begäran om kortning innan de går till fortsatt granskning.
  2. Manuskript lämnas in som Wordfil på KB:s plattform publicera eller mejlas till sos@nordiska.uu.se. För att underlätta anonym granskning sätts författarnamn inte ut på artikelmanus. I stället bifogas ett separat dokument med namn, adress, telefon och e-postadress. Manuset ska även i övrigt anonymiseras så att referentgranskningen kan genomföras på avsett vis. Tidskriftens huvudspråk är svenska, men bidrag på norska, danska, engelska och tyska tas också emot.
  3. Tillsammans med artikelmanuset lämnas även ett abstract på svenska och engelska samt 5-8 nyckelord på svenska och engelska. Abstracten får vara högst 1 500 tecken vardera (inkl. blanksteg).
  4. Formatera manuset i enligt med Språk och stils mall. Se nedanstående punkter för ytterligare instruktioner om formalia av olika slag.
  5. Längre artiklar förses med mellanrubriker. Särskild rubrik på det inledande avsnittet behövs dock sällan. Nytt stycke markeras med indrag av första raden, dock inte efter rubrik, blockcitat, tabell etc. Texten i manus avstavas inte.
  6. Fullständiga bibliografiska upplysningar rörande alla de i bidraget citerade arbetena lämnas efter texten under rubriken Litteratur, i alfabetisk ordning efter författarens eller utgivarens efternamn. Samtliga författares (eller vid samlingsverk utgivares) namn ska anges. Förnamn skrivs ut, såvida inte författaren/utgivaren själv alltid använder initial. Arbeten publicerade samma år av samma författare åtskiljs genom tillägg av a, b, c etc. efter årtalet. Ingår verket i en serie, anges denna jämte serienummer inom parentes. Förlagsort och förlag redovisas för alla andra publikationer än tidskrifter. Citattecken kring uppsatstitlar tillämpas inte och inte heller kursivering av titlar på verk. I titlar på engelska används versaler på gängse anglosaxiskt vis. Följande exempel torde ge tillräcklig vägledning:

    Antonsen, Lene, Gerstenberger, Cyprian-Virgil, Moshagen, Sjur Nørstebør & Trosterud, Trond, 2009: Ei intelligent elektronisk ordbok for samisk. I: LexicoNordica 16. S. 271–283.

    Fremer, Maria, 2015a: At the Cinema: the Swedish ‘du-reform’ in advertising films. I: Catrin Norrby & Camilla Wide (red.): Address Practice as Social Action: European perspectives. London: Palgrave Pivot. S. 54–74.

    Fremer, Maria, 2015b: Men kör såhär, så slipper du göra bort dig. Hur svenskans du-reform återspeglas i reklamfilmer. I: Språk och stil NF 25. S. 88–126.                                                         

    Josephson, Olle (red.), 1997: Svenskan i IT-samhället. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 28.) Uppsala: Hallgren & Fallgren 1997.

    Milroy, Lesley, 1987: Language and Social Networks. 2 uppl. (Language in society 2.) Oxford: Blackwell.

    SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts Ordbok.

  7. Litteraturhänvisningar ska inlemmas i texten och inte placeras i noter. Hänvisningen ska bestå av författarens efternamn (vid behov av särskiljning följt av initial), tryckår för det refererade verket samt, om det är relevant, sida. Om man inom samma parentes hänvisar till flera verk, ordnas referenserna kronologiskt efter publiceringsår. Har ett verk fler än två författare begränsas hänvisningen till det första namnet följt av »m.fl.» plus tryckår (sidor). För frekvent återkommande referenser kan det vara skäl att införa en särskild förkortning (jfr SAG ovan). Några exempel: Det är numera väl belagt (jfr SAG 1999, Antonsen m.fl. 2009, Fremer 2015b) att ... Milroy (1987 s. 82–95) hävdar att ... För vidare diskussion se Fremer 2015a s. 92 f. När flera referenser till samma verk följer på varandra behöver bara den första vara fullständig; därefter räcker siduppgift (s. 94).
  8. Fotnoter numreras löpande och markeras i texten med upphöjd siffra enbart. Tabeller, figurer, diagram och liknande ska vara numrerade och hänvisas till med sitt nummer, t.ex. »se tabell 3», ej »se nedanstå­ende tabell». Figurrubrik placeras under figuren, tabellrubrik ovanför tabellen. Kursiv används såväl för språkliga exempel i löpande text som för ord eller termer som annars önskas framhävda. Fonetisk åter­givning sätts inom hakparentes, fonematisk inom snedstreck. I båda fallen bör IPA användas. Med enkla citattecken utmärks betydelser och översättningar (t.ex. schteka ’vara som en stekare’) samt citat inom citat – i alla andra fall används »dubbla» citattecken.
  9. Förkortningspunkter används genomgående enligt anvisningarna i Svenska skrivregler. Ovanliga eller nyskapade förkortningar bör förklaras liksom från det gängse avvikande transkriptionskonventioner. Begränsa bruket av bindestreck (divis) till att åt- eller avskilja ordled (Lars-Erik, plural på -or); välj i övriga fall ett längre streck (s.k. kort minus) – dvs. som tankstreck och »pratminus», i radbörjan av strecksatser, för att fylla ut tomma celler i en tabell, med innebörden ’till’ (s. 34–76, 1991–98) eller ’gentemot’ (ljus–mörker).
  10. Längre citat utformas som blockcitat med indragen vänstermarginal, med blankrad både före och efter och utan citattecken. På samma sätt återges längre exempel. Dessa bör vara numrerade och varje nytt exempel börja på ny rad.
  11. Bidrag till avdelningen Recensioner ska inledas med ett huvud som följer nedanstående mönster: Malmberg, Anja, 2008: Att skriva för teatern. Hur amatörskrivare utvecklar genrekompetens. (Studier från Örebro i svenska språket 5.) Örebro: Örebro universitet. Diss. 331 s. ISSN 1653-9869, ISBN 978-91-7668-636-2.
  12. Varje författare får kostnadsfritt två (vid delat författarskap var sitt) exemplar av hela det aktuella tidskriftsnumret i tryckt form.